Läs senare

Särskoleeleverna växte i grundskolans klassrum

FORSKNINGAlla elever borde gå i samma grupp. Det tycker Inga-Lill Matson efter att ha studerat ett projekt där särskoleelever integrerades i vanlig grundskola. Hon vill till och med avskaffa läroplanen för särskolan.

13 Okt 2017

Knappt 10 000 elever är mottagna i svenska grundsärskolan. Av dessa går 20 procent integrerade i den vanliga grundskolan. För sin avhandling Grus i maskineriet? intervjuade Inga-Lill Matson beslutsfattare, föräldrar och lärare i en kommun som på 90-talet införde full inkludering av särskoleelever i den vanliga grundskolan. Tidigare hade särskolan delat korridorer med grundskolan.
– Initiativet till att gå vidare till en full inkludering kom från lärare som haft klassrum bredvid varandra och prövat att samarbeta och byta elever. De såg att särskoleeleverna växte när de kom in i grundskolans klassrum och fick förebilder bland de andra barnen, säger Inga-Lill Matson.

Inga-Lill Matson

Inga-Lill Matson arbetade i början av 2000-talet som specialpedagog i Leksands kommun, med uppdrag att utveckla kommunens arbete med inkludering. För att få inspiration i det arbetet sökte hon sig till en annan kommun, som hon sedan blev så nyfiken på att hon bad om tillstånd att få studera den i en forskningsstudie. Det resulterade i tre delstudier. För den första studien intervjuade hon beslutsfattare i kommunen. De var överens om att kommunen skulle satsa på inkludering av särskoleelever och alla var positiva.

Nästa delstudie hade föräldraperspektiv. Inga-Lill Matson fann att inställningen var kluven. Somliga var nöjda och tyckte att deras barn fick goda förebilder bland de andra barnen och att
det var utvecklande för dem att hantera relationer i en vanlig klass.
– Men det fanns också några som hade velat att kommunen hade en separat särskola. De önskade att de fått chansen att pröva det för sina barn.

Alla tyckte heller inte att deras barn verkligen var inkluderade. Några elever undervisades mycket i små grupper med bara två eller tre elever. Vissa föräldrar tyckte att det var bra, andra hade velat se att deras barn var delaktiga i den vanliga klassen hela tiden.

Inkludering är en process som ska pågå hela livet.

Barnens sociala situation var en oro för många föräldrar. Glappet till övriga barn upplevdes som större ju äldre eleverna blev och föräldrarna oroade sig för att deras barn blev utanför. De flesta tyckte ändå att det mesta gick bra fram till och med sexan men att årskurs sju till nio innebar svårigheter.
– Det är mycket nytt på högstadiet, och eleverna ska byta salar, får fler lärare och ska hålla ordning på skåpnycklar och förflyttningar. Det hade varit bättre om alla elever fick ha ett hemklassrum på högstadiet också och att lärarna förflyttade sig, säger Inga-Lill Matson.

För den sista delstudien intervjuade Inga-Lill Matson de lärare i kommunen som hade erfarenheter av att arbeta med särskoleelever i sina klassrum och alla var positiva till kommunens ambition om en skola för alla. De tyckte att de fick rätt resurser och bra möjligheter till kompetensutveckling och fortbildning. Men några påpekade, precis som föräldrarna, att kommunen faktiskt inte hade full inkludering eftersom det fanns små undervisnings-grupper. Andra var i stället kritiska till att det inte fanns tillräckliga möjligheter att skapa små grupper, åtminstone tillfälligt, eftersom de såg behov av det.

Bild: Joanna Hellgren

Också lärarna menade att de sociala relationerna var något man behövde vara uppmärksam på.
– Som lärare kan man hjälpa till att ordna olika konstellationer som främjar kamrat-relationer i klassrummet och fram till sexan kan man erbjuda rastaktiviteter där alla
kan vara med, men det blir svårare på högstadiet. Jag vet inte hur man ska lösa det, säger Inga-Lill Matson.

En av lärarna påpekade att placering i grundsärskola inte automatiskt innebär att man får kompisar.
– Men man är inte heller automatiskt inkluderad bara för att man går i en vanlig klass, säger Inga-Lill Matson.

Inga-Lill Matson skulle, utifrån sin forskning och sina egna erfarenheter, vilja se en skola där alla barn deltar i reguljära klasser och vanlig undervisning.
– Inkludering är en process som ska pågå hela livet, både i samhället och i arbetslivet och om vi inte börjar i skolan, när ska vi då börja?

Hon vill till och med avskaffa den separata läroplanen för grundsärskolan.
– Sverige är tämligen ensamt om att ha separata kursplaner för elever som har en utvecklingsstörning. För att ett barn ska utvecklas optimalt är det bra med höga förväntningar. I en inkluderande skola, utan särskilda kursplaner för vissa elever, skulle alla få chans att lära utifrån sina individuella förutsättningar.

Men skulle det fungera i praktiken?
– Det är otroligt viktigt att läraren vill och klarar av det, annars blir det inte bra. I dag ingår specialpedagogik i lärarutbildningen och det behövs fortbildning och kompetensutveckling för att alla elever ska kunna ingå i reguljära klasser.

Inga-Lill Matson berättar att hon i sitt arbete som specialpedagog har träffat föräldrar som känner sig tvingade att välja särskola eftersom de mött personal på skolan som sagt att den skolformen blir bäst för deras barn, och att de då inte vågat lita på att den vanliga grundskolan ska ta hand om deras barn på ett bra sätt. Många föräldrar föredrar också generellt att deras barn går
i grundsärskola.
– Jag tror det beror på att man vet vad man har men inte vad man får. I särskolan är
personaltätheten hög och man ser en social gemenskap för barnet och att det blir väl
omhändertaget. Det är viktigt att man får med omsorgen också i den vanliga skolan för särskoleeleverna.

Inga-Lill Matson anser att det länge har funnits en positiv trend vad gäller inställningen till att integrera särskoleelever i grundskolan.
– Nu tycker jag mig märka att processen mot mer inkludering stagnerat och attityden blivit mer negativ. Men jag hoppas jag har fel!

Inga-Lill Matsons avhandling heter  Grus i maskineriet? Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärares syn på en skola för alla. Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet 2017. Finns att ladda ner på su.diva-portal.org

ur Lärarförbundets Magasin