Ingår i temat
Inkludering – eller?
Läs senare

Podcasten får fler att komma till tals

Vissa har svårt för att skriva.
Andra ogillar att tala inför klassen.
I podden får de en ny chans att sätta ord på sina kunskaper.

14 Mar 2016

Tre rutinerade poddmakare från årskurs nio är på besök hos sjuorna. De yngre eleverna ska snart göra sin första inspelning och niorna framme vid vita tavlan öser på med goda råd.
– Man vill ha en jingel i både början och slutet, säger Fabian Norsten.

– Tänk inte på att ni spelar in utan bara prata på, peppar Alex Eckelöv.

– Och skriv inte ett helt manus för man hör om ni läser direkt från datorn, varnar Wilma Nilsson.Foto: privatNiorna på Nyboda skola i Tyresö har ingått i ett försök med att använda podcast som en alternativ redovisningsform i olika ämnen. Det har fallit så pass väl ut att de nu får missionera i andra klasser för att få fler elever att greppa micken.

I dag har turen kommit till sjuorna som ska göra en ämnesövergripande podd i religion och svenska. so-läraren kommer att lyssna på de färdiga poddarna och bedöma elevernas kunskaper om judendomen medan svenskläraren fokuserar på språkbruket.

Eleverna Astrid Viera Johansson och Mathilda Wijkander har bildat par och går igenom en lista med viktiga begrepp som ska tas upp i podden.

– Om jag börjar prata om sabbat så kommer du och frågar om någon annan tradition typ, säger Astrid Viera Johansson.

– Du kan ta det där om Davidsstjärnan, föreslår Mathilda Wijkander.

I uppgiften ingår också att diskutera för- och nackdelar med att vara jude. Och Astrid Viera Johansson har fastnat för de 613 regler som åtminstone de ortodoxa judarna försöker följa. Hon börjar med att läsa upp de tio budorden. Mathilda Wijkander blir inte imponerad.

– Det finns ju jobbigare regler än de där, tycker hon.

– ”Visa aktning för din far och din mor”, upprepar Astrid menande.

– Ja, men det är väl inte så svårt att inte vara taskig, tycker kompisen.

– Ska vi ta det här med att de inte får klippa håret vid tinningarna då?

År 2010 startade Tyresö kommun ett projekt för inkludering som kallas En skola för var och en. Flera särskilda undervisningsgrupper har skrotats och i stället har barn med särskilda behov fått börja i de ordinarie klasserna. Tyresö är en av 12 kommuner som ingår i forskningsprojektet Inkluderande lärmiljöer som drivs av institutet Ifous.

Podcastprojektet på Nyboda skola är en del i satsningen på att göra undervisningen mer tillgänglig. Initiativet kommer från läraren Markus Nyman och specialpedagogen Kia Senneryd som också är förstelärare med fokus på inkludering. Hon menar att en stor fördel med podcast är att det aldrig kan vara en enmansshow.

– Du kan ha en elev med A i svenska som ska göra podd med en som har F. Det funkar inte att A-eleven tar över och gör hela jobbet utan formen kräver en gemensam insats.

För elever med koncentrationssvårigheter finns särskilda fördelar.

– Det är tydliga ramar och korta deadlines. I slutet av lektionen ska den vara klar och de flesta lyckas med det.

Ett syfte är också att bredda normen.

Det skriftliga uttrycket ska inte vara det enda som räknas i alla ämnen, tycker Kia Senneryd. I stället för att låta elever med läs- och skrivsvårigheter göra muntliga kompletteringar efter skriftliga prov så kan man vända på det och utgå från en muntlig redovisning i form av en podd.

Kia Senneryd kommer att tänka på en elev med grav dyslexi som gjorde en poddsändning med två klasskompisar.

– Han pratade jättemycket under förberedelserna samtidigt som en av de andra eleverna antecknade och ritade en tankekarta på tavlan.

På det sättet fick eleven med dyslexi uttrycka sin kunskap utan att bli hämmad av att behöva skriva.

– Podden hade inte blivit lika bra utan hans tankar och tankarna hade varit svåra att presentera utan klasskompisens förmåga att strukturera.

Det är inte meningen att skrivuppgifterna ska försvinna, poängterar hon, utan att man ska kunna variera med ytterligare en redovisningsform. Hon tror också att poddsamtalen kan vara en hjälp i skrivandet. En lärare som märker att en elev skriver torftigt kan påminna om hur eleven uttryckte sig i podden och då kan det lossna för eleven.

– När elever lyckas utveckla sina tankebanor i en podd så kan det spilla över på hur de skriver. Åtminstone fungerar det så för vissa.

Inför den muntliga delen på nationella provet är arbetet med poddar en tillgång, enligt Kia Senneryd. I provet ställs krav på att eleverna inte bara ska delta, utan också leda och utveckla ett samtal.

– Vi har märkt att de använder sig av tekniker som de jobbat med i podcasten.

Några dagar senare har det blivit dags för Astrid Viera Johansson och Mathilda Wijkander att göra premiär som poddsändare. De har hämtat ut inspelningsutrustningen, en enkel digital diktafon, och stängt in sig i en liten samlingslokal på skolans bottenplan.

Förutsättningarna är enkla: podcasten ska vara 6–10 minuter lång, kretsa kring fem begrepp inom judendomen, avslutas med en sammanfattning och börja med en presentation. Astrid räknar in: ”ett, två” och så kör hon i gång diktafonen.

– Hallå, hallå, jag heter Mathilda!

– Och jag heter Astrid …

Längre kommer de inte innan de bryter ihop i ett skrattanfall. Det tar ett bra tag ­innan de har samlat sig för ett nytt försök.

– Vem är egentligen jude, frågar Mathilda när de är i gång igen.

– Det är någon som är född från ett kvinnligt kön, svarar Astrid tvärsäkert.

Mathilda skakar på huvudet och stoppar inspelningen.

– Då skulle ju jag vara jude, då skulle alla vara judar.

– Okej, född av en judisk mamma ska det vara, säger Astrid.

Tagning tre och nu är det bättre flyt. I stället för att turas om att rabbla fakta så blir det mer samtalston. För varje omtagning kommer det fram fler detaljer om den judiska traditionen. Ordet synagoga som först nämndes utan närmare förklaring får beteckningen judendomens kyrka. Och på tal om Davidsstjärnan gör Astrid en utvikning om Davids kamp mot jätten Goliat.

När alla punkter är avverkade återstår bara slutklämmen.

– Det var allt från oss, konstaterar Mathilda.

– Tack och hej leverpastej, fyller Astrid i.

Mathilda stannar bandet på 6 minuter och 59 sekunder, vilket är helt inom de fastställda ramarna.

– Det där blev mycket bättre, känner hon direkt.

Specialpedagogen Kia Senneryd upplever att elever har lättare att reflektera över språket i sina poddar än i skrivna texter.

– Om vi återkopplar på en skriven text och säger att det här måste du utveckla så möts vi ofta av frågan ”Hur då?”. När det gäller poddarna så kan vi säga: ”Hör själv!”

Oftast behövs inte ens det utan eleverna upptäcker bristerna själva när de sitter och spelar in.

– De hör vad som låter konstigt och vad som behöver utvecklas. Vi behöver inte vara där och säga åt dem.

För Astrid Viera Johansson och Mathilda Wijkander återstår bara att lyssna igenom den sista tagningen. De trycker på play.

– Hallå, hallå, jag heter Mathilda! sprakar det ur diktafonen.

Mathilda vrider sig i plågor.

– Åh gud, säger Astrid och gömmer ansiktet i händerna när hon hör sin egen röst på inspelningen.

Men det finns inte tid för fler omtagningar. Tjejerna plockar med sig diktafonen och sina datorer och skyndar iväg för att lämna in sin första podd.

Form för en Nybodapodd

  • Är 6–10 minuter lång
  • Innehåller en jingel
  • Deltagarna ska presentera sig och ämnet
  • Alla ska vid något tillfälle spegla någon annan i gruppen, alltså återknyta till det som någon annan sagt genom att upprepa eller referera till uttalandet, till exempel ”Du sa att du läste en intressant artikel om podcast. Berätta mer!”
  • Det ska ställas frågor och följdfrågor
  • Talutrymmet ska fördelas jämnt
  • Alla ska föra fram minst en tanke
  • Podden ska avslutas med en sammanfattning

Detta är podcast

Ordet podcast är sammansatt av engelska ”pod”, en slags mediespelare, och ”broadcast”. På svenska kallas det ibland poddradio eller poddsändning.

Till skillnad från traditionell radio som sänds vid en viss tidpunkt kan en podcast laddas ned från nätet och lyssnas på senare. För det behövs en surfplatta, dator eller smart mobil.

Varför rekommenderar du podcast?

Wilma Nilsson:

– Jag tycker inte om att prata inför en stor grupp men när du gör en podd så sitter du med bara några stycken som du känner dig trygg med.

Hur är det att spela upp den för andra sedan?

– Det är mindre jobbigt än att stå och prata inför klassen. Och om lärarna spelar upp en podd på lektionen så vet man att det är för att den är bra.

Är det inte viktigt att träna på att skriva också?

– Jo, men jag tycker det är bra att blanda skrivuppgifter med poddar. Annars blir det enformigt.

 

Fabian Norsten:

– När jag skriver blir det gärna lite enformigt och jag har svårt att spinna vidare på ämnet. I en podd hjälper man varandra att komma längre.

Finns det nackdelar?

– Ibland börjar man prata om något helt annat, till exempel vad man ska göra i helgen, och glömmer bort att man sitter och gör ett prov.

Du känner inte att du får för lite skrivträning?

– Vi skriver fortfarande. Podcast har vi bara gjort några gånger. Så det blir i stället för att alltid behöva skriva.

 

Alex Eckelöv:

– Det har hänt mer än en gång att jag har fått E på ett skriftligt prov och sedan fått göra en muntlig komplettering och höjt mig flera betygssteg. Nu kan vi ibland göra en podd direkt i stället.

Hur har det hjälpt dig?

– Det har hjälpt mig att höja mina betyg eftersom jag har svårt att få ut mina kunskaper på papper och har lättare att formulera mig när jag talar. Jag tror inte jag är ensam om det.

Ser du fler fördelar?

– När man jobbar i grupp så hjälper man varandra genom att ställa följdfrågor, någon kanske frågar ”Varför tycker du så?”. Den frågan missar du lätt att ställa till dig själv om du sitter ensam och skriver prov.

Alla artiklar i temat Inkludering – eller? (7)

ur Lärarförbundets Magasin