Bokhyllan

BokhyllanSpecialpedagogik tipsar om facklitteratur om bland annat språk, mobbning och normer.

Får läsningen att blomma

Vallmon har fyra kronblad. I den här modellen får vart och ett av dem representera ett huvudområde inom läs- och skrivinlärning: avkodning, inkodning, förståelse och kreativt skrivande.

Boken guidar lärare i hur man kartlägger elevers förmåga, lägger upp undervisningen utifrån specifika behov, arbetar mot fördjupad förståelse av en text och slutligen skriver på egen hand. Eftersom det finns material att kopiera från en hemsida som hör till boken blir metoden väldigt konkret, med tydliga exempel och instruktioner. Den passar bäst för årskurs F-3.

Personligt om normer

Författaren är specialpedagog och mamma till barn med hörselnedsättning. Med boken vill hon utmana ”normen om vem som är normal”. Det var lärare och skolsköterska som upptäckte dotterns problem att höra allt som sades i klassrummet. Christina Widström beskriver det som en chock och själv hanterade hon den genom att skriva ned sina tankar. Det gav henne insikter om sin egen självbild.

Boken handlar mycket om förväntningar och föreställningar som människor har om varandra.
Personliga resonemang kring föräldraskap, förskolejobb och relationer dominerar texten. De egna erfarenheterna kopplas emellanåt till vetenskapliga teorier och studier.

Låter verkligheten ta plats

Hur definierar man en flykting? Vilka för- och nackdelar finns det med att ”släppa in” människor som flytt från krig och katastrofer till vårt land? Kring dessa frågor resonerade en sjundeklass i svenska Höör med en klass i Barcelona i Spanien, inom ämnet engelska. De grupparbetade via Skype och delade textdokument. Det är ett arbetssätt som läraren Sara Bruun är van vid. Att hitta autentiska uppgifter, arbeta tematiskt, ämnesövergripande och med digitala hjälpmedel. I boken finns många exempel på hur författaren tagit till sig av elevernas önskemål och till exempel arbetat med datorspelet The Sims i tyskaundervisningen.

Knep för bättre lektioner

Att hålla en lektion påminner om att hålla ett tal. Ofta kan lärare vilja påverka elevernas inställning eller känslor. Då kan det vara läge att vässa de retoriska färdigheterna.

Det menar i alla fall författarna till den här boken. De redogör grundligt för talekonstens historia och modeller för förberedelse och genomförande. Hela tiden ges exempel på hur retoriken kan användas som ett pedagogiskt redskap. Lärare får också tips på hur rösten ska hålla hela yrkeslivet, att hantera nervositet och vilka retoriska grepp som är användbara vid respons och feedback.

Funktion föder mobbning

Över hälften av alla barn beräknas bli mobbade någon gång under skoltiden. Elever med funktionsnedsättning löper högre risk att drabbas, eftersom de ofta anses svagare i elevernas makthierarki. Enligt Ulrika Hallberg, docent i folkhälsovetenskap, har den gruppen av barn tredubblats de senaste 50 åren. I dag går 80 procent av dem i skolor avsedda för elever utan funktionsnedsättning. Den integrerade undervisningen ställer skolpersonal inför nya utmaningar.

Författaren utgår ifrån ett antal fallstudier av barn som farit illa i skolan och går igenom lagar, styrdokument och den senaste forskningen för att ge redskap att bekämpa olika former av mobbning.

Vägar till högre resultat

Skolsegrationen ökar och resultaten har sjunkit. Allra sämst har det gått för elever i skolor i så kallade utanförskapsområden. Men det finns förstås undantag. Genom nedslag i korridorer och klassrum och vetenskapliga analyser ringar forskarna i denna antologi in vilka faktorer som är särskilt betydelsefulla för att skapa skolframgång, alltså bra resultat, för gymnasieelever med migrationserfarenhet.

Till det som kallas ”skolframgångens elementära former” hör bland annat umgänge över kulturella gränser inom skolan, att man uppmuntras att uttrycka sin åsikt och känslan av att läraren tror på ens förmåga.

Diagnosen blev vändpunkt

På sin 17-årsdag fick Andreas Brunnström två omtumlande besked. I bilen på väg till läkarmottagningen berättade föräldrarna att de skulle skiljas. Väl framme fick han diagnosen Aspergers syndrom.

Fram till dess hade mycket i vardagen varit jobbigt. Redan i förskolan blev han utstött och fick inte vara med och leka. I skolan började mobbningen och svårigheterna att hänga med i undervisningen. Han hade problem att passa in och förstod inte de sociala koderna. Andreas Brunnström beskriver sig som ett sorgset barn.

Det var när han fick sin diagnos som livet kunde vända, skriver han. Äntligen kunde han få rätt stöd. På Hotell- och restaurangsärskolan på S:t Görans gymnasium mötte han för första gången vänner och på praktiken hittade han arbetsuppgifter som passade hans personlighet.

Då, för 20 år sedan, hade mamman svårt att hitta litteratur och information som kunde hjälpa familjen. I dag är det lättare, konstaterar han, men det saknas skildringar av känslorna kring att leva med Asperger. Det ska den här boken ändra på. De självbiografiska kapitlen varvas med avsnitt som beskriver forskning och fakta. Säkert en bra hjälp för anhöriga eller den som själv fått en diagnos.