Läs senare

Flyttar problemet från eleven

Fokus på lärmiljön i stället för på enskilda elevers
brister. Med stödmaterialet
Levla hoppas elevhälsan
i Umeå kunna förbättra sina tidiga insatser.

21 Sep 2015

Bild: Alexandra Ellis.
 

Ett nytt frågeformulär och en åtgärds- och anpassningsbank på nätet – kan det verkligen göra jobbet lättare?Absolut, säger de vi möter och som är invigda i det material som nu ska implementeras i de kommunala skolorna i Umeå.

Ett webbaserat redskap, alltså, som är tänkt att vara ett stöd för lärare och annan skolpersonal i deras arbete med tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer av olika slag.

– Framför allt specialpedagogerna och speciallärarna kommer att ha nytta av det här, säger Liselott Wihlbäck, själv specialpedagog och en av arkitekterna bakom materialet.

Stödmaterialet, som går under namnet Levla, sätter lärmiljön i fokus och det råder ingen tvekan om att Liselott Wihlbäck och hennes kollega, skolpsykologen Erik Rova, är nöjda med utfallet.

– Vi har fått väldigt fin respons, säger Erik Rova. De som har testat det tycker att materialet ställer bra frågor, att det får dem att snabbare komma vidare.

I början var det meningen att materialet skulle fokusera på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Elever som på sikt riskerar att hamna i utanförskap och skolmisslyckande, menar Liselott Wihlbäck.Bild: Alexandra Ellis.
– Men ganska snart insåg vi att vi ville lämna diagnostanken. Alla barn – oavsett om de har diagnos eller inte – har ju rätt till stöd i skolan. Så därför valde vi att utgå ifrån problemsituationer i lärmiljön i stället för att fokusera på enskilda elevers bristande förmåga.

 

Vi träffar dem en solig men kylslagen eftermiddag när de besöker Storsjöskolan i den lilla kustorten Holmsund, där specialpedagogerna Linda Silverlöv och Helena Arctaedius arbetar. Här, liksom på de andra grundskolorna i Umeå, har man precis börjat tillämpa Levla.

Levla?

Ordet kommer från datorspelsvärlden, och innebär att man höjer sig ett snäpp – blir lite bättre – och me­dan vi ser oss omkring i denna nybyggda F–9-skola intill Umeälvens mynning förklarar de vad det hela handlar om.

– Visst kan Levla handla om en enskild elev, säger Liselott Wihlbäck. Men det kan lika gärna handla om en situation som uppstår på en mattelektion eller en rast.

Linda Silverlöv:

– Jag skulle till exempel kunna använda mig av Levla är när vi pratar om vad vi ska göra med elever som är väldigt tysta, eller som tvärtom är väldigt högljudda. Under vilka tillfällen är de det? Då är Levla ett bra första steg för att kunna bena ut problemet.

Men har ni inte kunnat göra det tidigare?

– Jo, innehållet i kartläggningen är egentligen inget nytt. Men till skillnad från förr blir det här som en tydlig checklista för en själv. Den gör att man inte glömmer en aspekt.

Hennes kollega Helena Arctaedius lägger till:

– Förr var det jag, som specialpedagog, som drev alla de här frågorna. Men om en pedagog ber om min hjälp nu så kan jag bara säga: ”Börja med att fylla i en Levla, sedan kan vi prata om det.”

Ni slipper alltså göra det initiala jobbet?

– Precis. Jag behöver inte gå igenom allt med pedagogen i en timme varje gång något har hänt, det är den stora skillnaden. Pedagogen fyller själv i frågorna, sedan går vi tillsammans igenom det som står på papperet.

Ännu ett pappersgöra för lärarna?

– Jag har inte hört några sådana klagomål. Det handlar mer om att göra en snabb screening.

 Bild: Alexandra Ellis.
Nu, i början, kommer emellertid Helena Arctaedius att hjälpa sina kollegor att fylla i frågorna.

– Men med tiden, när pedagogerna blir trygga med materialet, kan de göra det själva. På sikt ser vi det här som en jättestor besparing. Den som kommer med ett problem till oss, den har redan tänkt igenom problemet!

– Absolut, fortsätter Linda Silverlöv. Dessutom underlättar det här för oss i våra samtal med pedagogerna. Om vi är oeniga om en sak, då känns det tryggt för mig att ha ett dokument att diskutera kring. Marken blir på något sätt lite mer neutral.

Liselott Wihlbäck nickar instämmande:

– När man diskuterar en problemsituation så brukar det dra iväg. En pratar om rasten, en annan om samarbetet med föräldrarna, och en tredje har hakat upp sig på att rektorn inte gör det han eller hon ska.

– Efter en och en halv timme så har man egentligen inte kommit någon vart. Men här håller man sig till bara en situation, och då blir samtalet också mer proaktivt.

Linda Silverlöv besvarar nicken och tillägger:

– Åtgärdsbanken är också väldigt bra.

Ibland kör man ju fast i gamla tankespår eller får slut på idéer. Då är det väldigt värdefullt att ha en åtgärdsbank som kommer med lite nytt tänk. Det blir liksom som ett kollegium på nätet, man får någon att bolla med.

Första gången Helena Arctaedius ”gjorde en Levla”, som hon säger, var i samband med att det hade varit lite stökigt och bråkigt på skolans fritids.

– Varför var det så? började jag och fritidspedagogerna fundera. Jo, då visade det sig att det framför allt var oroligt när eleverna skulle ha samling. Varför då? Jo, eftersom de inte kom till fritids samtidigt. Varför då? Jo, därför att lärarna inte släppte iväg dem. Och vad kan vi göra åt det? Jo, vi måste helt enkelt se till att alla lärare släpper ut eleverna exakt samtidigt.

Med hjälp av Levla kom man också snabbt fram till att problemen inte bara var organisatoriska.

– Vi upptäckte också att några barn hade svårt att komma till ro. Då bestämde vi oss för att göra en Levla för varje elev. Vad gillar till exempel den här pojken att göra? Jo, han gillar att vika saker. Bra, då bestämmer vi att vi ska ha en aktivitet där han får göra det.

Helena Arctaedius berättar att hon lät alla i fritidspersonalen fylla i var sitt formulär, ett för varje elev, och att de svar hon sedan fick in var ungefär desamma.

– Det blev som en stor ögonöppnare för oss allihop.

Det här är Levla

Levla Lärmiljön är ett nystartat projekt som pågår i skolorna i Umeå kommun. Det sätter lärmiljön – och inte den enskilda individen – i fokus. Syftet är att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer.

Stödmaterialet, som finns tillgängligt på nätet, består av ett formulär och en åtgärdsbank. Detta hjälper skolpersonal att göra en konstruktiv beskrivning av en problemsituation samt förslag på de relevanta anpassningar och åtgärder som bör sättas in.

Läs mer på www.levla.nu

ur Lärarförbundets Magasin