Läs senare

”Varje barn med hög frånvaro är ett skäl till oro”

FORSKNINGFrånvaro ska uppmärksammas redan på lågstadiet för att förebygga framtida problem. Det är tanken bakom ett projekt i Borås.

Margareta Lundberg Rodin

Margareta Lundberg Rodin Foto: Tobias Guldstrand

Namn: Margareta Lundberg Rodin.
Yrke: Forskare och tillförordnad verksamhetschef på Fou Sjuhärad Välfärd, ett kompetenscentrum för forskning och utveckling som är knutet till Högskolan i Borås.
Aktuell: Utvärderar projektet Tidiga insatser för ökad skolnärvaro, som bedrivs på sex lågstadieskolor i Borås. Projektet startade i augusti 2015 och avslutas i januari 2018.

Varför behövs ett projekt mot frånvaro redan i lågstadiet?
– Problemen kan börja tidigt. Om de upptäcks snabbt är de enklare att åtgärda än när eleverna blivit äldre och svårigheterna större. I lågstadiet handlar det inte om så många, men varje barn med hög frånvaro är ett skäl till oro, säger Margareta Lundberg Rodin, forskare som följer projektet.

Vad gör ni?

– Lärarna ringer alltid upp föräldrarna när en elev är borta – även när frånvaron är godkänd – som en vardaglig rutin. Om frånvaron närmar sig 20 procent under en rullande tremånadersperiod bokar någon inom elevhälsan ett möte med barnet och föräldrarna för att reda ut orsakerna till frånvaron och diskutera vad som kan göras för att minska den – eleven kanske behöver stödundervisning eller vill byta klass. Det händer att även socialen och barnpsykiatrin kopplas in, men då är det allvarligt och det är ganska ovanligt.
– Vi forskare kommer sedan att utvärdera arbetssättet genom att jämföra hur det påverkar närvaron med utfallet på andra skolor, där inga insatser gjorts.

Vad beror frånvaron på?
– Orsakerna kan vara väldigt många, från fysisk sjukdom till att eleven inte trivs. Ibland åker familjer på semester. Då kan barnen senare få svårt att följa undervisningen, särskilt om de inte har det så lätt i skolan.

Vissa är inte frånvarande för att de har problem utan får problem för att de är frånvarande?
– Ja. Det kan vara både och.

Är det vanligt att föräldrar av missriktad välvilja sjukanmäler barn som inte trivs
i skolan?
– Det kan jag inte svara på än. Vi har inte alla resultat förrän nästa år.

Förekommer det rent skolk?
– Nej, det är inte så mycket bland mindre barn. För det mesta vet föräldrarna om de är i skolan eller inte.

Har några särskilda grupper av elever hög frånvaro?
– Det varierar väldigt mycket. Det verkar till exempel inte vara någon större skillnad mellan pojkar och flickor.
Kan forskningen förutsäga vilka som senare blir hemmasittare?
– Nej, många faktorer kan vara inblandade och samverka – hos individen, familjen, skolan och omvärlden.

Kan frånvaro smitta på en skola?
– Det kan man anta, för olika organisationskulturer och normer kan alltid sprida sig, men det har vi inte märkt i projektet. Snarare verkar medvetenheten om att vi uppmärksammar frånvaron förbättra närvaron.

Vad ska lärare och specialpedagoger tänka på för att hålla närvaron hög?
– Det gäller att utgå från det enskilda barnets behov. Elevernas arbetsmiljö har också stor betydelse – stämningen ska vara bra och bemötandet gott, så att det fungerar för barnen i klassrummet och på rasterna.

ur Lärarförbundets Magasin