Läs senare

Stöd med sikte på studenten

ReportageFler elever ska klara gymnasiet i tid. Det är målet för gymnasieutredningen som kom i höstas.
På Holavedsgymnasiet i Tranås når fler elever examen med hjälp av hembesök, extra stöd i små grupper och ett team för specialpedagogik.

Linnea Lägermo, Iza Svensson Rosander och Tilda Davidsson har matematik. Den räta linjens ekvation är dagens tema. Foto: Tomas Magnusson

Man nästan hör hur de tre eleverna tänker så det knakar när de ska få fram lösningen till den räta linjens ekvation.

De ska utgå från koordinaterna (3,6) och (4,1).

Efter flera steg och resonerande tillsammans kommer svaret: Y = – 5x + 21.

– Ni är grymma. Nu kan ni snart det här, säger Marie Hagman.

Hon är lärare i matematik och ingår i det specialpedagogiska teamet här på Holavedsgymnasiet i Tranås. I det här passet har hon matematik för årskurs två på samhällsvetenskapsprogrammet. Eleverna har fått betyg i kursen 1 B och behöver nu extra stöd för att klara 2 B.

De tre eleverna tycker att lärarna ofta går för fort fram under de vanliga lektionerna.

– Jag lär mig bättre när det är muntligt. Det borde vara mer så i matten och i andra ämnen, säger Iza Svensson Rosander.

Räta linjer. Marie Hagman visar den räta linjens ekvation. Foto: Tomas Magnusson

– Alla har inte förmågan att efter en kort genomgång räkna på egen hand. Jag kom in med F i matte från grundskolan men nu är jag klar med ettans matte, säger klasskom-pisen Linnea Lägermo och ser lite nöjd ut.

Läraren Marie Hagman menar att självförtroendet är mycket viktigt.

– Jag tänker att de här eleverna, när de kört intensivt med mig och fått prata mycket matematik, också kan våga ta större utrymme i sina klasser. Att de vågar räcka upp handen. På så vis jobbar vi för inkludering i stor grupp genom att ibland undervisa i smågrupper, säger hon.

Utredningen En gymnasieutbildning för alla, som nyligen presenterades, ger förslag på hur alla ungdomar ska både påbörja och slutföra en gymnasieutbildning. För att nå dit ska bland annat reglerna kring stöd ses över (se faktaruta).

Holavedsgymnasiet ligger redan bra till när det gäller genomströmning, det vill säga att elever klarar examen inom tre eller fyra år. Med hänsyn till elevunderlaget är genomströmningen 17 procent bättre än förväntat. Totalt är det drygt 80 procent av eleverna som klarar gymnasieexamen inom fyra år, enligt rapporten Gymnasieskola 2016 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Det specialpedagogiska teamet är viktigt för att så många elever som möjligt ska nå upp till målen, menar Marie Hagman och hennes kollega Lars Hollén, som nyligen har vidareutbildat sig till speciallärare. Utöver de två ingår två specialpedagoger i gruppen. En av dem jobbar med studieteknik och elevernas sociala situation. Den andra är ofta ute i klasserna för att se över situationen i den stora gruppen. Teamet har ansvar för de nationella programmen med cirka 700 elever medan andra lärare ger stöd på introduktionsprogrammen. Fokus ligger på matematik, svenska och engelska men teamet kan stötta i många andra ämnen också.

– En del lärare kommer till våra onsdagsträffar och begär hjälp för vissa elever. Nyligen har jag till exempel hjälpt en elev med handelsämnen, berättar Marie Hagman.

En ingång för gymnasieutredningen har varit att minska stressen i skolan. Lars Hollén tycker att betygssystemet bör ses över, något som också utredaren föreslår.

Skrivning pågår. Specialläraren Lars Hollén ger råd till Abdulsamad Ahmad och Nguyen Van Hai som skriver om karaktärerna i en film. Foto: Tomas Magnusson

– Ämnesbetyg kan vara bra beroende på hur de utformas. Som det är nu straffas man hårt om man inte klarar någon färdighet för den nivå man siktar på i betyget. Det är tufft och man måste vara väldigt allround.

Marie Hagman kan samtidigt se fördelar med dagens kursbetyg. Elever på samhällsprogrammet som får godkänt i Matematik 1 B men underkänt i 2 B kan ändå få examen och komma in på högskolan.

– Skulle man klumpa ihop betyget så skulle de kanske inte få godkänt, säger hon.

Holavedsgymnasiet är med i SKL:s projekt Plug In, som ska minska avhoppen i gymnasieskolan. Skolans ungdomscoacher kan till exempel åka hem till elever som riskerar att bli hemmasittare. Det finns också ett närvaroteam, som följer upp närvaron varje vecka. Elever som varit borta mer än fem gånger på en månad får en varning. Då har de två veckor på sig att skärpa sig, annars kan studiestödet minskas.

– Vi har inget matteproblem här i Tranås, utan vi har problem med närvaron. Jag tror stenhårt på projektet. Närvaron har ökat och det kommer att leda till att fler klarar gymnasiet, säger Marie Hagman.

Ett annat förslag i gymnasieutredningen är att alla yrkesprogram ska ha högskolebehörighet inlagt i grunden – alltså att eleverna måste göra ett aktivt val för att ta bort den. Så ser det redan ut på Holavedsgymnasiet. Men alla elever är inte medvetna om att de läser för högskolebehörighet och därmed kurser som de egentligen inte behöver för en examen, berättar Marie Hagman.

– Vi har en del elever som till exempel läser Engelska 6 och det har blivit för svårt för dem. Tanken med högskolebehörighet är god men jag tror inte att det fungerar för alla i praktiken, säger hon.

Marie Hagman ingår i det specialpedagogiska teamet på Holavedsgymnasiet. Foto: Tomas Magnusson

Engelska kan också vara en utmaning för elever som gått över från språkintroduktion till nationella program. I dag har Lars Hollén en grupp elever som bott ungefär fyra år i Sverige och som nu har påbörjat olika nationella yrkesprogram.

De samlas i ett litet rum där hyllorna är fullpackade med läroböcker i engelska men i dag sätter sig eleverna ner vid var sin dator. De ska skriva om karaktärerna i filmen Stone Cold som de tittade på under förra lektionen.

Nguyen Van Hai funderar en kort stund innan han börjar skriva.

– Jag gillar engelska och jag måste få godkänt betyg. Jag går på fordon och trivs bra. Nästa år ska jag försöka ta examen, säger han.

Klasskompisen Ehsamn Ramezani kom till Sverige för fyra år sedan. Han vill bli mekaniker.

– Om jag hittar jobb i Tranås så skulle jag gärna vilja stanna här. Det går bra i skolan men engelska är lite svårt då jag inte haft det så mycket i Afghanistan.

Abdulsamad Ahmad går i tvåan på hantverksprogrammet. Han är nöjd med det stöd han får av lärarna här i Tranås.

– Lärarna är skitsnälla, inga problem, säger han.

I år hoppas också han på att få betyg i engelska. Efter gymnasiet vill han jobba några år med möbelsnickeri.

– Sen vill jag läsa vidare på högskolan. Jag är mycket intresserad av slöjd och hantverk, säger han och skiner upp under den svarta kepsen.

Förslag för färre avhopp

Tydligare lag Skrivning i skollagen att alla ungdomar ska påbörja och nå målen för en gymnasieutbildning.

Utreda frånvaro Rektorn ska få tydligare ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.

Rätt till förlängd utbildning Det ska bli tydligare att eleverna har rätt till gymnasieutbildning längre än tre år för att nå målen.

Ökade behörighetskrav I dag krävs åtta godkända ämnen från grundskolan för att bli behörig till ett yrkesprogram. I stället föreslås krav på tolv godkända ämnen.

Övergång till ämnesbetyg Kursbetygen föreslås slopas till förmån för ämnesbetyg, som ska minska stressen och öka kunskapsdjupet.

Mentorer till alla Mentorn ska bli som en spindel i nätet runt eleven, och vid behov koppla in rektor, elevhälsa och andra parter.

Förtydligat stöd Utredningen vill förtydliga vad extra anpassningar och särskilt stöd kan
vara i gymnasieskolan. Stödet ska ges ur ett helhetsperspektiv, så att en elev med exempelvis lässvårigheter får stöd i alla ämnen.

Sammanhållna skoldagar Bra schemaläggning ska skapa bättre förutsättningar för lärande.

ur Lärarförbundets Magasin