Läs senare

De läser med alla sinnen

REPORTAGENär eleverna får känna, höra och uppleva bokstavsljud är det lättare att knäcka läskoden. På Jens Billeskolan får alla stöd med multisensorisk läsinlärning redan i första klass.

13 Dec 2016
Känner på ljudet. Bokstaven tecknas med handalfabetet samtidigt som ljudet sägs långsamt. När Felix, Sebastian och Mona har lästräning med specialpedagog Catarina Kvist jobbar de med flera olika sinnen.
Känner på ljudet. Bokstaven tecknas med handalfabetet samtidigt som ljudet sägs långsamt. När Felix, Sebastian och Mona har lästräning med specialpedagog Catarina Kvist jobbar de med flera olika sinnen.

Felix, 7 år, sitter i ett litet rum som är särskilt avsett för undervisning i smågrupper på
Jens Billeskolan i skånska
Billesholm. Han håller i en svart liten sak med vitt band av cernitlera.
– Det är en hatt, konstaterar Felix inför specialpedagog Catarina Kvist och lika
gamla kompisarna Sebastian och Mona som också är med här i dag.
– Vad börjar hatt på? Ska vi titta hur din mun ser ut i spegeln när du säger ordet? frågar Catarina Kvist.
Det vill Felix och Catarina Kvist tar fram en liten fickspegel ur ett träskrin som påminner om en skattkista.
– Hatt, säger Catarina Kvist utan att dela upp ordet.
Felix säger efter och tittar på sin mun. Han funderar en stund.
– Hhhaa, säger han sedan.
Nja. Catarina Kvist ber honom försöka igen. Om han säger ordet ännu lite långsammare, vad händer då?
– Hhhhh, säger Felix.
Catarina Kvist skiner upp. Precis! Där har han det, begynnelseljudet!
– Du vet det där som bara är som en utandning och som gör att det blir imma på spegelglaset. Ska vi kolla?
Spegeln går runt mellan eleverna och de andas ljudet h och gör imma. Ganska kul, tycker de. Sedan vill Catarina Kvist att de ska teckna h med handalfabetet och säga ljudet, de kallar det för att hitta nyckeln, samtidigt som Felix får stoppa in hattfiguren i sitt ”hus”. Huset är en hylla i trä, en kvadrat som delats upp i 28 småhyllor en för varje bokstav i alfabetet.
– Vad bra, Felix. Nu bor hatten H i sitt hus. Och du hittade nyckeln.

Vi befinner oss på ett pass i multisensorisk läsinlärningsmetodik riktat till förstaklassare som har svårt att fånga språkljuden. Klasslärarna har i samarbete med specialpedagoger och rektor nyligen haft bedömningssamtal kring alla ettornas läs- och skrivutveckling.
– Vi tidigarelägger samtalen numera. Gör dessa bedömningar utifrån Skolverkets material redan i slutet av september. Vi vill få med alla på tåget direkt, säger Catarina Kvist.
Hon hänvisar till att mycket forskning visar att det ger stora vinster om eleven kan hänga med i ordinarie undervisning så snabbt som möjligt.
– Det är mycket bättre att göra tidiga insatser, innan eleven upplever ett misslyckande. Sådant kan ta lång tid att reparera.
Felix, Sebastian och Mona har redan fått kila in till sina respektive klasser igen. Insatsen med bokstavslådan och de små lerfigurerna pågår bara i 10 till 15 minuter. Eleverna ska orka ha hög koncentration hela tiden.
– Vi plockar ut de ettor som ännu inte fått rätt pedagogisk hjälp för att lyckas koppla ihop grafem och fonem. Under sex veckor träffar jag dem ungefär 30 gånger och sedan har de faktiskt knäckt denna första kod.
Vi ser en väldigt snabb progression, säger Catarina Kvist.

Nästa grupp står och knackar på dörren. Nu är de bara två, en elev är sjuk i dag. Det här gänget har hunnit lite längre i sin resa mot att bli läsare. Ivar och Edvin har erövrat språkljuden men behöver öva extra på att sätta ihop dem till små korta ord. Catarina Kvist ger dem kopierade bilder som de får klippa ut. Barnen limmar upp dem på papper och Catarina Kvist agerar sekreterare. Det är nämligen viktigt att det är eleven som håller i rodret.
– Kan du berätta för mig vilka ljud jag ska skriva, Ivar?
Ivar tittar på bilden han just har limmat.
– Sol. Ssss-oooo-lllll, bokstaverar han sedan.
Catarina Kvist skriver.

Ugglan U. Varje bokstav symboliseras av en figur.
Ugglan U. Varje bokstav symboliseras av en figur.

– Det är så lätt att förutsätta att barnen har fångat mer än de har gjort. Den här metoden har hjälpt mig att inte lägga orden i mun på eleverna. Ska det stå sol ska inte jag ge dem s:et. Om de i början hör ”so” så måste jag hjälpa dem att upptäcka att s och o är två olika ljud, förklarar hon.
Metoden hon syftar på, den som bland annat har de små figurerna i cernitlera, bokstavshusen, handalfabetsrörelserna och lärarens roll som elevens ”sekreterare”, har utformats av specialpedagogen Anna Aldenius Isaksson. Det var när hon själv lärde sin då sexåriga dotter Sofia, som har Downs syndrom, alla bokstavsljud och hur man ljudar samman dem, som hon insåg vikten av att aktivera olika sinnen i läsinlärningen.
– Det är ovanligt att man knäcker läskoden så tidigt inom särskolan. Men jag har faktiskt senare också lärt elever i träningsskolan och någon elev som inte hade något talat språk att läsa redan i årskurs ett med den här metoden, säger Anna Aldenius Isaksson.

Elever i träningsskolan har lärt sig att läsa redan i årskurs 1.

Metodens mamma. Specialpedagog Anna Aldenius Isakssons dotter, som har Downs syndrom, fick henne att inse vikten av att aktivera flera sinnen vid läs- och skrivinlärning.
Metodens mamma. Specialpedagog Anna Aldenius Isakssons dotter, som har Downs syndrom, fick henne att inse vikten av att aktivera flera sinnen vid läs- och skrivinlärning.

På Jens Billeskolan är de inne på sitt andra år med den multisensoriska läsinlärningen. Sofie Hansson, klasslärare för 1B, tittar in till Catarina Kvist efter sin lektion.
– Vi jobbar ju väldigt intensivt med läs- och skriv i klassrummet också. Men jag upplever att det här är ett bra komplement för de elever som behöver extra stöd att hitta fonemen. I helklass är det svårt att fånga upp och riktigt höra om eleven fått ljudet rätt för sig eller inte, säger hon.

Vi lämnar Billesholm och riktar i stället blicken mot Dalhemsskolan som ligger i grannkommunen Helsingborg. Här har de hållit på i fyra år med metoden. Varje höst plockas de förstaklassare som visar tecken på att behöva extra stöd ut och får arbeta med läraren Viveka Strömqvist i regelbundna korta pass under en sexveckorsperiod. Dalhemsskolan ligger i ett socioekonomiskt svagt område, många av eleverna kommer från studieovana hem. Viveka Strömqvist anställdes just för att möjliggöra intensiv och enskild multisensorisk läsinlärning eftersom skolan tidigare hade svårt att uppnå den läs- och skrivgaranti som sedan flera år har funnits i Helsingborgs stad.

Den här metoden har lärt mig att inte lägga orden i mun på eleverna.

– Det jag upplever hjälper barnen är att så många sinnen aktiveras. Det blir också lekfullt och lustfyllt med de små färgglada figurerna som ska flytta in i sina hus, säger Viveka Strömqvist som lyckats få Dalhemsskolans ettor att knäcka läskoden, allihop.
Forskaren Jens Dietrichson, som vanligtvis är knuten till det danska nationella forskningsinstitutet för välfärd i Köpenhamn fick upp ögonen för detta. Under fjolåret gjorde han tillsammans med kollegan Martin Bøg en första kvantitativ undersökning av resultatet av metoden.

Hatten hittar hem. Varje symboliserande bokstavsfigur har ett eget litet hus i bokstavslådan. Barnens uppgift är att hitta rätt.
Hatten hittar hem. Varje symboliserande bokstavsfigur har ett eget litet hus i bokstavslådan. Barnens uppgift är att hitta rätt.

– Vi kunde se att de elever som hade genomgått de här intensiva sessionerna i multisensorisk läsinlärning låg strax över de normerade resultaten i såväl avkodning, alltså att kunna läsa enstaka ord, som fonologisk medvetenhet. Det är fantastiska resultat för en skola som Dalhem som utifrån socioekonomisk profil rent statistiskt borde hamna under genomsnittet i Sverige.

Jens Dietrichson hoppas nu kunna göra en större undersökning, där fler skolor är inblandade, särskilt med tanke på att regeringen planerar att införa en nationell läs- och skrivgaranti.
– Då behövs verktyg. Men jag kan ännu bara uttala mig om att de här resultaten ser lovande ut eftersom forskningsunderlaget är så litet. Metoden har dock väckt mitt intresse eftersom jag inte hittat någon annan som dels utvärderats, dels så tydligt är riktad mot barn med lässvårigheter i just förskoleklass och ettan. Oftare går man in först i högre årskurser när problemen blivit verkligt stora.

Stavar. Edvin har kommit så långt att han vill skriva själv, innan dess är läraren elevens sekreterare.
Brevbärare. Ivar och Edvin postar bilder i en låda. Bilderna kommer ut med baksidan upp, där ordet för bilden står skrivet. Catarina Kvist hjälper till.

Han tror att intensiteten är en av orsakerna till de goda resultaten, att man effektivt övar den fonologiska medvetenheten i små grupper under en kort period. Både pedagog och elev får kontinuerligt feedback på vad eleven kan och inte kan. Att metoden dessutom hjälper eleverna att aktivera många olika delar av minnet genom att använda flera sinnen, gör att eleven bättre kommer ihåg vad de har lärt sig menar Jens Dietrichson.
– Fonologisk medvetenhet är den viktigaste faktorn i barns tidiga läsinlärning enligt forskningen. Det är särskilt viktigt för barn från studieovana hem att få detta stöd, det skulle kunna fungera som en utjämnande ersättning för hjälp hemifrån, säger Jens Dietrichson.

specialpedagogik@lararforbundet.se

ur Lärarförbundets Magasin