Ingår i temat
Nystart i Sverige
Läs senare

Så kan vardagen bli en läkning

NYSTART I SVERIGELugn, förutsägbarhet och väldigt mycket vardag. Det är välgörande för både små och stora barn som har varit med om svåra saker, menar forskare.

13 Okt 2017
Bild: Moa Hoff

Anna Herbert är psykolog och forskare vid Linnéuniversitetet och föreläser för bland and­ra specialpedagoger om traumamedvetet bemötande i mångkulturella miljöer. För att kunna arbeta inkluderande krävs det, menar hon, en förståelse för vad som händer hos människor som har drabbats av trauman.

Anna Herbert Foto: Urban Anjar

En person som har posttraumatiskt stresssyndrom med starka stresspåslag får ofta problem med sömnen och minnet. Det gör att man störs väldigt lätt av ljud och får svårt att fokusera, men även att humöret kan tryta lättare och att man blir lite känsligare.
– Posttraumatiskt stressyndrom är också lite likt adhd, vissa får svårt att sitta still. Eleven kanske börjar sparka på grannens stol eller vrider och vänder på sig. Vissa kanske kastar saker när de blir frustrerade och kan inte koncentrera sig. Det säger sig självt att ett rörigt klassrum inte funkar. Ständiga uppbrott är inte heller bra, säger Anna Herbert.

Hon understryker vikten av en tydlig struktur. Eleven ska veta vad som kommer att hända under dagen, och när. Det ska finnas ett hemklassrum där alla vet vem som sitter var. Även ute på skolgården kan det vara kaotiskt för ett yngre barn. Då behövs det någon vuxen som kan hjälpa till att organisera lekar och förklara för barnet vad som sker om något oväntat händer.
Om läraren inser att det kommer att bli mer spring och stök vid vissa aktiviteter, då är det bra med exempelvis skärmar som kan sättas upp för att skapa lugna vrår. Ett klassrum får inte ge för många synintryck, menar Anna Herbert. Det ska råda en förutsägbarhet som för tankarna till ett klassrum på 1950-talet.
– Ja, det handlar inte om kadaverdisciplin utan just förutsägbarhet. Det har med hjärnan att göra, vad som händer när man blir stressad. Ett område i hjärnan, hippocampus, drabbas. Det är där minnen lagras, säger Anna Herbert.

Anna Hellberg, blivande specialistpsykolog, är verksam inom förskolan i Trelleborgs kommun, där hon samarbetar med både specialpedagoger, pedagoger och förskolechefer. Hon menar att många pedagoger är intuitivt duktiga på att möta barn som har varit med om svåra påfrestningar. Däremot saknas ibland den teoretiska kunskapen om hur barn med olika typer av trauman fungerar.
– Det går ungefär 500 000 barn i den svenska förskolan och kanske tio procent av dem har bevittnat våld i hemmet eller har varit utsatta för våld i hemmet, vilket inte innebär att alla är traumatiserade, men har upplevt starkt stressande händelser. Troligtvis är det ännu fler barn som upplevt svåra påfrestningar, på grund av till exempel flykt, säger Anna Hellberg.

Hon berättar om hur barns erfarenheter av krig gjort att de helt slutat att leka. Specialpedagoger med sina kunskaper och erfarenheter är viktiga i strävandet efter att skapa en trygg vardag, menar hon. Som vuxen är det viktigt att visa att man finns till hands. Om man visar det om och om igen, blir den vuxne till slut en trygg zon.
– Om man som barn behöver lägga energi på att fråga sig om hen är trygg här eller ej, då är risken stor att barnet missar allt det som pedagogerna tror att det tar del av, säger Anna Hellberg.

I sin bok Traumamedvetenhet i förskolan tar hon avstamp i den australiensiske psykologen Howard Baths begrepp transforming care, traumamedveten omsorg. Hans modell bygger på tre pelare för att skapa just en läkande vardagsmiljö. Det handlar om trygghet, relationer och det Anna Hellberg har valt att kalla för regleringsstöd. Ett traumatiserat barn behöver, precis som riktigt små barn, väldigt ofta hjälp med att reglera sina känslor, beteenden och impulser.
– Ibland kan man bli stressad och tänka att barn som har blivit utsatta för hemska saker måste få stöd av psykolog och få behandling. Vissa behöver absolut det, men alla mår bra av den läkande vardagen. Barnen är på förskolan en så betydande del av sin vakna tid och därför kan förskolemiljön vara avgörande för barnets möjlighet till återhämtning och läkning.

Trauman kan återupplevas

Posttraumatiskt stressyndrom, ptsd, omfattar en mängd olika symtom. De tre huvudgrupperna är återupplevande, undvikande och hyperkänslighet. Flashbacks, där personen plötsligt är tillbaka i det som hände, är vanligt. Det beskrivs ofta som en film som rullar bakom ögonlocken och känns som om det händer på riktigt. Andra vanliga symtom är vredesutbrott, lättretlighet, mardrömmar och dagdrömmar och överdriven vaksamhet och koncentrationssvårigheter.

Källa: Våld och trauma i klassrummet av Anna Herbert, i boken Interkulturella perspektiv.

Alla artiklar i temat Nystart i Sverige (6)

ur Lärarförbundets Magasin