Ingår i temat
Elevmakt
Läs senare

Delaktighet göder lusten att lära

Verkligt elevinflytande grundar sig i en djup känsla hos varje enskild elev. Det kräver lyhörda vuxna och en ständigt pågående praktisk träning, enligt rådgivaren Anna Sjölander.

13 Maj 2016

Illustration: Helena Davidsson Neppelberg
Graden av elevinflytande i den svenska skolan är regelbundet satt under en granskande lupp, ofta med nedslående resultat. En väg till förbättring – för alla former av undervisning – är att lära av de goda erfarenheter som finns inom särskilda skolsammanhang, menar Anna Sjölander, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm. Hon har tidigare lett ett projekt vid Mittuniversitetet och skrivit en magisteruppsats i ämnet.

– Jag fick själv en aha-upplevelse under studiens gång, säger Anna Sjölander. När man har att göra med människor som har nedsättningar på det kognitiva och kommunikativa planet kan man inte fuska. Då gäller det att vara lyhörd, här och nu, och fånga tillfällena när de kommer: ”Jaha, du är intresserad av den här frågan just nu, då tar vi reda på det.” I reguljär undervisning är det enklare för läraren att komma undan: ”Nu har vi engelska. Det där du undrar över får du ta upp på historielektionen.”

Lyhördhet öppnar för ett inkluderande förhållningssätt, där läraren får en chans att anta elevens perspektiv. Eleven, i sin tur, kan få känna sig delaktig – vilket i sig gynnar motivation och lust till lärande. I undervisning i särskilda sammanhang blir det därför särskilt tydligt hur skolans demokratiska och kunskapande uppdrag främjar varandra, menar Anna Sjölander

– Jag vill inte påstå att lyhördhet är lätt. Det första steget är väl att erkänna det, och att oupphörligt ha reflekterande samtal med kollegor: Hur kan vi göra för att förstå en elev vi inte förstår? På vilket sätt känner sig den eleven inkluderad?

Elevinflytande beskrivs ofta i formella termer: medbestämmande, elevråd – ett slags övning i handuppräckning. Men djupast handlar inflytande om känslor, menar Anna Sjölander. För att säga sin mening måste man känna sig själv. För att ta plats i ett sammanhang måste man förstå det, och känna sig delaktig.

– Det är jättebra med en gymnasieelev som utifrån en plats i elevrådet får större insyn i skolans ekonomi. En annan typ av elevinflytande är en elev i träningsskola som lär sig att signalera att hen behöver gå på toaletten, i stället för att ha blöja. Bägge sorterna av elevinflytande behövs, men man kan fråga sig för vem elevinflytandet gör störst skillnad i den enskilda människans liv – den som fått en förståelse för vad saker kostar, eller den som tar ett avgörande steg mot autonomi?Vad gäller elevens rätt till delaktighet i beslut om till exempel åtgärdsprogram är skollagen solklar, menar Anna Sjölander. Genom åren har hon stött på flera goda exempel:

– De skolor där man formaliserat elevinflytandet i en tydlig arbetsgång kring anpassningar och särskilt stöd har en större nöjdhet i alla led, från skolledning till pedagog och elev.

Men hur vanligt är det egentligen att elever får inflytande över sina stödinsatser? Inte särskilt, enligt Barnombudsmannens årsrapport för 2016, Respekt. Av de 1 115 rektorer som svarade på enkäten uppgav 72 procent att eleverna deltar aktivt i utredningar om särskilt stöd. Däremot var det bara runt 37 procent av rektorerna som angav att eleverna har ”stort eller mycket stort” inflytande över valet av åtgärder.

Det finns också stora brister i kunskapen om hur elevinflytandet ser ut i till exempel särskolan. När Skolinspektionen 2012 kvalitetsgranskade elevinflytande i den svenska skolan ingick endast reguljär skola. Anna Sjölanders magisteruppsats är ännu en av få studier som tangerar ämnet i särskilda skolsammanhang.

– Att elever vid ett tillfälle får tycka om vilken färg det ska vara på en vägg tillhör inte kärnfrågan om vad elevinflytande är. För att eleverna ska bli autonoma individer och ”ansvarskännande och delaktiga medborgare”, som det uttrycks i läroplanen, måste man träna inflytande varje dag. Då fungerar det inte att enbart läsa om demokrati, man måste leva den.
Verkligt elevinflytande grundar sig i en djup känsla hos varje enskild elev. Det kräver lyhörda vuxna och en ständigt pågående praktisk träning, enligt rådgivaren Anna Sjölander.

Läs mer

Anna Sjölanders magisteruppsats heter Måste allt vara så normalt? Om delaktighet och inflytande i särskilda undervisningsmiljöer och syftet att förbereda för ett självständigt samhällsliv (Mittuniversitetet, 2014). Den går att ladda ner via www.diva-portal.se, sök på ”Måste allt vara så normalt?”.

Projektet Måste allt vara så normalt? Om att arbeta med demokrati och delaktighet i särskilda skolsammanhang beskrivs i kortform på www.umu.se, sök på titeln.

Respekt. Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd (Barnombudsmannen 2016). Finns att ladda ner via www.barnombudsmannen.se.

ur Lärarförbundets Magasin