Läs senare

Kommissionen vill sprida effektiva arbetssätt

AktuelltResurser till elevhälsan i utsatta skolor och spridning av forskningsbaserade metoder kring särskilt stöd. Dessa är några av Skolkommissionens förslag som gynnar elever som har svårt att klara skolan, anser ledamoten och specialpedagogikprofessorn Mara Westling Allodi.

av Elisabeth Cervin
20 Apr 2017
20 Apr 2017
Mara Westling Allodi. Foto: Ylva Sundgren

När skolkommissionen i dag presenterade sitt förslag ”Samling för skolan”, fanns det flera punkter som enligt Mara Westling Allodi borgar för att elever i behov av särskilt stöd ska få en bättre skolgång.

– Det som kommer att märkas först är resursförstärkningen till skolor med störst behov. Dagens system har skapat konkurrens mellan skolor där vissa har kommit att ses som förlorare. De har tappat elever och har haft svårt att rekrytera lärare. Vi föreslår att resurser fördelas till dessa skolor och att pengarna ska användas till undervisning och elevhälsa, inte något annat.

Problemtyngda skolor har inte bara svårt att rekrytera lärare i allmänhet utan även specialpedagoger. Med de nya behovsstyrda resurserna hoppas Mara Westling Allodi att skolorna blir attraktiva och lockar tillbaka såväl elever som lärare.

Skolkommissionen vill också lyfta fram vilka metoder och arbetssätt som fungerar för elever i behov av stöd. Kommissionen vill skapa ett ”nationellt system” som dokumenterar och sprider forskningsbaserade metoder.

– Det finns kunskap ute på skolorna om vad som fungerar, men vi vet väldigt lite om det. Modellerna är ibland bara kända lokalt. Vi behöver ett system så att skolorna får tillgång till informationen, säger Mara Westling Allodi.

Hur detta ska organiserar eller under vilken myndighet systemet ska sortera, är inte specificerat. En utredning föreslås.

Det finns kunskap ute på skolorna om vad som fungerar, men vi vet väldigt lite om det.

I en intervju med Tidningen Specialpedagogik nummer 2/2017 sade Mara Westling Allodi att Sverige ”har frustrerande lite koll på stödinsatserna”. Hon efterlyste offentlig statistik över hur många elever som får insatser på grund av exempelvis koncentrations- eller läs- och skrivsvårigheter. Skolkommissionen föreslår även här ett nationellt system som dokumenterar och följer upp de åtgärder som görs för eleverna.

– Vi behöver hitta sätt att samla in sådan data, och den kan vara anonymiserad. Utan den sortens information kan vi inte leva upp till kravet på att skolan ska vara evidensbaserad.

Skolkommissionen tar också, lite oväntat, ställning i ett pågående rättsfall mellan Linköpings kommun och Skolinspektionen, som nu är uppe i Högsta förvaltningsdomstolen. Linköping driver resursskolor för elever i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen menar att kommuner inte har rätt att göra det, utan att bara fristående skolor har den möjligheten. Kommissionen skriver i sitt betänkande att regeringen snarast bör ta initiativ till en lagändring så att även kommuner får ha resursskolor för elever med ”särskilt stora behov av stöd”.

Mara Westling Allodi framhåller att det pågående rättsfallet tydligt visar att principen om lika villkor för kommunala huvudmän och fristående skolor inte följs.

– Men det finns en brasklapp med vårt förslag: det får inte leda till att skolan går mot mer segregering. Stödet ska finnas i alla skolor. Med hjälp av de förändringar som vi föreslår i övrigt kommer behovet av resursskolor att minska.

ur Lärarförbundets Magasin