Läs senare

Forskare ska ge skolor särskilt stöd

FORSKNINGSkolor missar elever som har behov av särskilt stöd. Nu ska forskare på plats hjälpa till där kunskapsresultaten och likvärdigheten är som sämst.

17 Mar 2017
Martin Rogberg Foto: Anders G Warne

Stockholms universitet har fått i uppdrag att samordna åtta universitet och högskolor i ett projekt för skolutveckling. Vad handlar det om?
– Vi är en del av en satsning där Skolverket utifrån Skolinspektionens rapporter väljer ut och ger direkt stöd till de skolor som behöver det mest. Målet är att förbättra elevernas resultat och likvärdigheten. Vi från akademin ska se till att det sker utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Martin Rogberg, projektkoordinator vid Stockholms universitet.

Vad ska ni forskare göra konkret?
– Först ger vi stöd när Skolverket tillsammans med huvudmannen och den enskilda skolan analyserar situationen och bestämmer vad som bör göras för att personalen ska kunna förbättra verksamheten. Sedan är vi med och genomför en del av insatserna. Vi har också bildat ett vetenskapligt råd som ska samla den praktiknära kunskap som är relevant för de här skolorna.

Vilka problem har skolorna?
– Ofta handlar det om att organisationen inte fungerar. Omsättningen på rektorer och lärare har kanske varit stor. Specialpedagoger, lärare och elevhälsan kanske inte träffas så ofta vilket gör det svårt att samordna insatserna i tillräcklig utsträckning. Det gör att alla elever som behöver särskilt stöd inte upptäcks och utreds – och att det stöd som kanske ändå ges dokumenteras för dåligt.

Vilken typ av skolor är det?
– Det är privata och offentliga, på pytteorter och i storstäder. Men förortsskolor med många nyanlända, som har mycket varierande kunskaper och förutsättningar, är väl representerade. Varje termin ska tio nya huvudmän, med mellan en och tre skolor var, tas in i projektet.

Då kommer det att krävas en hel del forskare?
– Många forskare blir det. Det är därför vi behöver vara flera lärosäten som samarbetar. Det är inte alltid den närmast liggande högskolan har någon forskare med både rätt kompetens och tid för uppdraget, som kanske omfattar en dag i månaden under tre års tid. Då kan förhoppningsvis någon annan ställa upp.

Är det här ett embryo, eller ett alternativ, till en ny myndighet för skolutveckling?
– Det är ingenting som har varit på tapeten. Men mer allmänt tycker jag att projektets fokus på att utgå ifrån den situation som råder lokalt och att erbjuda hjälp till självhjälp är en bra utgångspunkt för att åstadkomma förändring.

Tror du att forskarna kommer att göra verklig skillnad, så att eleverna får en bättre skolgång?
– Ja. Det finns naturligtvis många problem vi inte kan lösa, till exempel bristen på lärare. Men när man fokuserar på det som är möjligt är det förvånansvärt mycket som kan göras lokalt.

Namn: Martin Rogberg
Yrke: Organisationsforskare med inriktning på samverkan mellan forskning och praktik. Arbetar på institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.
Aktuell: Ansvarar för forskningsstödet inom Skolverkets projekt Samverkan för bästa skola.

ur Lärarförbundets Magasin