Läs senare

Talande arkivfynd

av Eva Augustsson
01 Sep 2017
01 Sep 2017
Eva Augustsson Foto: Bibbie Friman

Följ med ner i arkivet, Eva, och kolla på några böcker. Du får avgöra om de ska sparas eller inte, säger min nya chef.

Numera äldst både till ålder och tid på arbetsplatsen förväntas jag besitta någon slags allvisdom om historiken på stället.

Vi har öppnat ett bortglömt låst arkiv i källarvåningen. Allt ska städas ut – röjas eller packas ned. Arkivet som mest innehöll sparade elevdokument visar sig också hysa ett antal pedagogiska skrifter. Det mesta har tiden gått ifrån och det hamnar i svarta sopsäckar med mitt tveksamma godkännande. Tills jag hittar två kompletta uppsättningar av Lgr 69. Läroplanen med alla supplementen kvar i välbevarat skick. Det kan inte finnas några kvar i hela landet, hinner jag tänka. Alla måste ha mött sopsäcksdöden.
– Stopp! ropar jag. De här måste jag titta närmre på! Den läroplanen var aktuell när jag utbildade mig på 70-talet.

Stopp! ropar jag. De här måste jag titta närmre på!

I triumf går jag upp till de arbetskamrater som just bänkat sig i personalrummet.
– Titta här vad jag har hittat! Läroplanen från 1969 – komplett!

Ingen reaktion. Intresset kring fikabordet är iskallt.
– Då var det så här förstår ni, maler jag på, att det fanns ett supplement till varje ämne. Där stod det precis vad man skulle gå igenom i de olika årskurserna. Det var bara att följa det i sin undervisning.
– Så trodde jag det var i skolan nu med, säger en av fältsekreterarna och tittar upp från lokaltidningen.
– När slutade man med det? frågar en av psykologerna.

Eva Augustsson

Arbetar som: Specialpedagog och kommunal läs- och skrivutvecklare.
Arbetsplats: Specialpedagogiskt Centrum, Falköping.
Under läsåret: Ser jag med intresse fram emot Skolverkets satsning Specialpedagogik för lärande.

Frågan blir hängande i luften. De nationella styrdokumenten för skolan som efterträtt mitt arkivfynd har skiftat i syfte och inriktning. Från att styra och reglera undervisningen på detaljnivå i varje ämne till övergripande riktlinjer som lämnat visst tolkningsutrymme för utövarna. Inriktningen på det specialpedagogiska uppdraget har också förändrats. Från att prioritera specialundervisning till enskilda elever till att all undervisning ska genomsyras av ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Från synsättet elever med svårigheter till elever i svårigheter.

Tillbaka på mitt arbetsrum öppnar jag den Allmänna delen av Lgr 69. Ur den faller en tunn liten skrift från Skolöverstyrelsen med anvisningar och bestämmelser för specialundervisning. Namnteckningen överst på sidan känner jag igen som en av skolcheferna som sedan länge lämnat jordelivet. Det är fullt av understrykningar och noteringar. Jag småler för mig själv. Det står bland annat att det är den enskilda elevens behov som ska tillgodoses vid planeringen av specialundervisningen. Det står också att elever med störst hjälpbehov ska prioriteras. Så betonas att en tidig insats kan förebygga uppkomsten av skolsvårigheter. Även dokument som speglar en annan tid kan innehålla korn av visdom.

För övrigt …
… citerar jag gärna Kierkegaard: ”Man förstår livet baklänges men måste leva det framlänges.”

ur Lärarförbundets Magasin