Läs senare

Grönt ljus för resursskolor

AKTUELLTDet är fritt fram för kommuner att driva resursskolor, slår högsta juridiska instans fast. Bra klargörande, tycker SKL.

01 Sep 2017
Bild: iStock

I somras satte Högsta förvaltningsdomstolen punkt för den tre år långa rättstvisten mellan Skolinspektionen och Linköpings kommun. Skolinspektionen ville med hjälp av viteshot få kommunen att lägga ned sina sex resursskolor.

I skollagen finns en skrivning som ger friskolor rätt att inrikta sig mot elever i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen anser att detta innebär att enbart fristående skolor har den möjligheten. Men Linköping, och alltså även nu Högsta förvaltningsdomstolen, tolkar lagen annorlunda: nämligen att skrivningen om friskolor finns till för att framhålla att även friskolor får specialisera sig på detta vis.

Domen är ”den enda rätta”, anser Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Först och främst för att den slår fast att det ska råda lika villkor mellan kommunala och fristående skolor. Men domen är också bra för eleverna, tycker han.
– Även om vi har en ambition om inkludering så är vi inte där i dag och då måste det finnas särlösningar ibland. Man kan behöva samla kompetensen på ett ställe.

Kommer många kommuner att starta resursskolor nu?
– Jag kan inte bedöma det. Det finns en del större kommuner, där man har många barn som man inte har klarat av, som tycker att detta är bra.

Samtidigt är många huvudmän nöjda med hur de organiserar sitt stöd till elever och har inget behov av att inrätta resursskolor, framhåller Per-Arne Andersson. Han tror inte att Skolsverige ligger i startgroparna för att organisera om enligt Linköpings modell.
– Men jag har hört i olika nätverk att det är bra att få större frihet att organisera verksamheten så att den blir bäst för barnen.

ur Lärarförbundets Magasin