Läs senare

Tänkvärt om skolans syfte

BÖCKERDet sociala kapitalet som skolan förmedlar till sina elever är mer varaktigt än betyg. Det är en av erfarenheterna man kan dra av utvecklingsarbetet i Essunga, skriver Monika Mattsson.

13 Dec 2016
Recensent: Monika Mattsson Specialpedagog, Göteborg
Recensent: Monika Mattsson
Specialpedagog, Göteborg

De flesta i skolvärlden minns nog det som skedde i Essunga för fem–sex år sedan: skolan som befunnit sig på botten ändrade kurs och utvecklades till att bli en skola med hög måluppfyllelse, elevernas självförtroende blomstrade och alla fick vara med. Inkluderingstanken var bärande i det genomgripande arbete som kommunen genomförde. Många specialpedagoger minns nog tydligt och med stolthet den viktiga roll som yrkesgruppen spelade.
Med förändringsarbetet i Essunga som fond redogör Persson och Persson för hur möjligheten till utbildning i Sverige har sett ut de senaste decennierna. De beskriver hur vårt land gick från att ha ett utbildningssystem som hyllades i oecd-rapporter och andra mätningar till att drabbas av ”Pisa-panik” och en rad reformer ”ofta tillkomna efteruppseendeväckande kort beredningstid och nästan undantagslöst utan stöd i empirisk forskning”. Det är mycket intressant att följa deras tankar, understödda av många referenser, om hur vi har hamnat där vi är nu. Det handlar om friskolereformer, flumpedagogik och om myterna om skolan som hörs i dagens mediebrus.

Inkludering och socialt kapital – skolan och ungdomars välbefinnande Bengt Persson och Elisabeth Persson Studentlitteratur
Inkludering och socialt kapital – skolan och
ungdomars välbefinnande
Bengt Persson och Elisabeth Persson
Studentlitteratur

Ett av de mest intressanta kapitlen handlar om inkludering och varför detta oftast hamnar på specialpedagogikens bord i stället för på allmänpedagogikens. Den viktigaste tanken jag tar med mig från min läsning är att inkludering inte är en rumslig placering utan ett sätt att tänka. Om jag som specialpedagog lyckas sprida detta förhållningssätt till alla hårt arbetande pedagoger jag möter så  har jag kommit långt.
Det sociala kapitalet i bokens titel leder oss fram till bokens kärna. Skolan har ett större syfte än att endast förmedla kunskap och utfärda examensbevis. Författarna betonar skolans roll i ungas utveckling och genom intervjuer med några Essunga-elever visar de att det sociala kapitalet som skolan förmedlar till sina elever är mer varaktigt än betyg. Dessa elever har fått med sig ett förhållningssätt till kunskap, till sig själva och till sin omgivning som de bär med sig långt efteratt de slutat i skolan. Och skolan ”måste återfå rollen som en av samhällets garanter när det gäller att ge våra barn och ungdomar bästa möjliga framtidsmöjligheter”. Precis som Essunga tog kontrollen över sin förändring tänker jag att vi kan inte längre snällt vänta på att någon ska ge tillbaka den rollen till skolan – vi måste återta den på egen hand. Och det snarast.

 

Bokhyllan

46_likabehandlingDET ANDRA UPPDRAGET – till försvar för skolans likabehandlingsarbete
Ana Marega och Selma Gusic
Universus

Likabehandling i praktiken
I det treåriga projektet Normbry-tande rättigheter har frivilligorga-nisationen Ungdom mot rasism hjälpt till att utveckla likabehandlingsarbetet på ett stort antal grund- och gymnasieskolor i Malmö. Inom projektet har man tagit fram metoder och verktyg för att arbeta praktiskt med skolans likabehandlingsuppdrag. Resultatet presenteras nu i bokform.
Här finns konkreta förslag på struktur och organisering för att likabehandlingsarbetet på en skola ska fungera i linje med lagens krav och myndigheternas påbud.

46_hjarnagener

HJÄRNA, GENER & JÄVLAR ANAMMA– hur barn lär
Torkel Klingberg
Natur & Kultur

Hitta kämpaglöden
Glöm den uttjatade diskussionen om huruvida arv eller miljö är viktigast för den personliga utvecklingen! Lägg i stället till den engelska termen ”grit” – som innefattar driv, kämpaglöd och inre motivation – och låt alla tre delarna ta lika stor plats. Det är poängen i Torkel Klingbergs nya bok där han via människoöden, hjärnforskning och ett djupt personligt berättande förklarar hur inlärning och utveckling fungerar. En av slutsatserna är att den som har svårare att lära sig att läsa och skriva, räkna eller spela fiol också behöver mer tid för sin inlärning. Därför är det problematiskt att alla elever förväntas lära sig samma saker på samma tid i skolan.

47_attundervisanyanlanda

ATT UNDERVISA NYANLÄNDA
Anna Kaya
Natur & Kultur

Vis av egen erfarenhet
”Okej, jag vet vad det står i läroplanen. Jag vet att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov men är det ens möjligt? Det måste vara en utopi.” Varje kapitel i den här boken inleds med ett utdrag ur författarens egna reflektionsanteckningar från sina första år i yrket. Med avstamp i de svårigheterna guidar Anna Kaya, lärare i svenska och svenska som andraspråk, läsaren mot lösningar med hjälp av teorier, modeller, matriser och litteraturtips. En handfast hjälp för alla som känner samma frustration och otillräcklighet som hon själv gjorde en gång i tiden. I dag arbetar hon på Nationellt centrum för svenska som andraspråk och är en flitig skoldebattör, bland annat på sin blogg och i sociala medier.

47_intensiv

INTENSIV LÄSINLÄRNING
Bente E Hagtvet, Jørgen Frost och Vigdis Refsahl
Studentlitteratur

Den norska modellen
Norge har, precis som Sverige, haft sjunkande resultat när det gäller elevers läsförmåga i internationella mätningar. En stödåtgärd som satts in är så kallade läskurser för elever i årskurs 5–7, med intensivträning i små grupper. Författarna till denna bok är alla verksamma på Institutt för spesialpedagogikk vid Oslo universitet och har på olika sätt utvärderat arbetssättet.
Boken följer två pojkar och en flicka som går i sexan, men läser på nybörjarnivå. Detta trots att de haft olika typer av stöd för sin språkutveckling sedan skolstarten. Genom lärare, skolledare, föräldrar och – inte minst – eleverna själva skildras deras behov och framsteg.

47_detsynligabarnet

DET SYNLIGA BARNET – barns perspektiv i kvalitetsarbetet
Martina Lundström
Lärarförlaget

Större makt till små
Pedagogistan och utbildningskonsulten Martina Lundström vill stärka barnens position i samhället och menar att förskolepersonal måste ”gå före och visa vägen”. Men att ge barn inflytande och låta deras perspektiv ta plats i skolan och förskolan är både viktigt och svårt. En utmaning som varje vuxen pedagog behöver kämpa med.Med utgångspunkt i bland annat barnkonventionen och läroplanen beskriver hon hur man kan göra barnen mer delaktiga i det fortlöpande kvalitetsarbetet. Boken innehåller en teoretisk del där författaren beskriver sina ställningstaganden och en praktisk som visar hur man kan arbeta med pedagogisk dokumentation på ett sätt som tar tillvara barnens perspektiv.

47_mi

MI SOM SAMTALSMETOD OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT – motiverande samtal i förskolan
Ann-Sofie Eriksson
Gothia fortbildning

Väcka vilja till förändring
Att uppmuntra till reflektion, tydligt bekräfta en persons egen upplevelse och gemensamt planera för hur ett problem ska lösas. Det är några av teknikerna i ”motivational interviewing” (MI), en metod som använts inom bland annat kriminal-, missbrukar- och sjukvård, socialt arbete och skola. Tanken är att hjälpa människor att hitta sin egen motivation till förändring. Ann-Sofie Eriksson beskriver hur samtalsmetoden kan användas i förskolan. Några exempel på situationer då MI kan vara fruktbart är när ett barn ska förändra ett våldsamt beteende eller när en vårdnadshavare ska förmås att acceptera hjälpen från en specialpedagog.

47_laroplanenojag

LÄROPLANEN, BARNEN OCH JAG
Leif Strandberg
Studentlitteratur

Personlig handledning
”Behöver vi ha julfirande på för-skolan trots att nästan ingen är kristen?””Måste vi lära ut naturvetenskap när ingen i arbetslaget känner sig säker på ämnet?””Hur ska jag agera när jag får veta att ett barn blir slaget hemma? Jag sitter i en rävsax mellan anmälningsplikt och tillit.” Så lyder några av de autentiska frågor som psykologen Leif Strandberg fått i handledningssituationer under sina många år inom förskolan, och som nu publiceras i Läroplanen, barnen och jag. Varje fråga får ett utförligt och personligt svar som alltid landar i läroplanens skrivelser. Dessutom ges konkreta tips till den som hamnat i samma dilemma som frågeställaren. Författaren uppmuntrar läsaren att leta mellan kapitlen – som förresten följer läroplanens upplägg – och börja där det känns mest angeläget.

ur Lärarförbundets Magasin