Ingår i temat
Nystart i Sverige
Läs senare

Utredning kan vänta

NYSTART I SVERIGEHälften av eleverna i klassen har konstaterade läs- och skrivsvårigheter. Men man får inte vara för snabb med att utreda elever som varit på flykt eller växt upp i krigszoner, menar specialpedagogerna på Center för språkintroduktion i Göteborg.

13 Okt 2017
Kämpar. Senait Abebe och Aweis Abdullahi övar på att formulera hela meningar på svenska. Iréne Emanuelsson är klasslärare och mentor på Center för språkintroduktion. Foto: Nicke Johansson

I häftet som ligger på bänken finns ett fotografi av en pojke som bär en haj över axlarna. Texten intill beskriver i korta meningar färgen på hans kläder och var han befinner sig.
– Fisken är inte farlig, viskar Aweis Abdullahi skämtsamt.

Sedan läser han:
– Pojken bor i Mogadishu.
– Det är Somalias huvudstad, fyller klasskompisen Senait Abebe i.

Det är svensklektion på Center för språkintroduktion på Hisingen i Göteborg. Skolan är belägen i de före detta hamnkvarteren vid Lindholmen, där gymnasieskolor och högskolefilialer i dag ligger tätt längs de nyanlagda stråken med namn som Lärdoms-gatan och Forskningsgången.

Eleverna i den här klassen har kort eller ingen skolbakgrund från hemlandet. De flesta var analfabeter när de påbörjade utbildningen för cirka två år sedan.
– Svenska är det viktigaste ämnet. Det är nyckeln till samhället, säger 19-åriga Aweis Abdullahi.

Han flydde tillsammans med ytterligare tre pojkar från samma by i Somalia, i båt över Medelhavet. De tappade kontakten i Italien och i dag vet han inte vart de andra tagit vägen. Hans egen färd till Sverige tog cirka tre månader enligt egna beräkningar. Efter något år här hamnade han i Göteborg, på Center för språkintroduktion.

Den här dagen är energin i klassrummet låg. Det är ramadan och många är trötta, har försovit sig eller stannat hemma. Eleverna arbetar i par och övar på att läsa en hel mening, ända fram till punkt. Sedan ställer de frågor till varandra om texten och svaren ska bestå av fullständiga meningar.
– Var bor pojken?
– I Somalia … Han bor i Somalia.
– Vilken färg har hans tröja?
– Tröjan är gul.

Uttal och flyt i läsningen varierar. Läraren och mentorn Iréne Emanuelsson säger att hon parar ihop eleverna med viss noggrannhet. De som har kommit längst i sin språkutveckling kan tröttna om de måste jobba med någon som inte förstår lika mycket, samtidigt som de som har det lätt för sig motiverar klasskompisarna som fortfarande måste kämpa. Vissa knäcker läskoden på en termin, för andra tar det betydligt längre tid.

Aweis Abdullahi är en av sex–sju elever i sin klass som har konstaterade läs- och skrivsvårigheter. Men att fastställa vad skolsvårigheter beror på för de här eleverna måste få ta tid, poängterar specialpedagogen Lilian Thörngren. Många har svåra upplevelser bakom sig, som kan stå i vägen för lärandet. En del lider av så kallad migrationsrelaterad stress, vilket påverkar närminnet negativt. Det är heller inte ovanligt att eleverna försöker dölja sina problem. Särskilt de som gått i skolan tidigare. Eleverna kan helt enkelt vara rädda för att göra fel, eftersom de kommer från skolsystem där det förekommer olika typer av straff.

Vi jobbar mycket med språkjämförelse, då ser vi hur eleven avkodar och uppfattar ljud på ett redan känt språk.

På Center för språkintroduktion är de snabba med att sätta in extra anpassningar och särskilt stöd. Efter att ett åtgärdsprogram upprättats fortsätter kartläggningen av elevens skolsituation.
– För elever som har svårt att läsa påbörjar vi strukturerad lästräning och elevens progression följs upp, säger Lilian Thörngren. Visar det sig att det inte ger förväntat resultat gör vi en fördjupad läs- och skrivutredning tillsammans med en modersmålslärare.

Lilian Thörngren och hennes kollegor har alltid många ingångar när de börjar jobba enskilt med en elev som inte utvecklas i samma takt som klasskamrater med liknande skolbakgrund från samma språkområden. Ett problem kan vara att uppfatta ett visst ljud. Arabiskan har till exempel tre vokaler, medan svenskan har nio. Att höra nyanserna mellan bokstäverna y och u kräver hårdträning för en del.
– Vi jobbar mycket med språkjämförelse, då ser vi hur eleven avkodar och uppfattar ljud på ett redan känt språk. Om eleven gått i skolan tidigare kan det framkomma att det varit tufft: ”Alla andra lärde sig läsa men inte jag”, förklarar Lilian Thörngren.

Positivt fokus. Många elever har svåra upplevelser i bagaget. ”Vi har ett salutogent förhållningssätt och fokuserar på det som fungerar, det friska”, säger Lilian Thörngren (till höger). Tiina
Johansson är utvecklingsledare på IM-slussen. Foto: Nicke Johansson

Ett vanligt stöd för de eleverna är 10–15 minuters intensiv enskild lästräning om dagen. Lilian Thörngren visar läslistorna som eleven Baitullah Nuurzai just nu använder. Det är kombinationer av bokstäver som bildar olika ljud, inte ord.
– Vi arbetar med överexponering av ljud. Det handlar om att jobba upp nya spår i hjärnan. Att befästa strukturer genom repetition. Sedan är det viktigt att eleverna fortsätter själva i hemmet eller på boendet. Studieteknik är kärnan i specialpedagogiken, som jag ser det, säger Lilian Thörngren.

På Center för språkintroduktion testas både syn och hörsel. Just hörselscreening är något som Lilian Thörngren värnar om.
– Jag jobbade tidigare med nyanlända på vuxenutbildningen och där hade en stor del hörselnedsättning, som är ett stort inlärningshinder i den här gruppen. De kan ha vuxit upp i krigszoner och utsatts för höga ljud som explosioner, eller levt i länder med undermålig sjukvård och inte fått rätt behandling för till exempel öroninflammationer. Många känner inte till att de har en hörselnedsättning eftersom de kompenserar med läppläsning på modersmålet, säger hon.

Den största delen av eleverna på Center för språkintroduktion har passerat IM-slussen, vardagligt kallad ”språkslussen”, som ligger i samma byggnad som skolan. Här är specialpedagogen Tiina Johansson utvecklingsledare. Hon har träffat många nyanlända elever de senaste åren.
– De första flyktingarna som kommer från krigsdrabbade länder har ofta gått i skolan. Men i takt med att kriget pågår havererar skolsystemen och vi får elever som saknar skolbakgrund, säger hon.

Ett aktuellt exempel är Syrien. De första eleverna som kom därifrån hade en utbildning som motsvarade svenska gymnasieelevers, och många talade flytande engelska.

Det senaste året har cirka 500 nyanlända elever passerat språkslussen innan de placerats på skolor runt om i kommunen. Varje dag tar teamet som jobbar här emot en grupp på fyra till tio elever, antalet är beroende av hur stort trycket är för tillfället.

Under en förmiddag samlas kända fakta om tidigare utbildning, modersmål och läskunnighet in – dels via ett inskrivningssamtal, dels via arbete i en skolsal. Eleverna får prata om sina eventuella erfarenheter från hemlandet. Har de använt kartböcker och lexikon? Hur många elever var de i klassen? Hur ofta gick de till skolan?
– En elev som säger att den gått i skolan i fem år kanske inte gått hela skoldagar eller bara varit där ett par dagar i veckan. Det är stor skillnad jämfört med vårt skolsystem och det måste vi ta hänsyn till, säger Tiina Johansson.

Språkslussen använder Skolverkets material för kartläggning (steg 1 och 2) och egna tester. Eleverna får läsa texter på svenska, på modersmålet och i vissa fall på engelska, för att sedan återberätta, dra slutsatser och svara på frågor.
– Då ser vi om de bara avkodar, eller om de också läser ”med tanken”, säger Tiina Johansson.

Mottagandet av de äldre eleverna skiljer sig jämfört med grundskolan i Göteborg, som har en kartläggnings- och mottagningsenhet där man stannar i upp till åtta veckor.
– Här får vi bara en ögonblicksbild. Eleverna ska få komma ut i undervisning så fort som möjligt och träffa en lärare som kan se deras fulla kompetens i ett sammanhang. De ska inte behöva bygga upp relationer till oss som jobbar på slussen och till de andra ungdomarna här, för att sedan splittras, säger Tiina Johansson.

Något som ofta brister, även hos elever som varit i Sverige en längre tid, är att de ännu inte kan det latinska alfabetet. En orsak är att de upprepade gånger tvingats avbryta sin skolgång för att de flyttats runt mellan boenden inom landet.
– Många har bytt kommun flera gånger vilket påverkat språkinlärningen och det är viktigt att förmedla till mottagande skola, säger Tiina Johansson.

Lär sig ljuden. Baitullah Nuurzai har precis knäckt läskoden. I tre terminer har han tragglat läslistor på Center för språk-introduktion. Lilian Thörngren är specialpedagog på skolan. Foto: Nicke Johansson

När eleverna kommer till språkslussen händer det att de är ensamma, utan vuxenstöd, och saknar överlämningsinformation eller kontaktuppgifter till den senaste skolan i Sverige.
– I vårt arbete ingår att försöka få kontakt med avlämnande skola för att få omdömen i ämnen som eleverna har läst, samt eventuella betyg. Det är mycket tidskrävande och ibland har läraren på skolan slutat och det saknas dokumentation, säger Tiina Johansson.

Eftersom språkslussen och skolan ligger vägg i vägg har specialpedagogerna chans till ett nära samarbete. Tiina Johansson och Lilian Thörngren träffas varje dag. Båda framhåller vikten av att lyfta varje elevs inneboende resurser och styrkor. Många är sociala, drivna och visar prov på företagsamhet. En anledning är att de kan ha tvingats ta stort ansvar tidigt i livet. Många har sökt sig till Sverige just för att få gå i skolan.
– De är väldigt förväntansfulla och ser fram emot att börja direkt, helst samma dag som vi träffar dem. Ibland har de svårt att förstå att vi bara är ett mellanled och att det kan dröja några dagar innan de kan börja, säger Tiina Johansson.

Aweis Abdullahi är en av alla dem som har arbetslivserfarenhet från barndomen. Han började jobba som kock på en fiskebåt i Somalia när han var i 10–12-årsåldern. För honom och många andra är begrepp som läsning och matematik relativt nya.
– Vi använder ett språkutvecklande arbetssätt och kopplar de nya kunskaperna till sådant som eleverna har erfarenhet av, så att det finns en förförståelse, säger Lilian Thörngren.

”Mogadishu” och ”haj” skulle kunna vara sådana referenser för den före detta fiskaren från Somalia. Men för Aweis Abdullahi har det visat sig att siffror är enklare att hantera än bokstäver.
– Det är mer logiskt, förklarar han.

Nu i höst väntar en plats på ”fortsättningssprint” på Angereds gymnasium. Där har han önskat att få extra mycket praktik. Lilian Thörngren och Tiina Johansson är måna om att övergången ska bli bra, men är medvetna om att det kanske inte finns lika stora specialpedagogiska resurser ute på gymnasieskolorna. Därför har de varit med och startat ett nätverk för specialpedagoger över hela Göteborg, i syfte att samverka kring elever i behov av särskilt stöd.

För Aweis Abdullahi har sommarjobbet i en matvarubutik och kontakterna inom fotbollsklubben där han tränar gett hopp om en framtid efter skolan.
– Jag vill ha ett kroppsarbete, det är det jag känner mig bekväm med. Helst på ett bygge eller som mekaniker. Tyvärr verkar det som att man behöver en gymnasieexamen för att få ett sådant jobb.

Alla artiklar i temat Nystart i Sverige (6)

ur Lärarförbundets Magasin