Ingår i temat
Special: Matteproblem
Läs senare

Intensiv kamp med talen

Vadå tiokamrater? För ett halvår sedan fick tioåriga Lukas Eriksson leta länge för att hitta dem. Intensivmatte löste upp knutarna.

14 Okt 2016

Foto: Jonatan Stålhös

– Nä du Lukas, nu har du lite otur här, eller så hade jag väl blandat för bra?

Elenor Olsson, förstelärare i matematik, skojar med Lukas Eriksson som går i femman här på Mariebergsskolan i Umeå.

Han drar en sexa ur högen. Men den har ingen tiokamrat i kortpyramiden framför honom så han plockar först en tia och sedan ett ess. Funkar inte heller. Till sist vänder han upp en femma som han lyckas para ihop med en likadan från bordet.

– Att du klarar av att koncentrera dig så här bra fast han står där och tar kort. Jag blir imponerad alltså, säger Elenor Olsson och syftar på fotografen.

Med rejält darriga händer nickar Lukas och sätter handen på kortleken igen.

– Fast jag skakar lite. Men det syns ju ändå inte på bild, säger han utan att titta upp.

Elenor Olsson ser stoltare och stoltare ut ju fler tiokamrater han hittar. När Lukas Eriksson kom från en annan skola förra läsåret krävdes det mycket kraft från hans sida för att klara det han nu i det närmaste gör på löpande band, förklarar hon.

Och det är Umeås intensivundervisning i matematik, eller intensivmatte som lärarna oftast kallar den, som är orsaken till Lukas Erikssons framsteg. Allt började för fem år sedan. Tjugo lärare som precis läst klart en uppdragsutbildning på Umeå universitet startade ett nätverk i kommunen. Ur nätverket föddes ett projekt om intensivmatematik som pågick i ett år. Elva flickor och sju pojkar från årskurs 2 till 9 screenades före och efter projektet. Flickornas poängskörd ökade med 25 procentenheter. Pojkarnas med 14.

– Bra resultat tycker jag! Många hade väldigt låg tilltro till sin egen förmåga i matematik från början. Så vi jobbade mycket med självförtroende, säger Kerstin Westberg, specialpedagog på Mariebergsskolan sedan 2002.

Foto: Jonatan StålhösNu implementeras intensivmatte i Umeå allt eftersom. Förra läsåret höll två lärare från nätverket utbildning på skolorna i kommunen. Från början riktades insatserna mot elever med problem i matematik, och som inte hade så svårt för andra ämnen. Nu inkluderas elever med mer komplex bakgrund.

– I projektet behövde vi avgränsa för utvärderingens skull. Men nu ser det annorlunda ut. Eleverna kan ha problem med läs och skriv samtidigt som de har matematiksvårigheter, säger Kerstin Westberg.

Tanken är att lära matematik på ett annorlunda sätt. Inte bok, bara laborativt och roligt. Många av intensiveleverna upplever det som jobbigt att de inte hinner lika långt som klasskamraterna i boken, förklarar hon.

– Vi vill lösa upp knutarna som utgör den här fobin mot matte där de tycker att det är hemskt oavsett vad.

Hur dessa knutar tvinnas upp är individuellt. Inget intensivtillfälle är det andra likt. Det gäller att hitta nya infallsvinklar för att skapa en relation till eleven.

– Det är viktigt att fånga upp och lyfta även de små framstegen som eleven gör och få eleven att förstå att om man tränar lär man sig, säger Kerstin Westberg.

Fokus ligger på grundläggande taluppfattning, om inte eleven önskar eller behöver något annat. Förra terminen ville en elev till exempel lära sig klockan. Specialläraren Petra von Post jobbade först med heltimmar. Det gick snabbt att lära in. Med kvartar blev det mer komplicerat och eleven fick nöta mer och mer.

– Där blev det väldigt tydligt för eleven hur det går till att lära sig. Vissa saker kommer nästan av sig självt. Andra måste man träna lite mer på och vissa måste man träna väldigt mycket på, säger Petra von Post.

Foto: Jonatan Stålhös

Lukas Eriksson började i Elenor Olssons klass strax före jul. Han hade dåligt självförtroende och hatade matematik, berättar hon. I våras hade han sin första period intensivmatte. En halvtimme före eller efter skoltid tre gånger i veckan. Ensam med Elenor Olsson. Nu har de just startat sin andra period och fasen med att bygga relationer är därför redan avklarad. Hon vet vad han behöver träna på. Mellan kortpyramiden och mattespelet berättar Lukas Eriksson hur glad han är över att få vara ”ensam med fröken” den här terminen också. Det finns tid att tänka och det är lättare att svara på frågor. Han tycker att matematik är roligt nu.

– När jag berättade det för hans mamma var det så att tårarna kom, säger Elenor Olsson.

Egentligen vill Lukas Eriksson helst inte visa oss något tärningsspel. Fast han gör det ändå.

– Vi har spelat två gånger förut och Elenor har vunnit båda, säger han lite missnöjt.

Hans lärare ritar upp tre spalter till dem var. En för hundratal, en för tiotal och för ental. Sedan slår hon en femma och skriver femtio på tiotal. Lukas Eriksson slår en fyra och sätter fyrtio i sin motsvarande spalt. Närmast tusen vinner. Över tusen förlorar.

Specialpedagogen Kerstin Westberg betonar att upplägget med intensivmatte inte passar alla elever som vill satsa extra på matematiken. Det behövs motivation för att försöka.

Foto: Jonatan Stålhös

– Det handlar ju om att komma hit innan eller efter skoltid. Vi kan peppa men inte bestämma över dem utanför skolan, säger hon.

Dessutom krävs det en insats från föräldrarnas sida. Barnen behöver ibland träna hemma och kanske också komma iväg tidigt på morgnarna.

De tre lärarna ser att risken för att elever ska känna sig utpekade minskar med arbetssättet, eftersom de inte lämnar klassrummet under skoldagen. Intensivmatematiken sker utanför schemat. Det som behöver förbättras är vad som ska ske när den intensiva perioden är över. Några elever har uttryckt att de känt sig vilsna när en till en-undervisningen är slut.

– Vi skulle vilja kunna fånga upp dem igen efter ett tag. Men vi har inte hittat rutinerna för det än, säger Kerstin Westberg.

Hon förklarar att lektionspassen som ligger utanför skoltid oftast blir mer lyckade än försöken att hitta tillfälle för en till en under dagen. Eleverna vill helst vara med på det som klassen gör och tillhöra gruppen.

– När man måste plocka ut elever från klassen en stund kan det vara betydligt svårare att nå fram till eleven, säger hon.

Lukas Eriksson sätter den sista fyran på entalsplatsen. Nu ska han räkna ihop. Efter en stund hjälper Elenor till, lite mer än vad hon brukar.

– Är det ok om vi börjar med entalen som vi gjorde förra gången? För jag tror att du blev lite stressad nu, säger hon.

Han får 620 och räknar efter vad hans lärare fick.

– Så två plus fyra är sex … Elenor fick 631. Men det var nära, säger han.

Fortfarande lite missnöjd. 

Intensivmatte steg för steg

  • Eleven kartläggs med hjälp av screening och avstämningar med klassläraren.
  • Undervisning en till en under sex till åtta veckor. Det ska bli totalt 18 pass, varje pass är 30 minuter.
  • Före varje period möts elev, lärare och föräldrar. Under perioden rapporterar lärarna kontinuerligt, så att föräldrarna kan stötta på lämpligt sätt.
  • Efter perioden kartläggs elevens utveckling.

ur Lärarförbundets Magasin