Läs senare

Tillämpad beteendeanalys: Allt vanligare metod för barn med autism

- Det känns bra att veta att vi jobbar med en evidensbaserad metod. Ett arbetssätt där vi dessutom ser att barn med autism gör stora framsteg.

Det säger specialpedagogen Agneta Wallén på Färgargårdstorgets förskolor. Här används metoder som bygger på tillämpad beteendeanalys.

07 Sep 2010

 
Foto: Hasse Hedström
Färgargårdstorgets förskolor ligger på Södermalm i Stockholm. Här finns sju avdelningar. På varje avdelning finns ett eller två barn med autism inskrivet. Men en stor del av dagen är barnen tillsammans med sin egen pedagog och tränar. Pedagogerna handleds kontinuerligt av Agneta Wallén som arbetar som specialpedagog och har utbildning i tillämpad beteendeanalys.

I träningsrummet sitter Rikkie Hasselrot och genomför förmiddagens träningsstund tillsammans med Nisse. De sitter mitt emot varandra vid ett litet bord. De tränar färger, bokstavsljud och siffror. Nisse får russin och andra belöningar när han gjort rätt och det finns inte några andra barn i rummet.

Rikkie ser till att ha ögonkontakt när Nisse svarar. Arbetet är koncentrerat och strukturerat och den ena övningen avlöser den andra. Nisse får hela tiden mycket tydlig feedback på exakt vad som blir bra. Det anses vara så att barn med autism ägnar mindre tid än andra barn åt fokuserade och socialt inriktade aktiviteter i ostrukturerade sammanhang. Därför gäller det att skapa planerade, anpassade pedagogiska aktiviteter som syftar mot bestämda mål.

Övningarna fortsätter ute på golvet med hopp och imitationsövningar innan det är dags för musik. Det är bara barn med autism som är med på musikterapin i dag. Det här är en aktivitet som föräldrarna önskat. Musikgymnastik och den här typen av gruppaktiviteter genomförs annars främst tillsammans med de andra barnen på avdelningarna.

– Fri lek tillsammans med de andra barnen fungerar oftast inte. Därför är de sällan med i den typen av aktiviteter, säger Rikkie Hasselrot.

Förskoleverksamheten för barn med autism bygger på Applied Behavior Analysis (ABA), eller som det heter på svenska: Tillämpad beteendeanalys, (TBA). Det här är en metod som har blivit allt mer vanligt i arbetet med små barn med autism. En av orsakerna är att insatser med TBA är bättre vetenskapligt dokumenterade jämfört med andra insatser för barn med autism.

Barn med autism har ofta svårare att lära sig saker spontant, genom egen nyfikenhet, och kräver mer av tillrättalagda undervisningstillfällen.

– Det här är barn som inte alltid har det spontana intresset för omvärlden som andra barn har inbyggt, förklarar Agneta Wallén.

Agneta har arbetat som förskollärare på Fyrklövern sedan 1997. Men det var 2003 som hon först på allvar kom i kontakt med autism, när de fick en förfrågan från föräldrarna till ett barn med autism som planerade att börja på förskolan.

– Det här var mycket engagerade föräldrar som undrade om vi kunde tänka oss att arbeta med TBA med deras barn. Först blev vi förskräckta, det här var så väldigt olikt den vanliga förskolepedagogik som vi var vana vid, berättar Agneta.

Vid tillämpad beteendeanalys analyserar man metodiskt, för barnet socialt viktiga beteenden, för att förstå varför de uppträder och man analyserar också varför andra viktiga beteenden saknas eller sällan uppträder. Träningen går ut på att hjälpa barnet att utveckla en fungerande och ändamålsenlig beteenderepertoar.

Vid starten ställde hon sig frågande till TBA. Det enskilda barnen försvann in med en ensam pedagog och det hördes både raseriutbrott och skratt och glada tjoande. Så här var man inte van att arbeta.

– Men både på detta första barn och fortsättningsvis såg jag ju att barnen gjorde otroliga framsteg, att de blev både utåtriktade och sociala.

Foto: Hasse HedströmDet här var barn som ibland inte var välkomna på andra förskolor. Men på Fyklövern hade man hittad en effektiv metod som också gjorde att personalen visste hur de skulle hantera dessa barn och deras speciella behov. Med tiden har också fler pedagoger med tidigare erfarenhet av TBA börjat arbeta på enheten.

Forskningen visar att det är viktigt att komma igång med träningen tidigt. Professor Christopher Gillberg påvisar till exempel att autismdiagnoser ibland sätts felaktigt i för tidig ålder, att det kanske inte heller är autismsvårigheterna som är de primära svårigheterna för barnet. Men även om det senare visar sig inte vara någon klassisk form av autism som är den riktiga diagnosen så har barnet med största sannolikhet andra svårigheter inom det neuropsykiatriska området som kräver tidiga insatser av den typ som ges inom TBA. Studier har visat att det är en dålig strategi att vänta och se, att den här typen av svårigheter hos barn inte växer bort eller försvinner av sig själv. Ett annat argument för tidig start är att yngre barn är mer påverkbara än äldre och att negativa beteenden som pågår länge kan vara svåra att bryta.

När barn med autism börjar på Färgargårdstorgets förskolor och startar sin intensivträning så börjar personalen med övningar som tränar samarbete och som skapar motivation för inlärning.

– Vi brukar lägga ner flera veckor på att lägga grunden – som är att vi ska kunna samarbeta. Vi kommenterar det barnen gör men lägger inte in några värderingar. Successivt försöker vi att få till ett samspel och jobba oss upp från golvet till att sitta upp och samtalsträna med barnet, berättar Agneta Wallén.

Under den första tidens träning ska barnet lära sig att rikta uppmärksamheten och imitera. Genom samtal med föräldrarna och barnet lär sig pedagogen vad som kan fånga barnet. Det pedagogiska arbetet sker huvudsakligen i en till en situationer – ett barn och en pedagog arbetar tillsammans.

– Jag kan ta fram två klossar och säga: ”Gör så här” och lägga en av klossarna i hinken för att öva barnet att härma mig och lägga den andra klossen i hinken. Mycket arbete läggs ned på att barnet ska imitera, säger Agneta.

Många barn med autismspektrumstörningar har även inlärningssvårigheter som inte direkt är kopplade till autismdiagnosen. Många har också svårt att generalisera, alltså tillämpa det de lärt sig i nya, annorlunda situationer.

– Det här är barn som lätt fastnat i en övning, som inte klarar att gå vidare. Det är en del av deras svårigheter att de inte ser hela kedjan.

Att klä på sig är ju inte alltid så lockande i sig. Men de flesta barn vet att ute på gården händer roliga och spännande saker så därför lönar det sig att klä på sig för en belöning som kommer om en stund.

– Dessa barn försöker också men måste ofta få hjälp och förstärkning, till exempel i form av visuellt bildstöd på klädesplaggen barnen ska ta på sig. Det kan också gå till så att vi visar dem en bild av den cykel de så gärna vill cykla med som gör att barnet förstår att de ska få gå ut och cykla vilket kan göra att barnet klär på sig, förklarar Agneta.

De använder också teckenekonomi i vissa fall. Grunden i teckenekonomi är att med positiv förstärkning få barnet att välja bra beteenden istället för sämre strategier. Barnet samlar på stjärnor eller poäng som så småningom kan bytas in mot något som barnet önskat.

– När de samlat ihop fem till 15 poäng så får de göra olika roliga saker. Men om vi ska använda teckenekonomi och i vilken utsträckning, beror på barnets ålder och utveckling. När det gäller nyinlärning så måste förstärkningen alltid till direkt.

Grunden för arbete med TBA är att analysera varje barns behov, kunskaper och förmågor. Träningen fokuserar på de särskilda svårigheter som barn med autism ofta har med socialt samspel och kommunikation. Träningen bygger till stor del på de steg i utvecklingen som ofta sker mer eller mindre spontant för barn utan autism och anpassas till läroplanen för den vanliga förskolan.

Individuella program läggs upp för varje barn med målet att barnet – förutom den individuella träningen – i så hög utsträckning som möjligt ska delta i barngruppen på den egna avdelningen. De andra barnen på avdelningen är viktiga och fungerar som förebilder för att utveckla lek och sociala färdigheter.

Agneta poängterar att varje program är skräddarsytt. Barn med högfungerande autism, med Asperger, kan ha helt andra problemområden.

– Då startar inte programmen med imitation och den typen av övningar. Istället kanske det då handlar om att arbeta fram en förtroendefull arbetsrelation med barnen för att hjälpa dem utveckla större flexibilitet när det gäller aktiviteter, mat och social interaktion.

För att den här typen av individuell träning ska vara framgångsrik krävs träning varje dag

– Forskning visar att barnen utvecklas snabbast om de får delta i planerade inlärningsaktiviteter i omkring 30 till 40 timmar per vecka, framhåller Agneta.

Förskolan erbjuder barnen 20 timmar individuell träning. Ska effekten bli optimal krävs därför att föräldrarna fortsätter att träna sina barn hemma. De inlärda färdigheterna befästs också bättre och blir mer generaliserade om de lärs in i olika miljöer och av flera personer.

– Det är föräldrarna som valt den här metoden. De förbinder sig att träna barnen tio timmar per vecka. Men många av dessa barns föräldrar har kanske inte sovit en hel natt på flera år. Vi moraliserar inte och undviker att ge föräldrarna dåligt samvete. När vi vet att de har det tungt hemma så ska de veta att barnet alltid får träning på förskolan, säger Agneta.

Under de år som förskolan arbetat med TBA har Agneta Wallén även hunnit utbilda sig i specialpedagogik och för två år sedan blev förskolan också erkänd av stödenheten inom Stockholms stad som en förskola med specialplatser för barn med autism, vilket gav förskolan extra resurser.

Men en nackdel är att en del pedagoger som arbetar med en-tilll-en träningen inte är tillsvidareanställda. De är knutna till de barn som för tillfället finns inskriva på förskolan. Det här skapar en viss ryckighet, eftersom genomströmningen blir relativt stor och nya personer måste tränas och få extra handledning av bland annat Agneta.

– Jag skulle önska alla vore anställda på förskolan och gärna specialpedagoger med erfarenhet av autism, men som tur är har de barnskötare och även outbildade som arbetat här varit mycket duktiga. Dessutom har ett par av pedagogerna lång erfarenhet av TBA, bland annat Rikkie.

Det är även viktigt att handleda och involvera all personal på förskolornas sju avdelningar i barnens svårigheter, träning och framsteg. Att de till exempel förstår att de förstärkningar som dessa barn behöver inte är mutor, utan pedagogiska hjälpmedel för att de ska klara det som andra barn klarar spontant.

ur Lärarförbundets Magasin