Ingår i temat
Övergångar
Läs senare

Checklista: att tänka på vid övergångar

ÖvergångarVarje övergång kommer med sina egna specifika ­utmaningar. Här listar vi de viktigaste punkterna för varje typ av överlämning.

27 jan 2020
Illustration: Saga Bergebo

Förskola till förskoleklass

Förändringar:

  • Skolan har fler elever och vuxna än förskolan. Klassen är större och det finns färre vuxna att vända sig till.
  • Nya krav ställs på barnets självständighet och förmåga att ta eget ansvar.
  • Arbetsdagen är schemalagd.
  • Lunch och mellanmål äts i stor matsal.
  • Eleven tar del av två verksamheter – skola och fritidshem.
  • Rasterna ställer krav på socialt samspel med andra barn.

Att tänka på:

  • Samarbete mellan överlämnande förskola, mottagande skola och vårdnadshavare.
  • Gör en individuell plan för överlämning av barn i behov av särskilt stöd. Involvera eventuell extern instans, till exempel habiliteringen.
  • Genomtänkta gruppsammansättningar.
  • Presentera en tydlig struktur för dagen – ”så här gör vi”.
  • Besök barnen i förskolan. Låt också barnen besöka skolan.
  • Möjliggör inskolning till fritids före skolstart.
  • Kartlägg kritiska platser, såsom tambur och omklädningsrum.
  • Barnens delaktighet.

Överväg noga innan det som grundlagts sett till samspels­processer och kamratrelationer bryts upp.

Förskoleklass till årskurs 1

Förändringar:

  • Eleven ska nå kunskapskrav i att läsa, skriva och räkna.
  • Flera olika ämnen står på schemat och eleven bedöms i dem.
  • Arbetspass pågår hela skol­dagen.
  • Klassrummet har bänkar och bord.
  • Eleven förväntas hålla ordning på sina saker och kunna lyssna och ta instruktioner.
  • Mer stillasittande ställer högre krav på koncentration och turtagning.

Att tänka på:

  • Denna andra övergång på kort tid kan vara svår för vissa barn. Det kan påverka läs- och skriv­utvecklingen.
  • Träna turtagning, till exempel att räcka upp handen för att få ordet.
  • Tydliggör schemat, gärna med bilder.
  • Variera teori och praktik, till exempel genom utomhus­pedagogik.
  • Samverka med förskoleklass och fritidshem.
  • Dela gärna upp gruppen i halvklass.
  • Låt eleverna börja bygga relationen till läraren redan på våren.
  • Gruppsammansättning och relationsskapande. Överväg noga innan det som grundlagts sett till samspelsprocesser och kamratrelationer bryts upp.
  • Elevernas delaktighet.

Årskurs 3 till 4

Förändringar:

  • Kunskapskraven ökar markant.
  • Skoldagen blir längre.
  • Fler förflyttningar sker under dagen.
  • Textmängden ökar och undervisningen blir mer abstrakt i till exempel matematik.
  • Mer prov och bedömning.
Illustration: Saga Bergebo

Att tänka på:

  • Var extra uppmärksam på elever med läs- och skrivsvårigheter när läsandet används mer för lärande än tidigare.
  • Organisationen är viktig. Se över schemat och resursfördelningen.
  • Kartlägg kritiska situationer, stunder och platser under skoldagen.
  • Dokumentation: individuell utvecklingsplan, åtgärdsprogram, anpassningar med mera.
  • Elevernas delaktighet.

Årskurs 6 till 7

Förändringar:

  • Elever från olika skolor blandas i nya klasser.
  • Fler ämneslärare att förhålla sig till.
  • Eleven får betyg varje termin.
  • Skolans kontakt med vårdnadshavare minskar.
  • Undervisningen sker i många olika klassrum.
  • Större frihet på rasterna, och därmed eget ansvar.
  • Eleven förväntas kunna strukturera sina studier själv.
  • Starkt socialt tryck mellan elever.

Att tänka på:

  • Elever som har svårt med exekutiva funktioner kan få stora svårigheter när de ska ta emot instruktioner från många olika lärare.
  • Låt inte information om elever försvinna i den här övergången. Minskat antal åtgärdsprogram tyder på att det finns en risk för det, enligt Skolverket.
  • Möt elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar redan på vårterminen.
  • Dokumentation: individuell utvecklingsplan, åtgärdsprogram, anpassningar med mera.
  • Återkoppla till överlämnande skola i september. Hur blev det?
  • Elevernas delaktighet.

Årskurs 9 till gymnasiet

Förändringar:

  • Elever kan vilja ha en nystart och inte vara öppna med tidigare svårigheter.
  • Många väljer en skola i en annan kommun, vilket kan försvåra informationsutbytet.
  • Elever och skolor vet inte vilken utbildning eleven kommer att gå på förrän sent på våren då slutbetygen är satta.
  • Skol- och programbyten är vanligt under den första terminen på gymnasiet.

Att tänka på:

  • Studie- och yrkesvägledaren är en central person att samverka med.
  • Överlämningsaktiviteter är viktiga även här, men blir ofta inte av.
  • Eleverna är fortfarande i en ålder där de vill passa in och söker sin identitet i förhållande till andra.
  • Fånga snabbt upp elever i behov av stöd.
  • Kontakta vid behov elevens förra skola.
  • Elevernas delaktighet.

Källor:

Gerd Henriksson, Gunilla Sandberg, Johanna Lundqvist och Övergångar inom och mellan skolor och skolformer (Skolverket).

Alla artiklar i temat Övergångar (6)

ur Lärarförbundets Magasin