Ingår i temat
Nystart i Sverige
Läs senare

Skolor missar nyanländas behov

NYSTART I SVERIGEUppenbara funktionsnedsättningar fångas upp, men många nyanlända elevers behov av särskilt stöd synliggörs inte, enligt en granskning från Skolinspektionen.

13 Okt 2017
Bild: Moa Hoff

Nyanlända elever har väldigt olika erfarenheter och varierande skolbakgrund med sig när de kommer till Sverige. Det visar Skolinspektionens granskning av mottagandet
i grundskolan.

Kommunerna har krav på sig att kartlägga nyanlända elevers tidigare erfarenheter och deras språkliga och matematiska kunskaper, inom två månader. Enligt Skolinspektionen gör 90 procent av kommunerna detta i tid. Och elevers behov av ytterligare utredningar, när det handlar om särskilt stöd och mottagande i särskolan, uppmärksammas oftast och förmedlas vidare.
I rapporten finns exempel på att föräldrar redan vid första samtalet berättar att deras barn behöver särskilt stöd. Men det finns också exempel på att stödbehovet upptäcks först efter en längre tid. Ett stort problem är att de inledande bedömningarna främst fångar upp synliga och mer uppenbara funktionsnedsättningar eller stödbehov, medan andra missas. Till exempel kan en grav språkstörning misstas för bristfälliga kunskaper i svenska – med följden att eleven inte får det stöd hen behöver.

Tidigare undersökningar har visat att andelen barn med funktionsnedsättningar är högre bland nyanlända än i resten av befolkningen. Det kan bland annat bero på hörselskador, om eleverna kommer från krigssituationer. Samtidigt tar det ofta lång tid innan nyanlända föräldrar söker hjälp och stöd för sina barn.
– Situationen är väldigt speciell. Man vill kanske inte beskriva sin funktionsnedsättning, man är ny i samhället och oroar sig för att det ska ligga en i fatet. Föräldrarna vill inte att de icke synliga problemen ska komma fram. Då behövs samtal och förklaringar kring hur det fungerar i Sverige och att man kan få hjälp, säger Åsa Kildén, som är utredare på Skolinspektionen och projektledare för granskningen.

Rapporten visar att de nyanlända inte får en likvärdig utbildning, eftersom den inte anpassas efter elevernas skilda behov.
– I stället fattas schablonmässiga beslut baserade på att eleverna är nyanlända, menar Åsa Kildén.

Enligt granskningen har rektorerna bekymmer med att hitta rätt lösningar och rätt stödåtgärder. Åsa Kildén konstaterar att det handlar om individer och att det inte finns några generella lösningar som fungerar för alla elever.
– Dessa elever har samma behov som vilken elev som helst. De kan ha dyslexi, eller någon annan funktionsnedsättning av något slag, de kanske behöver hörapparat. Det behövs hjälp, stöd och planering av undervisningen. Kanske behöver de en längre och mer omfattande studiehandledning på modersmålet. Det krävs en utredning för att se vad eleven behöver.

Granskat mottagande

Skolinspektionens granskning presenterades i april i år och heter Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Utbildning så fort som möjligt. Granskningen bygger dels på en enkät till alla huvudmän i landet, dels på en fördjupad granskning av de 28 skolhuvud-män som tog emot flest elever under 2015—2016.

Alla artiklar i temat Nystart i Sverige (6)

ur Lärarförbundets Magasin