Ingår i temat
Bedömning för alla
Läs senare

Proven stänger ute elever

Eleverna ska göra prov på det sätt som är bäst för dem.
Men det gäller inte vid flera av de nationella proven.

22 Okt 2015

Bild: Helena Davidsson Neppelberg.Anne-Marie Julin, rektor på Mälarhöjdens skola i Stockholm, tycker det är kränkande och otidsenligt att elever inte får använda hjälpmedel på nationella proven i läsförståelse. Hon menar att det strider mot elevens rätt till stöd, vägledning och guidning som står i barnkonventionen:
– Du får inte utsätta elever för kränkande behandling. Varför ska vi utsätta eleven för den här situationen, när vi på förhand vet att eleven kommer att misslyckas? säger hon.

Sedan 2012 får inte elever med dyslexi använda talsyntes när de gör delprovet i läsförståelse i trean och sexan. Då är inte resultatet giltigt. I provet som prövar skrivförmåga får eleven inte använda rättstavningsprogram. I alla andra nationella prov får eleven ha de hjälpmedel som hen har rätt till i sitt åtgärdsprogram.

Eleverna gör många nationella prov. Redan i trean förstår eleverna att prov som görs av alla samtidigt är något extra viktigt, som kan påverka deras framtid, visar forskning från Umeå universitet (se artikel på sidan 31).

De nationella proven är också ett starkt skäl till att anpassad bedömning inte kommit lika långt som anpassad undervisning, anser Wern Palmius på Specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm. De sätter en standard för vad som är likvärdig bedömning, menar han.

– Nationella proven färgar av sig på alla andra prov. Om provet ska vara ”riktigt” så ska alla göra det på samma sätt och samtidigt. Ibland får jag frågan om hur långt efter ett prov elevens svar kan räknas som kunskap. Men skollagen är tydlig med att det är all information om eleven som ska vägas in i bedömningen, säger han.

 

På Mälarhöjdens skola i Stockholm får de elever som behöver det använda talsyntes på proven i svenska i trean och sexan, och skolan rapporterar in det till Skolverket. För eleven står många andra värden på spel än själva provresultatet, menar rektor Anne-Marie Julin. Eleven ska må bra, ha chans att prestera sitt bästa och få känna sig framgångsrik.

– Om eleven ska vara delaktig på lika villkor är det viktigt att de får göra proven med hjälpmedel. Vi kan komma överens om att eleven inte behöver göra provet men det är också diskriminering eftersom vi då säger att eleven inte klarar provet utan hjälpmedel.

Det har blåst kring nationella proven länge. Reglerna om hjälpmedel i läsförståelseproven i trean och sexan har väckt mest upprörda känslor. Bestämmelserna kom till i Skolverkets översyn som skulle göra nationella proven mer likvärdiga. Eleven kan undantas från provet eller göra det med sitt hjälpmedel – men då räknas inte resultatet med när skolan rapporterar in till Skolverket. I nian är det fritt fram för hjälpmedel. Vid det laget bör skolan vara helt på det klara med om eleven har nedsatt läsförmåga, menar Skolverket.

Senast i våras lade Skolverket ut ny och mer utförlig information om vad proven prövar och hur proven i alla ämnen kan anpassas till elever med funktionsnedsättning. I texten på Skolverkets sajt står det att provtiden kan förlängas eller att provet kan delas upp på flera tillfällen.

– Det är inte något nytt som gäller nu, men vi har kunnat beskriva på ett enklare och tydligare sätt hur läsningen prövas i proven, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef för prov- och bedömningsenheten på Skolverket.

– Vi är noga med att provet ska genomföras så att eleven kommer till sin rätt och att man prövar det som ska prövas. Men det är viktigt att eleven inte känner sig misslyckad eller exkluderad. Det är en avvägning vad eleverna tar mest skada av – att inte få vara med eller att enbart få visa delar av vad de kan.

 

Bild: Helena Davidsson Neppelberg.Några förändringar har Skolverket ändå gjort i läsförståelseproven i trean. Från och med det här läsåret prövas avkodningen i ett eget delprov och inte tillsammans med läsförståelse som tidigare. Eleven uppfattar det uppdelade provet som ett och samma men för läraren blir det tydligare vad eleven har svårt med, berättar undervisningsrådet Maj Götefelt. Med det har Skolverket gått Dyslexiförbundet, som högljutt kritiserat sammanblandningen mellan avkodning och läsförståelse, tillmötes, menar hon.

Proven i sexan har förändrats ungefär på samma sätt.

– Eleven gör provet som det är tänkt, utan stöd av hjälpmedel. Sedan kan eleven vid ett tillfälle i nära anslutning läsa texten med sitt hjälpmedel och då får läraren syn på att det är avkodningen som är problemet, säger Maj Götefelt.

Dyslexiförbundet anser å sin sida att Skolverket inte på långa vägar har mött deras krav:

– Vår utgångspunkt är att elever ska ha de hjälpmedel de har rätt till när deras kunskap mäts, säger ordförande Bengt-Erik Johansson.

Enligt Skolverket står bestämmelsen för nationella prov över åtgärdsprogrammen som ger eleven rätt till hjälpmedel. Men Wern Palmius på spsm tycker att reglerna för hur proven ska göras borde prövas mot diskrimineringslagstiftningen som vid årsskiftet breddades och nu också gäller tillgänglighet.

– Proven är konstruerade så att elever stängs ute. Man kan fundera på om det inte är diskriminerande, säger han.

Nationella proven utreds

Utbildningsdepartementet tittar just nu på hur de nationella proven kan bli mer tillgängliga för elever med funktionsnedsättning. Det är ett av uppdragen i en bred översyn av proven.

– Frågan om anpassning på proven kommer nästan alltid upp när vi träffar lärare, elever och funktionshinderorganisationer, säger Cecilia Sandberg, huvudsekreterare.

Utredningen har inte mandat att bredda definitionen av vad text är, alltså att elever kan läsa på andra sätt än med ögonen. Men den kan ge exempel på hur elever kan drabbas av att inte använda hjälpmedel på prov, enligt Cecilia Sandberg.

Om proven ska göras via webben, om de ska rättas centralt och när på läsåret de ska göras är andra frågor i utredningen, som ska vara klar sista mars nästa år.

ur Lärarförbundets Magasin