Läs senare

Disa kan få elever att må bättre

Bevisad effekt till låg kostnad. Programmet Disa som ska förebygga psykisk ohälsa får tummen upp av forskaren Pernilla Garmy. Men hon ifrågasätter om inte Disa har ett onödigt negativt fokus.

14 mar 2016


Vad är Disa?

– Det är ett program som många skolor erbjuder sina högstadieelever för att förebygga stress och depressiva symtom. Det innehåller bland annat övningar som går ut på att identifiera negativa tankar och vända dem till positiva, säger Pernilla Garmy.

Det finns många livskunskapsprogram ute i skolorna. Varför har du studerat just Disa?

– Ja, det finns hundratals, få är vetenskapligt utvärderade och många av dem är hemmasnickrade. Men Disa tillhör de mest använda och det fanns redan ett visst forskningsstöd för programmet men det behövdes mer kunskap.

Och vad visar ditt resultat? Ökar Disa elevernas välmående?

– De som deltog förbättrade sin självskattade hälsa mer än eleverna i kontrollgruppen. Det var en signifikant skillnad men den var inte jättestor.

Det kostar en del att utbilda skolpersonal till Disa-ledare. Är det värt pengarna om den positiva effekten är liten?

– Disa är ändå en relativt billig insats och min avhandling visar att programmet är kostnadseffektivt.

Programmet omfattar tio tillfällen under en termin. Varför ska skolan lägga så mycket lektionstid på att jobba förebyggande mot mental ohälsa?

– Som skolsköterska tycker jag att skolan är en bra arena för hälsofrämjande verksamhet. Samtidigt förstår jag pedagoger som känner att deras undervisning är minst lika viktig. Men om skolan ska lägga tid på sådana här program så är det viktigt att veta att de har effekt.

Disa har kritiserats för att det kommer ur psykiatrin och lägger mycket fokus på depressiva tankar. Är det något du har sett i din forskning?

– Vissa elever har berättat att de kommit glada och positiva till ett Disa-tillfälle och sedan blivit allt mer deppiga av att bearbeta sina negativa tankar. Men det går över ganska snabbt, har de sagt. Och majoriteten av de intervjuade har tvärtom varit nöjda med programmet och känt att de blivit gladare och piggare.

Så du har inte sett några skadliga effekter?

– Nej, det har jag inte. Men det är som sagt många som invänder mot att Disa har ett negativt fokus. Ett program som vänder sig till alla i en klass, inte bara de som mår dåligt, borde kunna fokusera mer på elevernas styrkor och förmågor.

Vissa skolor erbjuder bara Disa till flickor. Hur ser du på det?

– Det finns flickor som känner sig utpekade, som att man utgår från att de ska må dåligt, medan andra flickor inte alls reagerat på det utan har varit nöjda med att få gå programmet.

Har flickor större behov av ett sådant här program?

– Det är svårt att säga. Depression är vanligare bland flickor men fullbordat självmord är tre gånger vanligare bland pojkar. En majoritet av pojkarna som gått programmet är nöjda med det. Men andelen nöjda flickor är i och för sig ännu högre.

Namn: Pernilla Garmy

Yrke: Doktor i medicinsk vetenskap och lektor vid Högskolan Kristianstad.

Aktuell: Disputerat med avhandlingen Hälsopromotion i skolan, Utvärdering av Disa – ett program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar. Studierna i avhandlingen omfattar cirka 900 elever varav drygt hälften deltagit i Disa.

Förkortningen Disa stod ursprungligen för Depression in Swedish Adolescents men har nu fått benämningen Din inre styrka aktiveras. Programmet är framtaget av Stockholms läns landsting efter en amerikansk förlaga.

ur Lärarförbundets Magasin