Läs senare

Fokus på betyg väcker oro

Kunskapskraven skärps för grundsärskolan. I träningsskolan införs två kravnivåer. Malin Ahrberg och Anna-Kersti Stjernfeldt, lärare i särskolan i Malmö befarar att målen är för högt satta.

01 apr 2011

Mitt i Nydalområdet i stadsdelen Fosie ligger Nydalaskolan. Ett antal en- och tvåvåningsbyggnader från 1960-talet i gult fasadtegel är utspridda på en stor skolgård som till stor del är asfalterad, men som här och där är på väg att brytas upp för lite ny grönska.

På baksidan till en av byggnaderna som tillhör särskolan leker elever från träningsskolan och grundsärskolan. Skolan är en av två referenskolor som Skolverket träffat i arbetet med att ta fram nya kursplaner och betygkriterier. Här går 27 särskoleelever varav 12 går i träningsskolan.

Foto: Hasse HedströmInne i särskolans lokaler på Nydalaskolan träffar jag Malin Ahrberg och Anna-Kersti Stjernfeldt som är lärare i en träningsskoleklass respektive i en grundsärklass. Genom att skolan varit referensskola har de hunnit fundera en hel del på de nya kursplanerna, betyg och bedömning. De ser en del fördelar, men de har också en hel del farhågor. En starkare betoning på betyg och kursplaner som liknar grundskolan kan också leda till en snävare syn på vilka kunskaper och kompetenser som särskolan ska lära ut. Elever på träningsskolan och grundsärskolan behöver lära sig så många andra kompetenser – särskilt sociala – som elever i grundskolan ofta får med sig automatiskt.

– Våra elever har svårare att klara sig i samhället efter skolan. Vi har en viktig roll att rusta dem så att de inte blir lurade. Att ge dem en god grund att fungera i vardagliga situationer, så att de till exempel inte blir indragna i kriminalitet, säger Malin.

En poäng med att ha betyg i särskolan är att det betonar lärande och att det är skolverksamhet. Forskning visar att det funnits en tradition inom särskolan att snarare lägga vikt vid omhändertagande än kunskapsförmedling.

– Här är det inte så. Vi arbetar som en vanlig skola utifrån läroplanens kunskapsmål. Men kanske är detta ett sätt att strama upp och visa på att det finns krav i särskolan och det är bra. Men jag är osäker om en betoning på betyg är rätt väg, säger Anna-Kersti.

De är oroliga för att det nya betygssystemet och de nya kursplanerna kan leda till överkrav för vissa elever.

– Når man inte upp till det lägsta betyget i särskolan så tror jag att det kan upplevas mycket kränkande – att inte ens nå det lägsta betygssteget i särskolan! Man ska inte behöva känna den pressen. Föräldrar till ett barn med funktionshinder upplever många motgångar och påminns om att barnet är annorlunda. Ska de dessutom behöva uppleva att barnet inte heller klarar skolans krav, undrar Malin.

I grundskolan finns en föreställning om att alla elever kan klara godkändnivån om de bara får rätt hjälp och stöd. Misslyckanden förklaras främst med att skolan inte gett tillräckligt stöd.

– I särskolan är det inte riktigt så. Eleverna har begränsningar – det är därför de är inskrivna i särskolan. Hur ska vi hantera de elever som trots stöd inte klarar de lägsta målen i kursplanerna? Ska de gå om? Men det är inte heller säkert att det hjälper, säger Anna-Kersti och tillägger:

– Om det är så att man inte fixar att gå i grundsärskolan – genom icke godkända betyg – ska eleven då ska flyttas ner till träningsskolan? Och om eleven inte fixar att komma upp till den grundläggande kravnivån för träningsskolan, var hamnar eleven då?

De tror att en konsekvens av de nya kunskapskraven och möjligheten att få betyg i årskurs sex blir fler och tidigare åtgärdsprogram i särskolan. I anvisningarna för särskolan står det att åtgärdsprogram ska skrivas om svårigheterna inte beror på utvecklingsstörningen i sig.

– Men det är inte alltid så lätt att avgöra vad svårigheterna beror på och därför har man kanske inte skrivit åtgärdsprogram i så hög grad, säger Anna-Kersti.

I dag kan betyg begäras från årskurs åtta, men betygen sätts utifrån varje elevs förutsättningar. Den formuleringen har nu tagits bort. Formuleringen innebar att två elever i en klass kunde få samma betyg, men ha helt olika kunskaper.

– Om man ska ha betyg och de ska vara rättvisa och relevanta är det rätt att ta bort den här formuleringen. Ska man ha betyg så ska de sättas på rätt sätt, tycker Anna-Kersti.

De upplever inte att det funnits något allmänt föräldratryck om mer och tidigare betyg. Snarare tvärtom. Men det kanske ändrar sig i och med de nya betygskriterierna och det nya betygssystemet.

De tror inte att förändringarna på något radikalt sätt kommer att ändra deras egen undervisning. De talar redan i dag om kursplanen och motiverar eleverna utifrån den.

– Vi vill ju ge förklaringar till varför de ska lära sig saker, säger Anna-Kersti.

Betygens viktigaste funktion är att fungera som urvalsinstrument för vidare studier. I den bemärkelsen har betygen ingen funktion i särskolan. Alla elever är garanterade en plats i gymnasiesärskolan. Och hur bra betyg eleven än får är vägen stängd till gymnasieskolan.

– Nej, enda argumentet för betyg i särskolan är att den ska likna grundskolan. Betygskriterierna kan också användas för att skilja ut elever som inte anses höra hemma i grundsärskolan utan som borde gå i träningsskolan, säger Malin.

Men det finns en fara i ett sådant synsätt.

– Vi har många barn med invandrarbakgrund som vi tycker tillgodogör sig undervisningen på grundsärskolan på ett bra sätt. Men de kanske ändå inte når upp till alla kriterierna för betyget E. Elevens invandrarbakgrund gör att det till exempel inte klarar av att vara med och diskutera på ett sådant sätt som förväntas för betyget E, säger Anna-Kersti.

Det ställs ganska höga krav för att uppnå E-nivån. I ett av delmålen för SO för årskurs sex står det att E-nivån innebär att: ”Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, symboler och begrepp i resonemang om samhällsfrågor och i utvärderingsprocesser.”

– Det här är alltså på lägsta nivån. Jag har elever i femman som inte kan resonera, som inte har ord för vardagliga saker. Hur ska eleven då klara att föra ett resonemang om samhällsfrågor, använda abstrakta ord som till exempel medeltiden? Det här kan innebära att ännu fler av våra invandrarelever får gå i träningsskolan, befarar Anna-Kersti .

Det har redan tidigare funnits en kritik mot att invandrarelever i för hög grad skrivits in i särskolan, att vissa har hamnat där inte för att de varit utvecklingsstörda utan för att de haft en annan kulturell bakgrund och brister i det svenska språket. Nu kanske det även sprider sig så att elever med invandrarbakgrund knuffas ner i träningsskolan på grund av språksvårigheter.

– Jag befarar att det kan bli så när jag läser vissa av betygskriterierna. Vad menas till exempel med ”medverka” som används flitigt? Innebär det samma på alla skolor och klasser i Sverige? Jag tror inte vi är överens om vad orden innebär, säger Anna-Kersti.

Foto: Hasse HedströmDet är extra svårt att hantera den typen av ord i kriterier för särskolan. Många kan nog enas om vad det innebär att medverka i en klassdiskussion i årskurs sex i grundskolan. Men när det gäller särskolan är det knepigare. Elever i särskolan har olika typer av funktionshinder som ibland gör det svårt att avgöra graden av delaktighet i till exempel en diskussion.

Det finns många saker som eleven ska uppnå för att få betyget E. Ett exempel är att eleven ska bidra med förslag som leder till hållbar utveckling:

– Vad betyder då bidra? Jag antar att eleven måste kunna uttrycka något om hållbar utveckling. Jag har en elev i fyran som har jättesvårt att uttrycka sig. Kan han bidra på något annat sätt?

Just detta, att i samtal kunna bidra med synpunkter tror Anna-Kersti att många av hennes elever kommer ha svårt att klara av.

– De kan lära sig läsa och kanske skriva lite, men att sedan förstå vad vi läser är jättesvårt för flera elever. Och då läser vi ändå oftast om sådant som eleverna har kännedom om. Tittar man på målen för det centrala innehållet så kan det handla om forntiden, kristendomen eller andra abstrakta begrepp. Dessa är det ännu svårare att förstå och att dessutom kunna tala om dem, att kunna bidra med förslag.

– I vanliga skolan talar man om gråzonsbarnen, de vi inte riktigt vet var vi ska placera. Ska även en del av barnen i grundsärskolan bli gråzonsbarn? Det här är barn som ligger alldeles för högt för att passa i träningsskoleklass. Anna-Kerstis svagaste elev är ju så mycket starkare än min starkaste elev, säger Malin.

Hon befarar att hon har några elever på träningsskolan som inte kommer att klara den grundläggande nivån. Spridningen av elever är stor i träningsskolan. De finns elever som ligger på gränsen till grundsärskolan och de som är på en mycket låg utvecklingsnivå. Hon vill överhuvudtaget inte sätta krav på att dessa elever ska klara en viss nivå.

– Däremot ska krav ställas på att skolan erbjuder metoder och stöd så att barnet kan utvecklas. Jag tycker att kraven mer ska riktas mot verksamheten än mot att barnet ska uppnå vissa saker.

Det är extra svårt att formulera mål för elever i träningsskolan. Det här är ofta skolans mest heterogena elevgrupp. Vissa som kommer till träningsskolan kan ganska snabbt nå upp till målen, andra har inte förutsättningar att överhuvudtaget nå målen.

– Det känns som om Skolverket glömt bort de allra svagaste eleverna, säger Malin.

De befarar att kursplanerna och betygskriterierna tvingar skolorna att lägga undervisningen på en för hög nivå, att i för hög grad anpassa den efter de fåtal elever som har möjlighet att nå A-nivån.

– När man har en stor grupp som inte är på den nivån innebär att man måste inrikta mycket av undervisningen på det grundläggande, även om vi har en undervisning även för dem som klarar mer. Men ökar man svårigheterna överlag tror jag att det kan leda till att många inte längre kommer att trivas i skolan, befarar Anna-Kersti.

Anna-Kerstis och Malins elever har inte bara en utvecklingsstörning, många har hinder i form av att inte behärska språket och sociala svårigheter. En del av föräldrarna har också svårigheter att behärska det svenska språket.

– Jag tror att det blir jättesvårt att förklara betygskriterierna som tar upp många abstrakta begrepp, och när vi inte själva vet vad som menas med sådant som att ”delta i samtal”, hur ska vi då klara av att förklara det för elever och föräldrar?

Deras förhoppning är att alla pedagoger som arbetar i särskolan ska ges möjlighet till samtal och diskussioner om kriterierna. Allt för att skapa en likvärdig bedömning. De kommer inte att dela ut betygskriterierna till eleverna som i grundskolan. De måste göras begripliga på annat sätt.

– Det skulle ta väldigt mycket tid att förklara de olika betygsstegen så att de blir begripliga. De elever som går i särskolan har många gånger svårt för det abstrakta och att analysera.

Betygskriterierna kommer att leda till mer jobb för lärare i särskolan. Det kommer att krävas utökad dokumentation redan från starten.

– I grundskolan kan du ha prov eller redovisningar som du samlar in och har som doku-mentation över elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Här kan vi inte göra så utan får se till att spara anteckningar efter varje lektion. Men det finns inte tid till det, vi är med barnen hela dagarna, påminner Malin.
Anna-Kersti Stjernfeldt tycker att målen är högt satta.

– Hur mycket ska jag och hur mycket ska eleven göra och hur mycket ska eleven förstå för att man ska anse att eleven medverkat?

Betygen

Betygen från grundsärskolan kommer inte heller i framtiden att ge behörighet vare sig till gymnasieskolans nationella program eller användas i urval till gymnasiesärskolan. Enligt den nya skollagen behövs inga godkända betyg för vidare studier i gymnasiesärskolan och betygen därifrån ger ingen behörighet för högre studier.

Men betyg är inget som lärare i särskolan måste sätta utan i lagen står att intyg ska skrivas. Betyg sätts i grundsärskolan om eleven eller föräldrarna begär det. Liksom i grundskolan kan betyg sättas från årskurs sex. Lärarna ska använda betygsskalan A till E, där A är bäst och E är godkänt. F som är underkänt och används i grundskolan ska inte användas i särskolan. Om eleven inte når upp till E ska inget betyg sättas.

I den nya skollagen är det enklare för elever i grundsärskolan att läsa enstaka ämnen enligt grundskolans läroplan och få betyg på de villkoren. Det blir också lättare för elever i träningsskolan att läsa enstaka ämnen enligt grundsärskolans läroplan.


Exempel på kunskapskrav i nya läroplanen

Kunskapskrav till kursplanen i engelska för grundsärskolan

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9:

Eleven kan i tal och samtal i olika situationer medverka i att uttrycka sig med ord, fraser och meningar.

Eleven kan medverka i att redogöra för huvudsakliga delar av innehållet i sammanhängande talad engelska och texter som består av bekanta ord.

Eleven kan också medverka i att skriva texter för att kommunicera i olika sammanhang.

Eleven bidrar till resonemang om livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.


Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9:

Eleven kan i tal och samtal i olika situationer uttrycka sig sammanhängande på ett delvis fungerande sätt.

Eleven kan på ett delvis fungerande sätt redogöra för huvudsakliga delar av innehållet i sammanhängande talad engelska och texter som består av bekanta ord.

Eleven för enkla resonemang om livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.


Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9:

Eleven kan i tal och samtal i olika situationer uttrycka sig samman-hängande på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt redogöra för huvudsakliga delar av innehållet i sammanhängande talad engelska och texter som består av bekanta ord.

Eleven kan också på ett väl fungerande sätt skriva texter för att kommunicera i olika sammanhang.

Eleven för välutvecklade resonemang om livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.

ur Lärarförbundets Magasin