Ingår i temat
Elevhälsa
Läs senare

En elevhälsa för de allra minsta

ELEVHÄLSAOm elevhälsan ska jobba förebyggande i första hand – varför inte börja redan i förskolan? Det gör man i Örebro kommun trots att det inte är ett krav i skollagen.

Jack Storm sköter odlingarna på avdelningen Kremlan. Foto: Per Knutsson

Barnskötaren Sarah Olsson lägger sex uppdragskort på den gröna mattan. Sex kort! Hur tänker hon nu? Det sitter minst ett dussin barn i ringen. Till synes obekymrad håller hon upp ett litet metspö med en magnet i änden.
– Kommer alla få fiska? frågar hon.
– Neeeej, svarar barnen.
– Varför?
– För det finns bara sex kort, konstaterar en pojke.
– Precis, men alla får vara med och göra uppdragen, påminner Sarah Olsson.

Protesterna uteblir. Här på avdelningen Kremlan på Heimdals förskola i Örebro vet barnen vad som gäller. Får man inte pröva fiskelyckan i dag får man chansen nästa gång. Ingen panik.
– Sim salabim, trollar Sarah Olsson och pekar med spöt på femåriga Stella Tabaro.

Så säger lagen

Skollagens krav på elevhälsa omfattar inte förskolor utan gäller först från förskoleklassen och uppåt. Det finns alltså inget krav på att förskolor ska ha tillgång till läkare, sköterska, psykolog eller kurator. Däremot har förskolechefen ansvar för att barn som behöver särskilt stöd får det.  
Källa: 2 kap. 25 § och 8 kap. 9 § skollagen

Det har blivit hennes tur. Stella fiskar upp ett kort och lämnar det till Sarah för högläsning. Uppdraget är att alla ska ställa sig upp och hoppa på ett ben.
– Och om man tycker det är klurigt, vad kan man göra då?
– Hålla handen, svarar Jack Storm och sträcker sig efter närmaste vuxen.

Inkludering i förskolan är en subtil konst och det är lätt att missa vad som händer. Men personalen på Kremlan förklarar gärna.
– Det är ingen slump hur vi pedagoger placerar oss i ringen, påpekar Sarah Olsson.

Kollegan Lina Kinner fortsätter:
– Vissa barn behöver en lugnande hand på ryggen. Andra behöver ett tecken, ett mått mellan tumme och pekfinger, som visar att det bara är en liten stund kvar.

Även uppdragskorten fungerar som stöd för oroliga själar.
– Det blir en naturlig nedräkning på mattan när barnen fiskar upp ett kort i taget tills aktiviteten är slut.

Bilder gör utbudet av aktiviteter tydligt. Foto: Per Knutsson

Att anpassa verksamheten utifrån varje barns förutsättningar är ett centralt uppdrag för barnhälsan i Örebros förskolor. Huvudansvaret för den typen av förebyggande insatser ligger på förskolans hälsoteam som finns i varje förskoleområde. Det består av områdets förskolechefer och specialpedagoger samt en skolpsykolog och en skolkurator. Teamets månatliga möten är pulsen i det förebyggande hälsoarbetet, enligt Helena Yourston som är specialpedagog på Heimdals förskola och ingår i teamet.
– Vi diskuterar ny forskning och försöker hitta framgångsfaktorer ute i våra verksamheter som vi kan bygga vidare på eller brister som behöver åtgärdas.

Arbetet i teamet är till viss del säsongsbetonat. Under inskolningstider blir det mycket diskussioner om anknytning där skolpsykologen kan bidra med sina special­kunskaper. På våren inven­terar man behovet av kompetensutveckling hos personalen och på hösten drar fortbildningarna i gång.
– På en förskoleavdelning behöver man kanske bli bättre på att utvärdera och analysera det egna arbetet. På en annan behöver man kanske jobba med den fysiska miljön, organisationen eller sitt förhållningssätt till barnen, säger Helena Yourston.

I skolan finns det ett krav på att det ska finnas specialpedagogisk kompetens i elevhälsan men i förskolan är inte kraven definierade på något sätt.

Om det förebyggande arbetet är framgångs­rikt minskar trycket på barnhälsans and­ra ben: det så kallade barnhälsoteamet som ansvarar för mer omfattande åtgärder och utredningar kring enskilda barn.
– Vi behöver inte lyfta särskilt många barn dit eftersom vi har blivit bra på att möta barns olika behov i verksamheten.

När barnen väljer aktivitet utifrån intresse utan påverkan från kompisar uppstår nya konstellationer. Isak St John och Melvin Björklund Gustafsson finner varandra vid klossarna. Foto: Per Knutsson

Barnhälsoteamet är ett samarbete mellan förskolans personal och den lokala barna­vårdscentralen där BVC bidrar med sköterska, läkare och psykolog. Genom teamet får förskolorna tillgång till medicinsk kompetens motsvarande den som skolorna har i elevhälsan.
– Där kan vi till exempel ta upp frågor om barn som är nedstämda, har problem med sömnen eller sin språkutveckling.

En fördel är också att BVC kan sätta in insatser för föräldrarna på ett sätt som förskolan inte kan göra.
– Det kan vara så att vi har hittat fungerande rutiner för barnet på förskolan men att föräldrarna behöver stöd i sin roll för att det ska fungera hemma också. Där kan BVC-psykologerna gå in och ge det stödet, säger Helena Yourston.

Skollagens krav på elevhälsa gäller bara från förskoleklassen och uppåt. Men i Örebro kommun har politikerna beslutat om att utvidga elevhälsan till att även gälla förskolan. Och det är genom kombinationen av de två teamen, förskolans hälsoteam och barnhälsoteamet, som förskolorna får tillgång till alla de yrkeskompetenser som ska ingå i en fullfjädrad elevhälsa. Helena Yourston tycker att det borde vara ett krav för alla huvudmän.
– Jag tycker att det är en självklarhet utifrån alla barns bästa och det är något som borde regleras.

På den punkten får hon stöd av Nina Mohss, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och expert på specialpedagogik i förskolan.
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt hur lagen är skriven. Man talar om att elevhälsan ska arbeta förebyggande men det är inget krav att den ska finnas i förskolan trots att 90 procent av barnen går där.

Hålla balansen, hålla koncentrationen och hålla humöret uppe. Kollegorna Sarah Olsson och Lina Kinner riggar samlingen så att alla barn klarar det. Foto: Per Knutsson

I värsta fall blir barn utan det stöd de behöver.
– I skolan finns det ett krav på att det ska finnas specialpedagogisk kompetens i elevhälsan men i förskolan är inte kraven definierade på något sätt.

I avsaknad av en central reglering har det också uppstått stora lokala skillnader, upplever hon.
– Vissa huvudmän har barnhälsoteam, and­ra inte. Några har ett utvecklat samarbete med BVC men inte alla.

Det är också olika om kommunens centrala barnhälsoteam även omfattar friskolorna i kommunen.
– Som rådgivare på SPSM märker jag att det kommer in mycket frågor från fristående förskolor som saknar specialpedagogisk kompetens.

Frågan om att göra elevhälsa i förskolan till ett lagkrav diskuterades under arbetet med nya skollagen. Men regeringen drog i bromsen: ”… det inte är lämpligt eller nödvändigt att ålägga huvudmannen ett ansvar för att anordna elevhälsa i förskolan”, står det i propositionen.

Regeringen pekade i stället ut barnavårdscentralerna som ansvariga för barnen i förskoleåldern.
Nina Mohss köper inte det argumentet.
– BVC jobbar mot föräldrarna med medicinskt stöd. I elevhälsan handlar det om att blanda olika kompetenser och få medicinsk och pedagogisk kunskap att gifta sig.

Barnhälsan i Örebro

Politikerna i Örebro kommun har tagit ett beslut om att utvidga elevhälsan till att omfatta förskolan. I förskolan kallas verksamheten för barnhälsan och den består av två delar:
Förskolans hälsoteam där det ingår förskolechefer och specialpedagoger samt skolpsykolog och skolkurator.
Barnhälsoteamet som består av sköterska, läkare och psykolog från barna­vårdscentralen samt förskolechef, specialpedagog och kurator från den kommunala verksamheten.

Alla artiklar i temat Elevhälsa (7)

ur Lärarförbundets Magasin