Läs senare

Skurup måste ompröva alla särskolebeslut

AKTUELLTGör om kommunens alla beslut om särskoleplacering. Det ovanliga kravet har Skolinspektionen ställt till Skurups kommun.

En elev i Skurup som gått i särskola hela sin skolgång visade sig sakna utvecklingsstörning. Kommunen får nu skarp kritik av Skolinspektionen. Foto: Plainpicture/Johnér

Åtgärden är unik, bedömer Skolinspektionens enhetschef Elizabeth Malmstedt.
– Vad jag vet har vi aldrig förr, utifrån resultatet av en anmälan, dragit i gång en fullständig genomsyn av alla elevärenden i en kommun.

Förra året gjordes en anmälan till Skolinspektionen från en elev som hade gått i grund- och gymnasiesärskola i Skurup. Mot slutet av hans tid i gymnasiesärskolan visade en utredning att han saknade utvecklingsstörning. Samma sak hade konstaterats i en psykologutredning
redan 2003, men pojken hade ändå gått alla år i särskola.
– Bristerna i det ärendet, där kommunen inte hade gjort en uppföljning på elva år, tydde på att hela särskolesystemet fallerade, säger Elizabeth Malmstedt.

Skolinspektionen begärde därför ut underlagen för de 30 barn som nu är folkbokförda i Skurup och mottagna i särskola. Myndigheten konstaterar att nästan alla beslut saknar en
motivering till varför barnet behöver gå i särskola. Skolinspektionens sakkunniga underkänner två tredjedelar av de medicinska utredningar som föregår en placering. Även en stor del av de psykologiska, sociala och pedagogiska utredningarna får kritik. De redogör inte för om det är andra orsaker än utvecklingsstörningen – såsom dyslexi, adhd eller sociala faktorer – som gör att eleven inte tros klara av skolans kunskapskrav.
– I sådana fall ska barnet inte gå i särskolan utan få den hjälp som behövs i grundskolan eller gymnasieskolan. Att ha en utvecklingsstörning räcker inte för placering i särskola, säger Elizabeth Malmstedt.

Skolinspektionen ålägger alltså Skurup att göra om alla beslut och vid behov även utredningarna. Uppemot 120 stycken utredningar, konstaterar Elizabeth Malmstedt.

Mats Lundqvist är biträdande förvaltningschef på skol- och utbildningsförvaltningen i Skurup. Viss kritik från Skolinspektionen är lättare att åtgärda än annan, säger han:
– Om det saknas sammanfattande bedömningar i besluten så ska vi självklart göra om dem.

Däremot är det mer komplext med utredningarna, menar Mats Lundqvist, eftersom kommunen där är beroende av externa aktörer, såsom läkare och psykologer.
– Men även om andra har gjort jobbet är det så klart vi på kommunen som bär ansvaret, säger han.

Kommunen har nu tillsatt en arbetsgrupp för att möta de krav som Skolinspektionen ställer.
– Den första lärdomen vi har dragit är att vi måste göra bättre beskrivningar och checklistor över hur utredningarna ska se ut.

Mats Lundqvist ställer sig dock frågande till att göra om en rad utredningar. Han ifrågasätter om en sådan åtgärd är förenlig med skollagens skrivningar om ”barnets bästa”.
– Att göra om utredningar är en genomgripande sak för både barnen och familjerna, säger han.
Skolinspektionen kritiserar också Skurup för att inte följa upp särskoleplaceringarna.
– Ett barn med lindrig utvecklingsstörning kan utvecklas så att det senare kan placeras i grundskola. Varje barn måste följas upp löpande, så att ingen går i särskola i elva år utan
anledning, säger Elizabeth Malmstedt.

Enligt Mats Lundqvist har Skurup redan stramat upp rutinerna för uppföljning av särskoleplaceringar.

Utredningar brister ofta

  • För att en elev ska tas emot i särskolan måste hemkommunen göra fyra utredningar: medicinsk, psykologisk, social och pedagogisk.
  • Eleven ska ha en utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada samt bedömas inte klara av grund-/gymnasieskolans kunskapskrav.
  • Under 2010 och 2011 granskade Skolinspektionen 58 kommuners arbete kring mottagning i särskola.  Alla kommuner kritiserades. I över hälften av fallen hade utredningarna brister eller saknades.
  • År 2015 kritiserade Skolinspektionen särskoleutredningarna i drygt var fjärde granskad kommun, visade en genomgång i Lärarnas tidning.

ur Lärarförbundets Magasin