Läs senare

En svårighet kommer sällan ensam

ForskningElever som har besvär med att lära sig matematik har ofta också svårt med läsningen. Det behöver
lärare och specialpedagoger tänka på i sitt arbete, menar forskaren Johan Korhonen.

Illustration: Joanna Hellgren

Matematik, och att människor har så olika fallenhet för ämnet, har länge intresserat Johan Korhonen. I skolan hjälpte han sina kamrater. Som speciallärare ägnade han sig med särskild lust åt att ge stöd i just det ämnet. Nu utbildar han specialpedagoger vid Åbo akademi i finländska Vasa och har just doktorerat på en avhandling som bland annat visar att inlärningssvårigheter i matematik allt som oftast går hand i hand med inlärningssvårigheter i läsning.

– Sambandet är mycket starkt. Tidigare forskning har visat att varannan elev som har problem med matematik också har svårt för läsning. I min studie av fler än 1 000 finlandssvenska niondeklassare hittade jag faktiskt inga elever som bara hade problem med en sak. De som hade svårigheter brottades med båda.

Johan Korhonen misstänker att den totala överensstämmelsen beror på de statistiska metoder han använde och på att för få aspekter av läsning och räkning granskades. Han är redan igång med en ny undersökning. Hypotesen är att han nu genom att även testa enkel taluppfattning kommer att kunna hitta elever som har specifika matematiksvårigheter, men läser bra, och genom att testa läshastighet kan visa på unga som har dyslexi, men inga särskilda problem med att räkna.

– Matematiksvårigheter och svårigheter att läsa är två skilda problem, men de har så många gemensamma bakomliggande orsaker att de flesta elever som behöver stöd i praktiken har båda.

Hembakgrunden, de kognitiva färdigheterna och inte minst arbetsminnet är ju desamma oavsett ämne. Dessutom formuleras matematiska problem språkligt för lite äldre barn. Då får den som har svag läsförståelse problem direkt.

Ett bra sätt att hjälpa eleverna vidare är att låta dem träna mycket på olika strategier för problemlösning, tycker Johan Korhonen. De ska lära sig vad det där viktiga som efterfrågas egentligen är.

Det räcker inte att vara världsbäst på att träna färdigheter om man inte kan skapa ett positivt klimat i klassen .

– Det handlar först om att lära dem allmänna strategier, som att läsa igenom uppgiften noga, stryka under nyckelord och kolla om svaret är rimligt, men sedan också om att gå på djupet och försöka få dem att förstå frågans underliggande struktur. Det kanske är så att två värden bildar en summa. Det ger tre pusselbitar och problemet brukar vara att vi ser två och ska ta reda på vilken den tredje är. Då måste läraren visa hur det fungerar och låta eleverna träna mycket.

I matematikundervisningen tycker Johan Korhonen att alla lärare ska fundera på vilka grundläggande färdigheter det är viktigt att fokusera på – och sedan låta eleverna lägga mycket tid på dem.

Johan Korhonen. Foto: Stuxxdiografiska

– Det ska göras i lugn och ro. Kör man för snabbt igenom till exempel talområde ett till tio, för att hinna räkna klart boken, uppstår kunskapsluckor som orsakar större problem i fortsättningen.

Matematiken är hierarkiskt uppbyggd, eleverna behöver grunden för att kunna ta sig vidare. Läraren får med ränta tillbaka den tid som lagts på basfärdigheterna.

Detsamma tycker Johan Korhonen gäller läsinlärningen. Eleverna måste få den tid de behöver för att behärska avkodningen – sedan är det lättare att fokusera på förståelsen.

Han konstaterar belåtet att de barn som behöver extra stöd upptäcks tidigt i Finland. Styrdokumenten kräver att elevernas utveckling regelbundet kartläggs, men exakt på vilket sätt och hur ofta bestämmer lärarna själva. Eleverna har också prov, och får betyg på dem, från årskurs tre eller fyra.

– I Sverige har ni väl inte varit lika ivriga på att tidigt ge prov och kartlägga. I stället har ni valt att vänta och se – och tänkt att problemen nog löser sig med tiden, när eleven mognat. Men från ett forskningsperspektiv är det inte bra, för ju tidigare stödåtgärder sätts in, desto mindre resurser krävs och desto bättre blir utfallet. Ett tips till Sverige är därför att tidigt börja identifiera dem som behöver extra stöd, och så ge dem det direkt.

Men Johan Korhonen tycker att Finland också har en del att lära av Sverige, nämligen hur viktigt det är att ta reda på hur eleverna mår – och försöka få dem att trivas i skolan.

I sin avhandling visar han att inlärningssvårigheter har ett tydligt negativt samband med välbefinnande; den som har svårt att lära mår generellt sämre än sina högpresterande kamrater. Båda faktorerna är i sin tur viktiga för hur höga mål eleverna sätter för sina fortsatta studier. I värsta fall kan de leda till att skolgången avslutas i förtid.

– På det här området verkar man vara mer lyhörd i Sverige. Det räcker inte att vara världsbäst på att träna färdigheter om man inte kan skapa ett positivt klimat i klassen. Den kanske största utmaningen med äldre elever är att väcka deras intresse att lära och få dem att tro på sig själva och den egna förmågan att klara uppgifter.

Ett bra sätt att stärka de ungas självuppfattning är att ge dem positiv återkoppling, menar Johan Korhonen. Frågan hur lärare ska få eleverna intresserade av ämnet tycker han är knepigare.

– Forskningen säger alltid att det är viktigt att fånga intresset, men det finns väldigt få studier som testat vad som faktiskt fungerar. En orsak är nog att lärare är så olika. Det som passar en passar inte en annan. Varje lärare måste fundera på hur den egna undervisningen kan bli stimulerande. Någon kanske kan använda sig av humor, en annan av berättelser. Det är också en stor fördel att själv vara intresserad av sitt ämne, för det smittar.

Johan Korhonen tycker även att det är bra att lära känna eleverna lite, för att kunna länka undervisningen till deras verklighet.

– Det har jag själv med framgång använt mig av. Här i Vasa har vi ett ishockeylag i högsta serien. Många pojkar spelar själva och brinner för sporten. Den lärare som vet det kan enkelt göra kopplingar till matematiken. Procenträkning blir till exempel intressant om den handlar om målvaktens räddningsprocent. Det går hem direkt.

Johan Korhonens avhandling heter Learning difficulties, academic well-being and educational pathways among adolescent students. Åbo akademi 2016.

ur Lärarförbundets Magasin