Läs senare

Kävlinge håller sitt läslöfte

Flera kommuner har redan infört en läsa-skriva-räkna-garanti som regeringen nu vill sjösätta nationellt. På vissa håll har den gett mätbar effekt, på andra inte.

06 Dec 2016

Regeringens utredare Ulf Fredriksson föreslog nyligen en åtgärdsgaranti för att alla elever ska få det stöd de har rätt till. Den ska bland annat säkerställa att personal med specialpedagogisk kompetens involveras tidigt.

Flera kommuner har sedan flera år liknande garantier. Kävlinge kommun i Skåne har sedan 2013 ett ”kundlöfte” som innebär att alla elever ska vara läsande i slutet av år ett. Om det inte lyckas ska eleverna erbjudas tydliga åtgärder med kontinuerlig uppföljning.
Löftet verkar ha gett resultat. Enligt den senaste mätningen klarar 98 procent av eleverna läsgarantin i årskurs ett.
– Min uppfattning är att ”vi väntar och ser”-mentaliteten försvunnit, säger Berit Carnemalm.

Hon är en av två specialpedagoger som arbetar centralt på Kävlinge kommuns elevhälsa. Till hennes arbetsuppgifter hör bland annat handledning av specialpedagoger och speciallärare ute på skolorna. Hon tror att en av kommunens framgångsfaktorer är att alla förskoleklasser arbetar med Bornholmsmodellen.
– Många förskoleklasser gjorde det redan innan kundlöftet infördes. För att säkerställa likvärdigheten togs 2013 ett beslut att alla skolor skulle använda modellen. Den ger en väldigt bra grund, säger hon.

Berit Carnemalm, specialpedagog i Kävlinge, tycker att samarbetet mellan lärare och specialpedagoger har ökat sedan kommunen införde ett löfte att ala elever ska vara läsande i slutet av årskurs ett.
Berit Carnemalm, specialpedagog i Kävlinge, tycker att samarbetet mellan lärare och specialpedagoger har ökat sedan kommunen införde ett löfte att ala elever ska vara läsande i slutet av årskurs ett.

I Västerås kommun infördes en läsa-skriva-räkna-garanti redan 2007. Kommunen satsar bland annat på kompetensutveckling av lärare och gemensam screening av alla elever.
– Jag upplever att vi har mycket bättre kontroll på elevernas utveckling nu, säger Tord Karlsson, biträdande direktör på barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås.
2013 gjorde en extern konsultfirma en granskning som visade att kommunens garanti inte
gett resultat. Syftet, att fler elever i årskurs nio skulle nå målen i svenska och matte, hade inte uppnåtts.
– Det är svårt att isolera en orsak till det, jag tror inte att det är ett tecken på att vi är på fel väg med åtgärdsgarantin. Resultaten i årskurs åtta och nio kan bero på andra saker, säger Tord Karlsson.
Västerås stad kör på med sin garanti och enligt Tord Karlsson har andra granskningar lyft fram vikten av uthållighet.
– I våras hade eleverna i år tre och sex förbättrade resultat på nationella provet i matematik, säger han.
Per Båvner, utredare på Lärarförbundet, håller med regeringen om att skolan behöver satsa mer på stöd och åtgärder i de tidiga årskurserna. Men han ställer sig frågande till om en statlig åtgärdsgaranti är rätt väg att gå.
– Risken är att det blir ytterligare en administrativ börda för lärarna. De vet redan vilka som behöver stöd. Rutinerna kring åtgärder bör vara upp till professionen att utveckla, säger Per Båvner.
Åtgärdsgarantin innebär inga ytterligare satsningar på att utbilda fler specialpedagoger än de som redan är igång.
– Det kommer att innebära
ett större åtagande för dagens specialpedagoger. Det finns inte tillräckligt många för att täcka upp både tidiga och senare år, säger Per Båvner.

ur Lärarförbundets Magasin