Läs senare

Behörighet och pengar oroar sjukhuslärarna

Inför lärarlegitimation och lös finansieringen av sjukhusskolan, önskar sjukhuslärarna. Men frågorna löstes inte i den statliga utredning som presenterades i fjol.

16 sep 2013

I utredningen Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning ägnas ett kapitel åt sjukhusskolan. Ett av de förslag som Sveriges sjukhuslärarförening välkomnar är att det inte längre bara ska vara barn som vårdas på sjukhus ”under en längre tid” som ska få undervisning i sjukhusskolan. Vårdtiderna blir kortare och kortare och det är vanligt att barn kommer på kontinuerliga behandlingar utan att för den skull vara inlagda på någon avdelning.– De som får behandling en dag i veckan under ett års tid förlorar ju sammanlagt flera veckors skoltid, så det är självklart att vi ska undervisa dem, säger Karin Karlsson, ordförande i Sveriges sjukhuslärarförening och sjukhuslärare i Kalmar.

”Det har inte skett någon utveckling inom sjukhusskolan på nästan 20 år.” Så sade Karin Karlsson när hon talade inför sina kollegor vid sjukhuslärarföreningens symposium i Solna i våras. Uttalandet lät aningen hårt mot de egna.
– Vad jag menade var att den utveckling och kvalitet som finns i sjukhusskolan har berott på enskilda lärare och rektorer runt om i Sverige, förklarar hon och ger exempel:

– Den senaste skriften, likt allmänna råd, som vänder sig till oss kom 1995 och är alltså snart 20 år gammal. Sjukhuslärarna saknar också skräddarsydd fortbildning, så det är i mångt och mycket vi i föreningen som har stått för kompetensutvecklingen.

Sveriges sjukhuslärarförening ställer sig därför mycket positiv till att utredningen föreslår att det ska skrivas nya allmänna råd om undervisning vid sjukhus. Dessutom påtalar utredaren behovet av kompetensutveckling för sjukhuslärarna. Föreningen hoppas att någon statlig myndighet får uppdraget, exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Utredningen lyfter också fram den fråga som enligt Karin Karlsson orsakar mest huvudbry: finansieringen. Den kommun som sjukhusskolan ligger i får ett statsbidrag från spsm för att anordna sjukhusundervisning, men bidraget täcker bara cirka 80 procent av kostnaderna. Tanken är att sjukhuskommunen ska skjuta till resterande summa, men det händer att sjukhuskommuner kräver betalning av barnets hemkommun, trots att det strider mot regelverket.

Underfinansieringen gör också att vissa sjukhuslärare får syssla med administrativa uppgifter kring ekonomin, uppgifter som stjäl tid från eleverna. I värsta fall uppstår det diskussioner med hemkommunen om sjukhusundervisningen är nödvändig. Det händer att hemskolorna tycker att ”jaha, ska hon bara ligga inne några dagar, det är ungefär som att vara borta för en förkylning”. Men Sveriges sjukhuslärarförening är tydlig: eleven har rätt till undervisning.

– För ett barn är det stor skillnad mellan att vårdas på sjukhus och att vara hemma och vara snorig. Det är en mental skillnad, de behöver bli synliggjorda och de behöver normalitet, säger Allan Anttila, också han styrelseledamot i sjukhuslärarföreningen, samt lärare på Bup-akuten vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
Utredningen nöjer sig dock med att påpeka problemen kring finansiering och konstaterar att frågan inte ingår i deras uppdrag.

– Det är bra att frågan ändå berörs. Det brådskar verkligen att se till så att de kommuner som anordnar sjukhusundervisning får full ersättning, säger Karin Karlsson.

 

Många sjukhuslärare höjde på ögonbrynen när de läste i utredningen att sjukhusundervisningen betraktas som en del av det som kallas särskild undervisning, och därmed inte är en del av det ordinarie skolväsendet. Detta får som konsekvens att det inte krävs någon legitimation för lärarna i sjukhusskolan. I princip skulle en trevlig dam från gatan kunna ta hand om undervisningen av sjuka barn, resonerar Allan Anttila. Nu är dock situationen inte sådan i dagsläget – en hög andel av sjukhuslärarna är behöriga. Men eftersom stora pensionsavgångar väntar, är föreningen oroad över hur nyrekryteringen ska gå till.

– Vi ser risken att sjukhusskolan kommer att användas som en ekonomisk regulator, att kommunen sparar pengar genom att anställa obehöriga lärare där, säger Allan Anttila.

Att vara behörig lärare i alla de ämnen som sjukhuslärare undervisar i är inte rimligt. De undervisar allt från yngre barn till gymnasieelever i en rad olika ämnen: svenska, moderna språk, matematik, religion, fysik med mera.

– Du kan ju inte ha lärarleg för så många ämnen. Men det vi driver stenhårt är att sjukhuslärarna ska vara utbildade lärare med minst grundskollärarexamen, säger Allan Anttila.

Såväl Sveriges sjukhuslärarförening som Lärarförbundet skriver i sina remissvar till utredningen att det bör införas ett krav på behöriga lärare i sjukhusskolan.

Det är inte nödvändigt att lärarna i sjukhusskolan är specialpedagoger eller speciallärare, anser Karin Karlsson och Allan Anttila. Helt avgörande är dock att ha ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Allan Anttila förklarar:

– I Bup-skolan har jag på sin höjd två minuter på mig att vinna förtroendet hos eleven som dagen innan skar upp sina handleder. Då handlar det om att möta barnet precis där det står.

Sjukhusundervisning

 

I sjukhusundervisningen ingår Bup, behandlingshem och somatiska klinker.

Under 2012 fick 7 437 elever särskild undervisning på sjukhus. Sammanlagt redovisades samma år 60 040 elevdagar, enligt siffror från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Sjukhusundervisningen regleras i skollagen kapitel 24, paragraf 16-19.

Den aktuella utredningen, där sjukhusskolan behandlas, hittar du på regeringen.se. Skriv SOU 2012:76 i sökrutan. De förslag som läggs fram i utredningen bereds nu på regeringskansliet.

Läs mer på
www.sjukhuslararforeningen.se

ur Lärarförbundets Magasin