Ingår i temat
Elevmakt
Läs senare

Här går en makthavare

Abood Aljaradin vill ha en basketturnering.
Men kanske ännu viktigare: han önskar duschdraperier till omklädningsrummen. Detta dryftar han på särskolans elevråd
på Fågelskolan i Lund.

13 Maj 2016

Foto: Aline Lessner

Alla har något att säga om discot, mestadels positivt. Bra musik, gott med popcorn och kul att alla klasser från särskolan var med. Men David, representant för klass 1–3 på Fågelskolans grundsärskola i Lund, har något viktigt att tillägga:– Ballongerna var inte bra. De kan spricka. En tjej blev rädd när de smällde och hon började gråta.

– Ja, hon var rädd, bekräftar Saif Ahmed från klass 4–6.

– Bra att ni tog upp det, det måste vi tänka på till nästa gång, säger lärare Katarina Kleiman.

Sju klassrepresentanter har samlats till elevrådsmöte. På dagordningen står val av ordförande och sekreterare, övriga frågor och datum för nästa möte. I mitten av formalian finns själva kärnan för elevråden: rapport från klasserna. En efter en deklarerar eleverna vad klasskamraterna har tagit upp på respektive klassråd. Vissa av dem får stöd av en elevassistent att komma ihåg vad de ska berätta.

Katarina Kleiman, initiativtagare till elevråden och lärare i särskolan sedan nio år, hjälper Saif Ahmed att tolka de anteckningar han har med sig:

– Här står något spännande: ”Kommer det ett nytt hus?” Vad betyder det, Saif?

Eleven drar sig till minnes: jo, det handlar ju om det där lekhuset med rutschkana som nyss revs.

– Jag vill att de ska bygga igen, säger Saif.

Flera elever håller med. Det är tomt i sandlådan när huset är borta. Katarina Kleiman påminner om att huset revs för att det var trasigt. Om det hade trillat hade någon kunnat göra sig illa, fyller David i.

– Okej, jag skriver i protokollet: ”Katarina frågar rektorn hur det blir med huset”, säger Katarina.Foto: Aline LessnerDet är ett ordningsamt möte. En av eleverna är mycket mån om att stryka punkterna från dagordningen så snart de har avhandlats. En annan läser snabbt upp sin sista punkt och lämnar i samma andetag över till bordsgrannen: Nu är det din tur!

Abood Aljaradin från klass 7 –9 har fått vänta till sist men nu är det hans tur. Han ligger själv bakom ett par av punkterna. Han vill ha draperi till duscharna i omklädningsrummet. I dagsläget är det bara den som lyckas få hörnduschen som kan känna sig ostörd. Katarina Kleiman nickar instämmande, frågan har varit uppe förr och hon lovar ta den med rektorn.

Och så vill Abood ha basketturnering, kanske med andra skolor. Han ska prata med idrottslärarna.

– När gör du det? I dag? säger Katarina och antecknar i protokollet.

Abood framför också klasskamraten Viktors synpunkter kring skolans Öppet hus.

– Han vill inte ha det på en lördag för då ska man vara ledig.

Även här måste gruppen utse en mottagare; vem ska höra denna åsikt? Läraren förklarar att alla elever kan gå in i kommunens digitala skolplattform och tycka till om just Öppet hus.

– Påminn era lärare om det!

En stund senare är vi uppe hos klass 7–9, där Katarina Kleiman är lärare. Viktor Mattsson får reda på att hans fråga om Öppet hus har varit uppe på elevrådet.

– Jag vill inte ha det klockan nio på lördagsmorgonen, för då vill jag sova så länge jag vill, förklarar han för mig, och tillägger att rektorn måste få veta det.

– Ja, och så ska vi gå in på portalen tillsammans och skriva den kommentaren, lovar Katarina.

Tror du att det går att påverka?

– Ja, säger Viktor.

Detta svar gör Katarina Kleiman glad. Hon brinner för elevinflytande. Visserligen hade hon arbetat med klassråd länge och väl när hon hamnade på ett möte kring kommunsatsningen ”Alla unga”, som speciellt fokuserar på särskoleelevers möjlighet till inflytande.

– När vi talade om barnkonventionen och barns rätt att uttrycka sin mening, kände jag så tydligt vad vi måste göra. Klassråd i den lilla, trygga gruppen är bra, men vi behövde också gå vidare med ett större elevråd. Vårt första elevråd för ett år sedan var oerhört spännande, äntligen en riktig demokratiform!

Beslutet att dra i gång elevråd för särskolans klasser innebar också ett avklippt band till grundskolans elevråd på samma skola. Tidigare hade särskolans högstadium haft en representant där, men Katarina Kleiman säger utan omsvep att det inte fungerade. Särskolans elever behövde ha med sig en assistent till mötet, och bara det kändes utpekande.

– Och de frågor vi hade tagit upp i våra klassråd kom aldrig fram i det stora elevrådet. Mötena berörde oss inte.

Att hoppa av grundskolans elevråd är kontroversiellt ur ett inkluderingsperspektiv. Men för att kunna tala om elevinflytande måste man hitta en form som ger eleverna en reell möjlighet att påverka det som rör dem. Och inflytandet har definitivt ökat för särskolans elever genom det nya elevrådet, anser Katarina Kleiman.

Det är inte frivilligt att ge eleverna inflytande, påpekar hon. Enligt läroplanen ska de ha inflytande över såväl skolmiljön som arbetssätt. Det är dock lätt att elevinflytandet stannar vid önskemål av mer praktisk karaktär. Disco, utflykter och rastleksaker är vanliga frågor som eleverna tar upp.

– Jag vill gärna leda in eleverna på tankarna kring hur de kan förändra undervisningen. Det gäller att lära dem att de får lov till det, säger Katarina Kleiman.

Hon tar ett exempel: nyligen började klassen med det stora SO-temat ”1850-talet och framåt”. Katarina Kleiman började med att låta eleverna spåna kring vad de vet om denna tid, och vad de vill lära sig. Det visade sig att de var mest nyfikna på andra världskriget, så de började helt enkelt där.

När det gäller material kan eleverna också påverka. Men om de hellre vill se film än läsa text?

– Det händer. Då får vi göra något av filmen. Kanske kan någon få i uppgift att ställa frågor efter filmen. Eller kan vi skriva om filmen? Och – även om det blir att styra lite – så flikar jag in att de kommer att förstå filmen bättre om vi läser någon text innan.

Inflytande över det stöd de behöver då? Om hur de ska nå målen? Katarina Kleiman funderar.

– I många av elevernas diagnos ligger just svårigheten att ta ställning. Men det övar vi på. Att presentera flera möjliga svar är ett sätt, då hjälper du dem att välja.

Hon tycker att bedömningsmatriser är ett bra hjälpmedel. I dem blir det tydligt var eleven befinner sig, vilket målet är och vad eleven ska kunna för att nå det.

– Till exempel har jag en elev som vill ha A i engelska. Då pratar vi om hur hon kan påverka sina möjligheter att nå dit.

Inflytande innebär också en förväntan på resultat, och det måste läraren hantera. Eleverna vill ha ett nytt lekhus i sandlådan nu, bums, medan Katarina Kleiman vet att det blir en budgetfråga. Det är viktigt att göra klart för eleverna vem som tar över frågan, och att återkoppla hur det går. Och för att det inte ska spridas en misstro, ser läraren till att elevråden har en blandning av små och stora frågor.

– Enklare uteleksaker, en lekdag och ett disco är sådant vi lätt har kunnat ordna.

Till de mer segdragna processerna hör eleven Anton Nilssons förslag om en egen utflyktsbuss för särskolan. Det var under ett så kallat inflytandekafé, anordnat av kommunen, som Anton och en tidigare klasskamrat uttryckte att det behövde bli lättare för dem att komma iväg på utflykter. De båda eleverna lämnade in ett medborgarförslag till politikerna, med både skriven text och bildspråk.

Svaret blev nej.

Anton, blev du ledsen när du fick nej?

– Ja.

Katarina Kleiman berättar att förslaget letar nya vägar på fritidsförvaltningen och att det ännu inte är helt kört. Anton säger att han tror att de kommer att få en buss.

Elevinflytande är inte lätt. Alla klasser är inte representerade i elevrådet i Fågelskolans särskola. ”Det där passar inte våra elever”, kan det heta. Men Katarina Kleiman håller inte med.

– Alla, oavsett utvecklingsnivå, kan föra fram en åsikt, med munnen eller med tecken. Du kan fråga hur discot kändes. Blev du trött? Glad? Arg? Se, där har du ett samtal!

Läraren behöver envishet även gentemot eleverna när det handlar om att trumma in budskapet om elevinflytande. Svaren hänger något osäkert i luften när jag frågar eleverna vad elevinflytande betyder.

Abood Aljaradin tar först till orda:

– Vi pratar om sånt som vi är happy and unhappy about. Som det jag sa om draperier i duschen, säger han på blandad svenska och engelska.

– Men vi kan inte förändra sånt som har med schemat att göra, matten eller så, fortsätter han.

– Jo, lite får vi bestämma på matten. Om vi vill ha svårare eller lättare läxor, inflikar Zeinab Aljaabawi.

– Och om man inte vill ha några läxor alls. När Katarina och jag hade utvecklingssamtal visade hon ett papper för mig som jag kunde få i läxa. Men det såg svårt ut. Så jag behövde inte, säger Viktor Mattsson.

Det stämmer, bekräftar läraren. Elever kan slippa läxor under en period, om de motiverar varför.

Ja, kanske är det så som David på lågstadiet säger till mig innan han slinker ut på rast efter elevrådet:

– Man kan faktiskt ändra på det som inte är bra.

Katarina tipsar

  • Överrumpla inte dina kollegor med elevrådsidén. Ge alla möjlighet att tycka till före första elevrådsmötet.
  • Det är viktigt att se resultat. Blanda små och stora frågor, så att några går att driva igenom, exempelvis ett disco.
  • Återkoppla. Berätta att frågan nu ligger hos exempelvis rektorn. Då klarar eleverna också ett nej.
  • Formalian, såsom dagordning, är viktig vid klass- och elevråd. Det är en övning i demokrati. Inget småprat. Alla blir lyssnade på.
  • Använd en mindmap vid starten av exempelvis ett nytt tema. Eleverna hjälper varandra att fylla på med saker de kan och saker de vill lära mer om.
  • Bedömningsmatriser hjälper eleverna att se hur de kan påverka sina möjligheter att nå målen.

ur Lärarförbundets Magasin