Läs senare

Eleverna behöver starkare skydd

av Gertrud Svensén
01 Sep 2017
01 Sep 2017

Jo, medger Skolinspektionen nu. Tredjeklassaren, som brottades ner och hölls fast av två vuxna, och sexåringen, som fick sitt huvud nertryckt mot golvet av en lärare, blev faktiskt utsatta för kränkande behandling.

Efter stor medieuppmärksamhet beslutade myndigheten att se över sina tidigare beslut om fasthållning. 41 beslut granskades, sju togs upp till ny prövning. Och i somras kom inspektionen fram till att den fattat fel beslut i fyra fall (se sidan 6).
Det är naturligtvis utmärkt att Skolinspektionen gör denna kovändning. Men grundproblemet är inte löst.

Barnombudsmannen konstaterar i rapporten Välkommen till verkligheten, 2015, att elevers skydd mot våld i skolan är bristfälligt. Det drabbar inte minst elever med funktionsnedsättningar, som enligt BO riskerar att utsättas för mer våld och kränkningar än andra barn.
Skolpersonal får och ska ingripa för att förhindra att elever skadar sig själva eller andra. Men hur långt sträcker sig lärares befogenheter att ta till tvång och våld vid utövande av tillsynsplikten? Det ger varken rättspraxis eller skollagens förarbeten något tydligt svar på, menar BO. Därför behöver skollagen förtydliga barns rätt till skydd mot våld av alla former i skolan – alltså ett uttryckligt förbud mot skolaga.

Förutom ett starkare rättsligt skydd behövs ökad kunskap om metoder som fungerar. I detta nummer besöker vi en särskola i Linköping där pedagogerna lärt sig att kartlägga problemskapande situationer, backa undan, avleda och hjälpa elever i affekt att återta kontrollen. Lågaffektivt bemötande – i stället för tvång och våld.

ur Lärarförbundets Magasin