Läs senare

Åtgärder är inte byråkrati

23 Apr 2014

Bild: Marc Femenia.I sin iver att minska byråkratin och administrationen för lärare föreslår regeringen att skyldigheten att upprätta åtgärdsprogram avskaffas. De har uppfattningen att lärare inte har förstått syftet med åtgärdsprogram och att de inte alltid har skrivits för elevens bästa. Lärare har skrivit dessa av andra anledningar, till exempel ifall Skolinspektionen kommer på besök, för säkerhets skull eller för någon annan …

Man konstaterar att det finns brister i åtgärdsprogrammen och att föräldrar faktiskt vinner en del av målen när man överklagat till Statens överklagandenämnd. Vanliga brister är otillräckliga utredningar och brist på kunskap om elevernas behov av särskilt stöd.

Utifrån dessa argument vill man avskaffa åtgärdsprogrammen?!

I förslaget ”trappstegsmodellen” vill man att skolan ska ha en undervisning som möter alla elever och stärka stödet i den ordinarie undervisningen, vilket är mycket bra. Om behovet inte kan tillgodoses med stöd ska anmälan ske till rektor som fattar beslutet om särskilt stöd.

 

Syftet med åtgärdsprogrammen är att ge skolor ett praktiskt redskap för att stödja eleven så att hon eller han får förutsättningar att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen och de kunskapskrav som minst ska uppnås. Jag anser att vi har ett bra stöd för dokumentation i Skolverkets Allmänna råd som kom våren 2013! Låt oss hålla fanan högt för dessa elever och ge alla elever i behov av särskilt stöd rätten till ett åtgärdsprogram.

Det är inte byråkrati att:

  • ha möten med elever och föräldrar
  • utveckla den pedagogiska verksamheten
  • utreda för att förstå och kunna beskriva elevens behov av särskilt stöd
  • sätta upp mål och åtgärder utifrån elevens behov
  • följa upp och utvärdera insatsernas kvalitet.

 

Om man vill införa ordinationsrätt för lärare så borde lärarens bedömning vila på en pedagogisk utredning – eller är det så att i skolans värld skjuter vi från höften och hoppas att vi prickar rätt? Som en föreläsare en gång uttryckte det: ”Vi har inte tid med elevens lärande på grund av all undervisning.” Här vill utredaren Thomas Persson ha mer tid till undervisning och mindre tid för att kvalitetssäkra verksamheten!

Fyra berörda myndigheter – Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolväsendets överklagandenämnd – riktar skarp kritik mot förslaget. De pekar bland annat på stora risker med ökad segregation och ett åsidosättande av skolans kompensatoriska uppdrag om bara de elever vars föräldrar ställer krav får ett åtgärdsprogram.

Det omarbetade förslag som regeringen presenterade i februari innebär att åtgärdsprogram endast ska skrivas då en elev antas ha omfattande och/eller permanent behov av särskilt stöd.

Är vi nöjda med det här?

ur Lärarförbundets Magasin