Läs senare

”Särbegåvade barn har spring i huvudet”

Smarta, intensiva – och känsliga. Särbegåvade elevers behov uppmärksammas allt oftare i skolan. Men att identifiera särbegåvningen redan i förskolan kan ha stor betydelse för barnens fortsatta utveckling.

02 Sep 2016

Illustration: Thomas FröhlingEn fyraåring som läser böcker högt för de andra barnen. En ettåring som känner till alfabetet. Runt ett av tjugo barn – ungefär ett barn per förskolegrupp eller skolklass – räknas som särbegåvat.– De här barnen känner du igen genom att de inte följer den vanliga utvecklingen. De använder mer avancerade meningar och har ett större ordförråd än sina jämnåriga, säger Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.

Hon står bakom en del av Skolverkets nya stödmaterial om särskild begåvning inom skolan som släpptes förra året. Ännu saknas stödmaterial som rör de yngre barnen. Men att identifiera och bekräfta barnens intellektuella förmåga redan i förskolan kan ha stor inverkan på barnens fortsatta skolgång och välbefinnande, anser experter.

Mona Liljedahl är speciallärare och har länge intresserat sig för hur förskolor kan förebygga det utanförskap som särbegåvade barn riskerar att hamna i. För att få mer på fötterna rekommenderar hon förskolor att boka in föreläsningar om särbegåvning genom föreningen Mensa. Den finns på många håll i landet och föreläsningarna är gratis.

– Vi som arbetar i pedagogisk verksamhet behöver ta på oss rätt glasögon så att vi lär oss att se de barn som behöver mer intellektuell stimulans. Många av våra särbegåvade barn får i dag adhd- eller Aspergerdiagnos felaktigt, säger Mona Liljedahl.

Att tvingas anpassa sig till för enkla uppgifter – eller till och med att dölja sina färdigheter för att inte sticka ut – är ett högt pris att betala för ett litet barn.

– Om uttråkningsprocessen redan är igång märks dessa barn i förskolegruppen genom att de blir antingen explosiva eller passiva. En del barn drar sig undan medan andra har en trotsproblematik, de bossar och ställer till oreda för att få saker att hända, säger Mona Liljedahl.

Hos pedagogerna kan beteendet väcka oro eftersom de inte kan få barnen att passa in.

– När de är med och leker kanske de vill bestämma över alla andra eftersom de har rolluppsättningen klar. De tänker mer avancerat och det avspeglar sig i deras lek med andra. De här problemen har de inte när de umgås med barn på sin egen nivå.

Begreppet särbegåvning myntades 1997 av professor Roland S Persson i avhandlingen Annorlunda land. Enligt definitionen är iq en viktig faktor, men det går att ha hög iq utan att vara särbegåvad – att ha en fantastisk förmåga att minnas och återupprepa information ger också högt utslag på iq-test. För att vara särbegåvad krävs också att man kan föra ett högre abstrakt resonemang än jämnåriga, vara duktig på att dra egna slutsatser, göra egna kopplingar och skapa nytt.Illustration: Thomas FröhlingMona Liljedahl började intressera sig för området för 18 år sedan då hennes egen son, som bara var ett och ett halvt år, lärde sig hela alfabetet på egen hand.

– Oftast märks särbegåvning redan från början, säger hon. Det är barn som förvånar sin omgivning gång på gång. Det betyder inte att alla särbegåvade lär sig läsa och skriva innan de lär sig gå. Men det är inte ovanligt att de knäcker läs- och skrivkoden mycket tidigt.

Särbegåvning anses vara medfött och kan inte framkallas av ihärdiga föräldrar. Det handlar helt enkelt om hur vår hjärna utvecklas, menar experterna.

– Vissa barn utvecklas tidigt och det beror på att de är snabbare i sina tankar. Denna förmåga kommer inte att förändras när de blir äldre, även om de kan bli hindrade i sin utveckling av en omgivning som inte förstår dem, säger Mara Westling Allodi.

Tvärtemot vad man kanske kan tro behöver de här barnen också bekräftelse i sina intressen och sin kompetens för att inte tappa sugen och må dåligt av understimulans. Oförmåga att se barnen med särbegåvning kan få katastrofala konsekvenser.

– Det är mycket vanligt att de här barnen blir deprimerade, säger Mona Liljedahl. Många är helt utmattade av uttråkning redan i mellanstadiet. De tycker att de sitter av tiden i skolan och de nöts ned av understimulans och blir hemmasittare. Många drabbas av psykisk sjukdom som social fobi eller ångestproblem.

Att erbjuda de särbegåvade barnen mer intellektuellt krävande aktiviteter än deras kompisar är därför ett måste. Egentligen är det inte svårare än att möta varje barn utifrån vad det behöver för att må bra.

– Det är viktigt att man har en förståelse för alla barns behov. Även dessa barn behöver mötas där de är i sin utveckling, säger Mara Westling Allodi.

Redan i skollagen från 2010 förtydligades att elever som lätt når kunskapsmålen ska få stimulans att komma ännu längre. I lagens förarbeten står att ”elever som har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsut­veckling. Vid resursfördelning måste hänsyn tas till detta”.

– Men det finns en stark kultur i Sverige som handlar om strävan efter jämlikhet, säger Mara Westling Allodi.

– Att vissa är mer begåvade eller tidiga i sin utveckling tolkas som orättvist. En del anser att det är en skillnad som man inte vill ha, eftersom man vill att alla ska vara lika. Jag tycker att det är viktigt att det ska vara rättvist och likvärdigt, men man ska inte ignorera att det finns skillnader.

Mona Liljedahl drar också kulturella kopplingar till varför de här barnen ibland inte har fått den hjälp och det stöd som de behöver i sin utveckling.

– Vi har ofta en acceptans inför intellektuell funktionsnedsättning. Det finns också en respekt och acceptans inför att alla barn inte klarar av att sitta stilla. Vi förstår att de flesta barn har spring i benen. Men de här barnen har spring i huvudet.

Hon menar att de särbegåvade barnen måste få ”springa av sig i huvudet” innan de orkar vara sociala med barn som är på en annan intellektuell nivå än dem.

– Deras iq är så mycket högre att man kan jämföra det med att en normalbegåvad skulle umgås med barn som har en intellektuell funktionsnedsättning hela tiden.

Men även om hon efterlyser mer engagemang från förskolepersonal vill inte Mona Liljedahl att barnen ska behöva genomgå begåvningsutredningar.

– Nej, dels kan det bli stigmatiserande för barnet, dels är begåvningstester normativa. Och de här barnen tänker inte normativt. Ett barn med mycket hög särbegåvning tänker utanför ramarna och kan missuppfattas i en testsituation, säger hon.

Det är inte ovanligt att dessa barn löser uppgifter på oväntade sätt.

– En särbegåvad pojke, som jag har haft som elev, fick en uppgift på bvc där han ombads klippa ut en cirkel. Det är ett standardförfarande för att testa motoriken. Pojken klippte en perfekt spiral i papperet i stället, vilket bvc-sköterskan inte var nöjd med. Det skulle ju vara en cirkel – inte en spiral! Att en spiral var långt mer avancerad tänkte hon inte på.

Precis som alla andra har särbegåvade barn sin egen personlighet och egna intressen. En del är introverta medan andra är extroverta. Men särbegåvade barn är alltid kreativa. Och kreativiteten föder en rastlöshet. Det gör också att särbegåvade barn ofta har ett annorlunda förhållningssätt till vila, säger Mona Liljedahl:

– Lusten är deras livsluft och energi. När de har lust och känner passion, då laddar de upp sitt system, men de pausar inte genom att göra ingenting, säger Mona Liljedahl.

Att hjärnan går snabbare hos dessa barn gör också att de ibland är extra känsliga och reagerar starkt på sin omgivning.

– Många av dem läser av dig på millisekunder. De glömmer aldrig någon som varit hygglig mot dem i ett sammanhang och om de får skäll går det också mycket djupare in, säger Mona Liljedahl.

Men bara för att de särbegåvade barnen spurtar mentalt kommer de inte att lära sig att knyta skosnörena snabbare än andra – snarare tvärtom. Emotionellt kan de också släpa efter. Särbegåvade barn utvecklas ofta olika snabbt inom olika områden, oftast är det just känslorna som inte hänger med.

Även om många förskollärare har en förståelse för att dessa barn finns, och är duktiga på att se varje barn, behövs mer kunskap för att kunna möta särbegåvade barn på ett bra sätt, hävdar Mara Westling Allodi:

– Det är viktigt att de får den rätta stimulansen så att de kan utvecklas. Det är helt enkelt oerhört grymt att erbjuda en miljö där man håller tillbaka ett antal barn genom att inte erbjuda dem stimulans på deras egen nivå eller låta dem utveckla sina förmågor och intressen. Det är så man knäcker en människa.

Så kan förskolan stötta

Utse en mentor

För att förvissa sig om att det särbegåvade barnets behov verkligen tillgodoses i gruppen kan man utse en person som har ett speciellt ansvar för barnet.

Regelbundna samtal

Att varje dag prata med barnet om dess specialintresse – som rymden, kartböcker eller naturfenomen – kan göra att barnet känner sig sett och uppskattat i sin kompetens.

Källa: Mona Liljedahl

 

Strategier för stöd i skolan

Sveriges Kommuner och Landsting tog 2014 fram en handlingsplan för särbegåvade elever. I den nämns tre strategier för att höja särbegåvade elevers motivation:

Acceleration

Eleven får arbeta snabbare än andra elever, till exempel genom att börja skolan tidigare, hoppa över en klass eller läsa vissa ämnen tillsammans med äldre elever.

Berikning

Att eleven får fördjupa sig mer, till exempel med mer avancerade undervisningsmoment.

Aktiviteter utanför skolan

Till exempel att träffa andra särbegåvade elever eller att delta i spetsutbildningar.

Källa: skl.se

ur Lärarförbundets Magasin