Ingår i temat
Hemmasittare
Läs senare

Svårforskad frånvaro

Det finns många orsaker till att elever sitter hemma. Därför är det svårt att skapa generella metoder för att förebygga problemet, visar forskningen.

01 Apr 2013

Hemmasittare, skolk, skolvägran och problematisk frånvaro. Det är ord och begrepp som beskriver samma grundproblem. Nämligen barn och ungdomar som inte kommer till skolan.

Att elever är borta utan giltigt skäl ibland är relativt vanligt. All sådan frånvaro kan inte ses som problematisk. Men att en elev är frånvarande då och då är samtidigt en varningssignal, menar Malin Gren Landell, psykolog på Bup i Linköping.

– A och O är att agera på ströfrånvaron. Det underlättar arbetet med att förhindra ytterligare frånvaro för eleven, säger hon.

Bild: David Brohede

En rapport från Skolverket visar att närmare 1 700 högstadieelever var borta från skolan i minst en månad under våren 2009. Två tredjedelar av dem var frånvarande mer än två månader. En tredjedel var inte i skolan på hela terminen. Problemet beskrivs som ”mycket allvarligt”.

 

Malin Gren Landell föreläser om skolfrånvaro och är expert i Skolinspektionens pågående granskning av just skolfrånvaro. Egentligen har hon svårt för termen hemmasittare och använder hellre problematisk skolfrånvaro, eftersom det är mer gångbart på den internationella forskningsscenen.

Förutom att agera på ströfrånvaro bör lärarna fundera på hur elever som är borta mycket bemöts när de väl är i skolan.

– I internationella och svenska studier har vi sett att ett negativt bemötande när eleven väl är i skolan kan bidra till problematisk skolfrånvaro. I stället för att möta eleven med ett ”jaså, du är här i dag” bör närvaro uppmärksammas på ett positivt sätt.Bild: Lisa Billvik
Hemmasittande kan bero på olika saker. I sin rapport kallar Skolverket det hela för ”en komplex väv” av faktorer från både hem och skola.

För snart tio år sedan bedömde några amerikanska forskare psykiatriska diagnoser hos en grupp hemmasittare mellan 5 och 17 år. Studien visade på en stor spridning av diagnoser.

En tredjedel av de runt 150 som undersöktes blev utan diagnos. En femtedel led av separationsångest och var tionde av generell ångest. Andra diagnoser som förekom var bland annat adhd, social fobi och depression.

Eftersom de bakomliggande orsakerna varierar, är det svårt att skapa generella metoder för att förebygga hemmasittande, förklarar Malin Gren Landell.

– Men man kan börja med att fokusera på sådant som faktiskt är bra för alla elever. Att ha en bra skolmiljö, jobba mot mobbning och arbeta för att upptäcka inlärningsproblem samt psykisk ohälsa, säger hon.

 

En grupp som är mer i riskzonen än andra är elever med Aspergers syndrom. Inga studier bekräftar visserligen att andelen elever med Asperger är större bland hemmasittarna. Men det är rimligt att anta att det är så eftersom personer med Asperger ofta har svårt med att förstå sammanhang, tolka sociala koder och planera framåt, förklarar Elisabet von Zeipel, pensionerad specialpedagog och expert på Asperger.

– Detta skapar en ständig osäkerhet för de här barnen. De blir därför mer stressutsatta i skolan. Stress under lång tid kan leda till utbrändhet, säger Elisabet von Zeipel.

Utbrändheten kan i sin tur göra dem till hemmasittare. En undersökning som Autism- och aspergerförbundet gjort bland sina medlemmar visar också att mer än var femte person med Asperger någon gång varit frånvarande längre än en månad under sin skolgång.

Forskningen är i stort sett enig om att hemmasittare bör återvända till skolan så snart som möjligt. För elever med Asperger som sitter hemma är det precis tvärtom, menar Elisabet von Zeipel.

– De här barnen behöver en timeout. Forskning kring nervsystemet visar att problemen tar mycket längre tid på sig att läka ut än vad det gör i många av kroppens andra system. Det kan ta månader eller rent av år.Bild: David Brohede
 

Elisabet von Zeipel beskriver att de två problemen, att missa skolan och att vara utbränd, inte kan åtgärdas samtidigt.

Elever med Asperger måste också vila från eventuell distansundervisning. Och egentligen är distansundervisning inte lösningen för övriga hemmasittare heller, enligt psykologen Malin Gren Landell.

– Skolan är ett socialt forum och man kommer efter även där när man sitter hemma. Distansundervisning kan i vissa fall vara del av en lösning på vägen, men absolut ingen standardlösning, säger hon.

Forskning kring distansundervisning visar också att detta i första hand används för att knyta kontakt med den hemmasittande eleven. Målet är oftast att denne ska återvända till skolan.

En lärare har alltså många faktorer att hålla koll på när det handlar om att försöka förutspå om en elev riskerar att bli hemmasittare. Det kan till exempel handla om inlärningsproblem, språksvårigheter eller bristande motivation.

När det gäller att få hemmasittare som återvänt till skolan att stanna kvar där har Malin Gren Landell några grundläggande tips. Elever med den problematiken är till exempel sårbara vid lov, sjukdomsperioder och stadieövergångar.

Skolan och den enskilde läraren måste därför ha i åtanke att problemen kan återkomma. Det bör finnas en plan för hur elevens första skoldagar efter lovet ska se ut. Eftersom hindret ofta består i att ta sig till skolan, snarare än i själva skolarbetet, kan det vara bra med kortare dagar i början, förklarar Malin Gren Landell.

Specialpedagogens uppgift är bland annat att sprida kunskap till lärarkollegorna om hur tecken på psykisk ohälsa, och framför allt ångest och depression kan upptäckas.

– Skolan är i dag bra på adhd och autismspektrat, men inte lika bra på ångest och depression. Så ställ strukturerade frågor till den elev som du märker är hemma mycket med magsmärtor eller liknande, säger Malin Gren Landell.

Egentligen är den svenska forskningen kring hemmasittare överlag knapphändig. Det behövs fler studier, inom såväl det psykologiska som det pedagogiska och sociala fältet. En idé vore att undersöka närvaro i stället för frånvaro, förklarar Malin Gren Landell.

– Man behöver fånga in det som är bra i skolmiljöer och som gör att barn faktiskt vill vara i skolan.

Så säger forskningen

det är oftast flera faktorer som samverkar och gör en elev till hemmasittare. Som regel är det däremot en faktor som utlöser beteendet.

det finns en rad kända riskfaktorer som kan delas upp i sociala faktorer samt skol-, individ- och familjefaktorer. Det handlar till exempel om mobbning eller att undervisningen inte är anpassad efter elevens särskilda behov. Det kan också vara att kontakten mellan skola och föräldrar brister eller att föräldrarna inte intresserar sig för barnets skolgång.

psykisk ohälsa, som depression och ångest, är vanligt bland hemmasittare.

ur Lärarförbundets Magasin