Ingår i temat
Ont om kollegor
Läs senare

Haparanda går över älven efter specialpedagoger

LÄRARBRISTENPå andra sidan kommungränsen finns Finland och Torneå. Kanske hittar Haparanda lösningen på lärarbristen där?

12 Maj 2017
På gränsen. En bro skiljer Haparanda och Torneå åt. Närheten till Finland gör att barn- och utbildnings-förvaltningen i Haparanda ser det som naturligt att anställa finländska lärare. Foto: Nordicphotos

En delegation från Haparanda kommun besökte i början av året den svenskspråkiga lärarutbildningen i Vasa. Tanken var att sondera terrängen i ett land där läraryrket ses som mer attraktivt, och en nyutbildad lärare till och med kan ha svårt att få en fast tjänst. Flera svenska kommuner har varit inne på samma finländska spår, bland annat Malmö och Borås.
Under vårterminen har Haparanda kommun två specialpedagoger och fyra speciallärare anställda. Målet är att ha sammanlagt åtta.
– Vi får vara glada vilken utbildning de än har. Här i östra Norrbotten har vi i flera år haft stora problem att rekrytera speciallärare och specialpedagoger, säger Arja Martinviita,
förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen i Haparanda.

Arja Martinviita.

Hon är inte främmande för att anställa finländska specialister, vars utbildning påminner mycket om specialpedagogernas, eller speciallärare.
– Den nya finländska läroplanen är mer lik den som vi har i svenska skolan. Dessutom är Haparanda en gränsstad där vi också har en gemensam skola, Språkskolan, där hälften av eleverna kommer från Torneå på den finska sidan och hälften härifrån. Där har vi i trettio år rekryterat lärare från Finland, berättar Arja Martinviita.

Även på övriga skolor finns det många lärare som har utbildat sig i Finland och
som sedan har validerat sin utbildning för att kunna få lärarlegitimation i Sverige.
Arja Martinviita bor själv i Finland, i Kemi tre mil bort, och hennes barn går i finländsk skola.
– Visst jobbar den finländska skolan mycket med att snabbt upptäcka dem som behöver stöd. Då är det oftast den ordinarie läraren som ger stödundervisning för elever som har missat lektioner eller har halkat efter klasskamraterna. Sen kommer specialläraren in när det finns särskilda behov, säger Arja Martinviita som menar att bilden av en skola där man arbetar mycket med särlösningar inte längre stämmer.

Flera finländska speciallärare har kontaktat henne för att de är intresserade av att arbeta i Haparanda.
– Det som är allra viktigast är att läraren behärskar svenska, undervisningsspråket är ju svenska, och de som har hört av sig har faktiskt inte varit tillräckligt bra på det. Det är också därför jag hoppas på svenskspråkiga lärare från utbildningen i Vasa. Finns det nyutexaminerade lärare i Österbotten som inte får jobb så kan det vara intressant för dem att prova i Sverige, säger Arja Martinviita.

Några av Haparandas egna lärare har läst vidare till specialpedagog eller speciallärare och väntar just nu på att få byta tjänst. Det gör att förvaltningschefen tror att det faktiskt kommer att finnas åtta på plats i kommunens skolor till hösten.
– På sikt kan det säkert också bli så att vi anställer finländska speciallärare och
specialister, så länge de kan svenska. Då kan de ju också bo kvar i Finland och jobba här, man behöver inte flytta hit, konstaterar Arja Martinviita.

ur Lärarförbundets Magasin