Ingår i temat
Den nya särskolan
Läs senare

Här är särskolan öppen för fler

NYA SÄRSKOLANI särskolan i Vallentuna håller lärarna koll på två läroplaner samtidigt. Kommunen har tagit fasta på skollagens möjligheter att låta elever från grundskolan gå i särskolan. – Vi ser bara positiva resultat för individen, säger lärare Mia Fransson.

Tydligt. Mia Fransson instruerar Einar Sandström och Sara Grass
i hemkunskapssalen. Foto: Ylva Sundgren

Det råder feststämning i Olympiaskolan, grundsärskolan i Vallentuna. Hela veckan har gått i Nobels tecken. Det har experimenterats på NO:n och ritats fredsduvor på SO:n. Dagen efter vårt besök är det dags för Nobelmiddag. Lärarna kommer att agera serveringspersonal, medan eleverna äter egenhändigt tillverkad trerättersmiddag. Och så blir det utdelning av diplom. Alla elever får ett sådant i det ämne som de har kämpat mest med.
– Jag tror att jag kommer att få i gympa. Jag tränar hårdast i det. Men det kan hända att jag får i matte, säger Einar Sandström, elev i årskurs fyra.

Mia Fransson. Foto: Ylva Sundgren

Han och klasskamraterna har just tvättat av sig det sista blåbärskladdet efter dagens lektion i hem- och konsumentkunskap, även den med fokus på Nobelfestligheterna. De har gjort smoothies till efterrätt.
– Hur tycker ni att det har gått? frågar läraren Mia Fransson innan det är dags att släppa eleverna till fritids.
– Extremt bra, säger Einar Sandström.

 

Samma övertygande svar lämnar han när jag frågar honom om han trivs i skolan.
– Jag kan nästan säga … extremt mycket.

Och han vet varför:
– Man får vänner, man får jobba och lära sig så mycket. Jag är nyfiken på allting! Tur det finns helgdagar, lördag och söndag, man blir så himla trött!

Einar Sandström är så kallad integrerad elev i särskolan. Han är inskriven i grundskolan, men tillbringar sina dagar i särskolan.

Festligt kladd. Einar Sandström och Sara Grass gör blåbärssmoothies till efterrätt, i Nobelfestligheternas anda. Foto: Ylva Sundgren

I Olympiaskolans grundsärskola tillhör åtta av de 19 eleverna grundskolan. När man talar om integrerade elever på skolsvenska, tänker man ofta på särskoleelever som är integrerade i grundskolan. Den typ av integrering som Vallentuna kommun använder för grundskoleeleverna i Olympiaskolan kallas ibland ”omvänd integrering”, även om skollagen inte gör skillnad på ”åt vilket håll” integreringen sker. Båda sätten syftar till att eleven ska ha möjlighet att utvecklas så bra som möjligt, både kunskapsmässigt och socialt. En integrerad elev läser enligt sin skolforms läroplan, oavsett fysisk placering.

När jag frågar Einar Sandström om han får bra hjälp i skolan, råder ingen tvekan:
– Ja, jättebra! Om vi hade varit jättemånga i klassen hade jag inte fått så mycket hjälp. Då hade det varit för rörigt.

Tre gånger i veckan har Einar matematik ihop med grundskolans elever.
– Det är lite sisådär, lite rörigt ibland. Men matte är mitt bästa ämne. Jag älskar matte.

Sjundeklassaren Sara Grass började i Olympiaskolan som integrerad elev för drygt två år sedan.
– Här är det inte så många elever, mindre tjat och mer hjälp. Förut, när man behövde läshjälp på till exempel matten, då kunde man få vänta i fem eller tio minuter. Här får man vänta kanske två.
– Och det är mycket lugnare här än i min förra klass. Där var det väldigt högt ljud, säger Sara och nickar övertygande.

Kommunen ger grönt ljus

Vallentuna kommun har under fem års tid låtit elever i grundskolan integreras i särskolans verksamhet. I somras beslutade barn- och ungdomsnämnden att ge fortsatt grönt ljus till detta arbetssätt.

När en grundskoleelev integreras i särskolan har placeringen alltid föregåtts av en utredning, som bedöms av kommunens resurscentrum, enligt Esa Kouri, verksamhetschef vid barn- och ungdomsförvaltningen. En integrering kan bli aktuell om elevens kognitiva förmågor gränsar till grundsärskolans målgrupp, och hen dessutom har andra svårigheter inom exempelvis det neuropsykiatriska området.
– Den sammantagna bedömningen ska vara att eleven har en så pass stor sårbarhet i sin inlärning av den har behov av en extremt anpassad pedagogisk miljö, säger Esa Kouri.

Han understryker att alla elever i särskolan, inklusive de integrerade, följs upp årligen av resurscentrum. Det händer att elever byter tillhörighet, alltså blir antingen in- eller utskrivna i särskolan. Den övergången kan göras smidig för eleven, som får fortsätta i samma sociala sammanhang även om hen byter skolform och läroplan, framhåller Esa Kouri.

Utbudet av jämnåriga kamrater är betydligt mindre i särskolan, men Sara tycker att det räcker.
– Man har ju kompisar utanför skolan också, påpekar hon.

Einar Sandström och Sara Grass läser alltså efter grundskolans läroplan, samtidigt som de klasskamrater som är inskrivna i grundsärskolan har andra mål att följa. Einar är mån om att svara på journalistens frågor, och svarar artigt att han inte riktigt har tänkt på det där med målen. Elevassistenten Hasse Gustafsson griper in:
– Du vet, till exempel på idrotten, då brukar vi titta på bilder på det vi ska jobba med och det ni ska lära er.
– Ja ja ja, just det, nu vet jag! utbrister Einar. Men jag brukar mest tänka på vilken lektion det är och vad jag ska göra.

Det säger sig självt att det är lärarna, och inte Einar och Sara, som främst har koll på de båda läroplanerna som styr undervisningen.
– Det ställer stora krav på oss lärare – ja, vi jobbar rätt intensivt, säger lärare Linda Pettersson och fortsätter:
– Vi måste självklart ha koll på både grundskolans och grundsärskolans läroplaner och kunskapskraven i de olika ämnena.

Särskolans lärare är per definition vana vid individanpassning. Det som händer när elever från grundskolan kommer in i klassen är att spektrumet blir ännu lite bredare, förklarar Mia Fransson, lärare i årskurs 7–9:
– Nu arbetar vi till exempel med vinklar i matematiken. Alla jobbar med vinklar, men uppgifterna är anpassade till varje elev.

Eleverna som tillhör grundskolan har andra timplaner än eleverna i särskolan. Exempelvis har grundskoleelever fler engelsktimmar, samtidigt som de har färre timmar i hem- och konsumentkunskap.
– Vi är noga med att följa elevernas timplaner. Så länge vi har koll på att de får den undervisning de ska, kan vi göra de anpassningar som behövs längs vägen. Vi kanske ser att en elev som precis har kommit hit från grundskolan, behöver mer praktiska ämnen i början, säger Mia Fransson.

För oss gäller det att få ner elevernas stressnivå, låta dem komma till ro, och låta dem få tillbaka tron på att de kan.

Hon framhåller att även särskoleelever vinner på den integrerade verksamheten. De befinner sig i ett större socialt sammanhang med fler kamrater i sin ålder. Att två läroplaner lever i klassrummet innebär att den särskoleelev som behöver större utmaningar i exempelvis engelska kan hänga på grundskoleelevernas undervisning.

När elever kommer från grundskolan till Olympiaskolan är de ofta stressade, säger lärarna. Det handlar om elever som är vana vid att inte hänga med, och som identifierar sig som sämst i klassen. Kanske har de haft svårt att gå till skolan över huvud taget.
– När de kommer till oss märker vi att de har en lägre inlärningstakt. De har helt
enkelt svårt att lära sig så snabbt som grundskolans läroplan kräver, säger Mia Fransson.
Hon är övertygad om att miljön i grundskolan inte passar alla elever. För dem med svag teoretisk begåvning blir dessutom kunskapskraven ouppnåeliga. De behöver en individanpassning, som en ensam klasslärare för 25 elever inte mäktar med.

Fredsarbete. Evelina Svensson klipper ut en duva tillsammans med läraren Linda Pettersson. Foto: Ylva Sundgren

Många av dem som kommer till Olympiaskolan från grundskolan har haft tillgång till en resursperson. Denna vuxna har ofta gjort en hel del, kanske lite för mycket, för att
underlätta elevens skolgång. Ibland visar det sig att den undervisande läraren i grundskolan inte har särskilt stor inblick i var eleven befinner sig kunskapsmässigt, förutom en känsla av att ”det inte funkar”.
– För oss gäller det att få ner elevernas stressnivå, låta dem komma till ro, och låta dem få tillbaka tron på att de kan, säger Linda Pettersson.
– Sedan kan vi hitta luckorna och börja bygga, bygga, bygga, säger Mia Fransson.

Trivs. Einar Sandström och Sara Grass tycker att
de får bra hjälp på Olympiaskolan.. Foto: Ylva Sundgren

I Skolverkets stödmaterial om integrerade elever står att läsa: ”Målet med integreringen kan inte handla om elevens sociala utveckling utan stort fokus måste ligga på
undervisning och kunskapsutveckling.”
– Absolut! Men detta går ju hand i hand. Om inte eleven mår bra, kan den inte prestera. Både vi och föräldrarna ser tydligt hur eleverna börjar ta in kunskap när de kommer ner i stressnivå, säger Linda Pettersson.

Men – och detta säger de båda lärarna utan omsvep – det är få av de integrerade eleverna som uppfyller grundskolans kunskapskrav.
– Jag tvingas sätta många F. Eleverna når helt enkelt inte upp till E, konstaterar Mia Fransson.
– Ja, detta är vårt största dilemma. Vi vill att eleverna ska känna sig duktiga, och det är de ju utifrån sin förmåga. Men vi tvingas underkänna dem, säger Linda Pettersson.

 

På något vis är betygen inte särskilt viktiga för eleverna, resonerar lärarna och förmedlar ett slags pragmatisk hållning: I grundskolan skulle eleverna med stor sannolikhet inte ha uppnått betyget E. Här i särskolan gör de möjligen inte det heller, med skillnaden att de mår bra och tycker att skolan är okej. Men detta kan vara svårt att acceptera för föräldrar.
– Vi måste vara tydliga med att deras barn inte kommer att få godkända betyg bara för att de går här. Grundskolans kunskapskrav är väldigt höga, och det måste vi förklara även för föräldrarna, säger Mia Fransson.

Även det omvända händer. Mia Fransson berättar om en elev som, när hen hade fått gå ner i varv, visade sig ha ett alldeles för snabbt inlärningstempo för att vara integrerad i särskolan. Hen läste fler och fler ämnen tillsammans med grundskolans elever, för att till slut gå ut med flertalet godkända betyg. Detta, understryker läraren, visar på vikten av att varje år ompröva placeringen av eleverna.

Nobels anda. Eleverna på Olympiaskolan arbetar med Nobelpriset i många ämnen. Foto: Ylva Sundgren

De båda lärarna i Olympiaskolan identifierar en svag punkt: övergången till gymnasiet. Alternativen blir i praktiken få för de integrerade eleverna. Utan godkända betyg återstår introduktionsprogrammen.
– Där får de läsa de teoretiska ämnena igen, just de ämnen som de har svårt att klara. Jag skulle önska att gymnasiet gav våra elever större möjlighet till praktik. Det är jätteviktigt att teorin kopplas till sådant som berör dem i deras liv, säger Mia Fransson, som just denna Nobeleftermiddag ska träffa lärare från Vallentuna gymnasium för att prata om hur de bäst ska ta emot Olympiaskolans elever.

Hon är redan sen till det mötet och frågan är prioriterad. Mia Fransson hastar vidare, förbi vinterklädestrixande elever i den trånga hallen. Nobelstöket har lagt sig och förväntningarna inför morgondagen är höga.
– Du får hålla koll på kungen och drottningen också, säger Sara Grass till Einar Sandström och påminner om att förra årets Nobelmiddag gästades av kungligheter, visserligen misstänkt lika ett par av skolans pedagoger.

Oklart hur många som går integrerat

Det saknas nationell statistik över hur många grundskoleelever som är integrerade i grundsärskolan. Det är en brist, anser Kristina Dahlberg, undervisningsråd på Skolverket.
– Utan officiell statistik har vi ingen möjlighet att se om denna grupp ökar eller minskar, säger hon.

Kristina Dahlberg tror, utifrån de besök hon gör i skolor och kommuner, att denna form av integrering kan ha ökat de senaste åren. Hennes kvalificerade gissning är dock att det är färre elever som är integrerade i grundsärskolan än i grundskolan. Läsåret 2016/17 var 1 186 särskoleelever integrerade i grundskolan, enligt Skolverkets siffror.

Rektorer och huvudmän har ett stort ansvar när det gäller integrerade elever, framhåller Kristina Dahlberg.
– De behöver se till att eleven får undervisning enligt sin skolforms styrdokument, och fråga sig om det finns en risk att eleven inte utmanas tillräckligt.

Alla artiklar i temat Den nya särskolan (8)

ur Lärarförbundets Magasin