Läs senare

”Båda rollerna är nödvändiga”

AKTUELLTBehövs både specialpedagog- och speciallärarutbildningen? Det ifrågasätts i en ny utredning. Specialpedagog Tord Söderqvist befarar att det förebyggande arbetet kan drabbas om de slås ihop.

Tord Söderqvist ser både fördelar och risker med en sammanslagen utbildning. Foto: Anders G Warne

Behörighets- och legitimationsreformen lämnade många frågetecken att räta ut. I juni presenterade utredaren Björn Åstrand sitt delbetänkande Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola. Där ifrågasätter han behovet av två olika yrkesexamina, specialpedagog och speciallärare, när arbetsuppgifterna många gånger sammanfaller. Den frågan behöver undersökas vidare, menar utredaren. Tord Söderqvist är specialpedagog i Håbo och ledamot i Lärarförbundets referensorgan för särskola och specialpedagogik. Han tycker att det kan vara en bra idé med en samlad utbildning, eftersom de redan i dag ligger så nära varandra innehållsmässigt.
– Men båda rollerna är nödvändiga, även om det är samma examen. Det måste finnas kompetens som arbetar övergripande med handledning och tillgängliga lärmiljöer, men det behövs också kompetens att möta eleverna som behöver det, säger Tord Söderqvist.
Han kan också se risker med att slå samman utbildningarna.
– Om det bara blir en speciallärarutbildning, till exempel, är risken att det blir enbart åtgärdande arbete och inget förebyggande.

En lösning skulle vara att hitta en ny beteckning som kan ena yrkeskåren och kalla utbildningen något annat än dagens namn, enligt Tord Söderqvist. Ute på skolorna är det viktigast att få ett tydligt formulerat uppdrag, oavsett om man ska arbeta främst mot personal eller mot elever.
– I dag är det många arbetsgivare som blandar ihop båda beteckningarna och det fattas ofta tydliga uppdragsbeskrivningar. Problemet är att vi i yrkeskåren kan det här bättre än många av våra arbetsgivare, därför behöver vi vara delaktiga i uppdragsbeskrivningen, säger Tord Söderqvist.

Behörigheten i särskolan tas också upp på flera sätt i utredningen. I dag är endast 15 procent av lärarna i grundsärskolan behöriga. Enligt dagens övergångsregler har särskolan till 1 juli 2018 på sig att säkra lärarnas behörighet. Utredaren föreslår att perioden förlängs till 1 juli 2021.

Per Båvner, utredare på Lärarförbundet med ansvar för specialpedagogiska frågor, tycker att det är bra att behörighetskravet finns kvar.
– Det är helt nödvändigt för att öka ambitionsnivån. I praktiken kan det vara svårt att klara även den nya gränsen på 2021, men det är bra att sätta press, säger han.

Även i särskolan ska det bli möjligt att bli behörig på grund av erfarenhet, föreslår utredningen. Det gäller alltså lärare som har undervisat åtta år i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan och med särskild undervisning för vuxna. Undervisningstid fram till 1 juli 2021 ska få räknas in i de åtta åren, enligt förslaget.

Ytterligare ett förslag är att specialpedagogisk examen ska ge behörighet att bedriva ”undervisning som avser särskilt stöd”, något som i dag endast special-lärare har. Utredaren konstaterar att det är ”orimligt” att specialpedagogers behörighet beror på vilket datum deras utbildning påbörjades, utan hänsyn till utbildningens innehåll.

I dag har vissa specialpedagoger samma behörighet som speciallärare, andra inte.
Lärarförbundet är i stort nöjt med förslagen, säger Per Båvner:
– Vi fick igenom alla våra viktigaste punkter.
Förslagen ska nu ut på remiss fram till den 27 oktober.

Utredningens förslag i korthet

Specialpedagoger ska få samma behörighet att undervisa som speciallärare. En sammanslagning av speciallärarutbildningen och specialpedagogutbildningen ska utredas. Dispensen för krav på legitimation för att undervisa i särskolan skjuts fram till 2021.

ur Lärarförbundets Magasin