Ingår i temat
Ny i klassen
Läs senare

Hon kartlägger de kritiska momenten

ÖVERGÅNGARÅrshjulet visar när det är dags att göra vad. Specialpedagog Gerd Henriksson har fått snurr på Skogshagaskolans övergångar.

Gerd Henriksson. Foto: Sara Winsnes

För några år sedan saknade skolan rutiner för övergångar. Det var inte tydligt uttalat när kontakter ska tas och besök ska organiseras.
– Vi har sett hur viktiga övergångarna är. Högstadieskolan märker också att det går bra för de elever som vi har gjort en noggrann planering för, säger Gerd Henriksson, som i egenskap av specialpedagog är samordnare för skolans alla övergångar.
Nu är rutinerna fastslagna i ett årshjul: vem gör vad och när. De lärare jag talar med tycker att årshjulet fungerar. De behöver inte själva fundera över om det finns några elever i deras blivande klass som de borde informera sig om, utan de räknar med att specialpedagogen kallar till möten när det är dags. Det handlar om allt från ordinarie klasskonferenser, där information om alla elever överlämnas, till särskilda överlämningsmöten med vårdnadshavare och externa
kontakter såsom habilitering eller bup.

Förutsättningarna är bättre när övergångarna sker inom det egna huset, alltså mellan förskoleklass och årskurs ett och mellan låg- och mellanstadiet. Då kan relationer byggas tidigt, som i fallet med Felicia Gelin och Andreas Cato. Men det finns flera fallgropar även i dessa övergångar.

– Vi brukar tala om kritiska situationer. Som att börja fyran och få ämneslärare och många klassrum. Att stå och vänta utanför en låst slöjdsal kan vara jättesvårt för vissa, och leder i värsta fall till bråk. Att kartlägga sådana här kritiska moment och fundera över vilka elever som kan få svårt med dem, har hjälpt oss mycket, säger Gerd Henriksson.
Övergången till mellanstadiet är ett stort steg, anser hon, och därför gäller det att terminen börjar bra. Skogshagaskolan avsätter en eller två veckor vid läs­årets början till gemensamma aktiviteter för mellanstadieeleverna. Då har inte ämneslärarsystemet börjat, utan eleverna är bara med sin mentor.
– Vi ser det som en trygghetsskapande åtgärd, som vi har glädje av i längden.

Steget mellan förskoleklassen och ettan är oftast mindre, men Gerd Henriksson varnar för att låta den övergången rinna ut i sanden. Det är viktigt att kontrasten mellan de båda skolåren inte blir för skarp. Därför är det bra om lärarna i ettan också använder sig av utomhuspedagogik, lektioner i halvklass och bildstöd i undervisningen. Gerd Henriksson tror också att övergången blir smidigare om det inte är vattentäta skott mellan ettan och förskoleklassen. De elever i årskurs ett som har svårt med koncentrationen ska kunna få vara en stund i den mer lekfulla miljön i fritidshemmet och förskoleklassen.

Specialpedagogens roll

Gerd Henriksson lyfter fram tre grundläggande uppgifter som en specialpedagog har kring övergångar:

  • Lyssna till eleverna. De har tankar om vad som är bra för dem.
  • Ha en god kontakt med vårdnadshavare.
  • Gör en genomtänkt organisation i samråd med rektorn och elevhälsan.

Att börja förskoleklassen är kanske den tydligaste skolövergången för ett barn. Förskollärarna i Skogshagaskolan besöker förskolorna och får en allmän överlämning av alla barn.
– I dessa samtal blir det mycket prat om det sociala, kamratrelationer, leken och praktiska saker som vi behöver veta. Men framöver skulle vi vilja få veta mer om förskolans pedagogiska verksamhet och barnens lärande i dessa överlämningar, säger Gerd Henriksson.
Varje år blir det också några särskilda överlämnanden av de förskolebarn som behöver extra stöd. Om det handlar om en fysisk funktionsnedsättning är en överlämning närmast självklar. Utmaningen ligger snarare i de barn som har någon form av social svårighet. Förskolechefen har ansvar att hämta in ett medgivande från föräldrarna om att få lämna över information. Det händer, om än sällan, att de säger nej.
– Det är besvärligt när det blir så. För att förhindra det måste förskolan ha en bra samverkan med föräldrarna under hela förskoleperioden och även våga lyfta det som är svårt. Det är viktigt att förklara att överlämnandet sker utifrån barnets bästa.

Föräldrarna är a och o i alla särskilda överlämnanden, enligt Gerd Henriksson.
– Första samtalet handlar om att lyssna. Vad tänker barnet om att börja skolan? Vad tänker föräldrarna? Hur fungerar det hemma? I förskolan?
I detta samtal, som i alla andra överlämningssamtal, får man inte glömma att fokusera på det salutogena – det som fungerar, framhåller Gerd Henriksson. Och även om hennes grundinställning är att information är av godo, så har den mottagande läraren alltid ett ansvar att göra en egen kartläggning av eleven – och därifrån bygga vidare. En väl underbyggd nystart, med andra ord.

Alla artiklar i temat Ny i klassen (9)

ur Lärarförbundets Magasin