Ingår i temat
Den nya särskolan
Läs senare

Fokuserar på elevens personliga utveckling

NYA SÄRSKOLANBara var tionde lärare i särskolan vill stärka betoningen på kunskap. Det framkommer när denna lärargrupp för första gången ingår i ett större svenskt forskningsprojekt.

29 Jan 2018
Foto: Anna Olsson

I särskolan står elevens personliga utveckling i centrum. Mycket av undervisningen sker en till en, exempelvis genom direkta instruktioner från en lärare till en elev. Särskolans lärare samarbetar inte särskilt mycket med grund- eller gymnasieskolan. Och när de tillfrågas om skolformen ska finnas kvar, svarar de med ett rungande ja.

Inget av ovanstående är särskilt uppseendeväckande, men kan ändå sägas vara unika uppgifter. Varför då? Särskolan har varit en del av det svenska skolväsendet i drygt 30 år. Men trots en lång tradition – olika typer av undervisning för barn med utvecklingsstörning fanns redan långt innan särskolan skrevs in i skollagen 1985 – finns det knappt någon forskning om undervisningen i särskolan.

I stället för större studier av särskolans innehåll, har vi fått nöja oss med skärvor av verkligheten, såsom Skolinspektionens granskningar av särskolan eller forskning där särskolor figurerar som exempel.

Det svala intresset för särskoleforskning förvånar Kerstin Göransson, professor i specialpedagogik vid Karlstads universitet.
– Jag har inget svar på varför det har blivit så. Möjligen beror det på att inkluderingsperspektivet har varit starkt inom forskningen, och att olika former av specialskolor därför har kommit i skymundan. Men om den officiella linjen är att det finns elever som passar i särskolan, så behöver vi en samlad bild av vad lärarna där tycker och tänker om sin undervisning.

Ointresset väckte helt enkelt intresset hos en forskargrupp från flera svenska universitet, under ledning av Kerstin Göransson. Under fyra år driver de projektet En särskild skola? Undervisning och lärande i särskolan. Arbetet inleddes med en enkät till alla lärare i skolformen. Med över 2 000 svar, vilket motsvarar drygt hälften av de tillfrågade, bedömer Kerstin Göransson att gruppen sitter på ett unikt material, även internationellt sett.

Det viktigaste som framkommit i enkäten är, enligt forskarna, att särskolan präglas av en elevorienterad undervisningsideologi.
– Det kanske inte är så förvånande egentligen, men nu har vi det bekräftat och det framkommer dessutom att många lärare tycker att särskolan ska betona det arbetssättet ännu mer, säger Kerstin Göransson.

Forskarna i studien särskiljer fyra undervisningsideologier, där den elevorienterade innebär att lärarna anser att huvudsyftet med skolgången är elevernas personliga utveckling. Den effektivitetsorienterade ideologin betonar att utbildningens syfte är att uppnå ett effektivt samhälle, medan den samhällsorienterade synen har ett jämlikt samhälle som ledstjärna.
Som motpol till den elevcentrerade ideologin ställs ofta den fjärde ideologin, den kunskapsorienterade, som sätter ämneskunskaper i fokus.

När lärarna tillfrågas om särskolan bör ha en starkare kunskapsinriktning, svarar endast nio procent ja.
– Jag trodde nog att det skulle vara fler, med tanke på den starka betoningen på kunskap i den allmänna utbildningspolitiska diskursen, säger Kerstin Göransson.

Hon tycker att lärarnas svar väcker frågor om vilka som egentligen driver frågan om ett ökat kunskapsfokus, och med vems stöd de gör det. Lärarna i särskolan känner sina elever, betonar Kerstin Göransson. De vet att många av dem inte kommer att få ett arbete inom öppna arbetsmarknaden. Vem, om inte lärarna, vet bäst vad som är syftet med skolan för dessa elever? frågar hon retoriskt.

En av de röster som krävt mer fokus på kunskap i särskolan är Skolinspektionen, som i en kvalitetsgranskning 2010 konstaterade att eleverna inte utmanas tillräckligt kunskapsmässigt, åtminstone inte i de 28 granskade skolorna. Året efter kom den nya läroplanen med ett tydligare kunskapsuppdrag för särskolan. Eftersom det inte har gjorts någon ny kvalitetsgranskning av särskolan sedan dess, går det ännu inte att slå fast om den nya läroplanen har lett till en starkare betoning på kunskap.

Enkätsvaren till Kerstin Göransson och hennes forskargrupp visar att särskollärarna, även om de ansluter sig till den elevorienterade ideologin, inte förringar kunskap. En stor majoritet av lärarna har höga eller gans­ka höga förväntningar på att eleverna ska lära sig att exempelvis lösa problem, pröva idéer samt jämföra och reflektera.

På frågan om särskolan bör vara mer omsorgsinriktad än i dag svarar en övervägande del nej. Det kan tolkas som att omsorgen är alldeles lagom som den är i dag, med tanke på det personcentrerade arbetssättet. Men Kerstin Göransson misstänker också att ordet omsorg kan vara belastat.
– Det används ofta som en motsats till att lyfta kunskaper eller utmana elever. Omsorg har blivit ett negativt laddat ord, när det egentligen handlar om att bry sig om varandra.

Andra resultat i enkäten som också stärker bilden av det elevorienterade arbetssättet är att undervisningen ofta sker genom att en vuxen förklarar något för en enskild elev. Grupparbeten och klassrumssamtal är mindre vanliga. Bedömningens funktion i särskolan är snarare ett ”verktyg” för att utforma individuella mål, än ett objektivt sätt att stämma av elevernas kunskaper mot målen.

Och hur ser det då ut med samverkan? Ganska skralt, visar enkäten. Mindre än tio procent av lärarna i särskolan samarbetar varje dag med lärare i grund- eller gymnasieskolan.

Det som förvånade Kerstin Göransson mest vad gäller samverkan var att särskollärarna faktiskt inte är direkt missnöjda med sakernas tillstånd. De önskar sig visserligen en högre grad av samverkan, men inte så särskilt mycket högre. Att frågan inte är högprioriterad kan förklaras med att själva skolorganisationen ofta förstärker skillnaderna mellan skolformerna, framhåller Kerstin Göransson. Särskolans lärare ingår i arbetslag med särskolans lärare.
– Jag skulle önska att det gavs möjlighet att experimentera lite mer. Särskolan är ju personaltät, vilket öppnar för flexibel undervisning. Här skulle grund- och gymnasieskolans lärare ha något att lära av särskolan. Tänk om man – i högre grad än vad som görs i dag – skulle våga använda särskolans lärare i samarbete mellan klasser från olika skolformer. Det är en inkluderande tanke.

Samverkan, möjligtvis. Men när särskolans lärare får frågan om särskolan bör avvecklas, svarar de ett kraftfullt nej. Knappt en av tio önskar sig en framtid utan särskolan.

Observerar arbetet i klassrummet

Forskningsprojektet En särskild skola? Undervisning och lärande i särskolan bedrivs vid flera universitet under ledning av Kerstin Göransson, professor vid Karlstads universitet. I nästa steg görs fallstudier, där fyra skolor, en från varje så kallad undervisningsideologi, har valts ut. Genom klassrumsobservationer och lärar- och elevintervjuer vill forskarna beskriva hur undervisning och kunskapsutveckling går till. Även elevernas inflytande och sociala situation studeras.

Projektet En särskilda skola? finansieras av Stiftelsen Sävstaholm och pågår till och med 2019.

 

Alla artiklar i temat Den nya särskolan (8)

ur Lärarförbundets Magasin