Läs senare

Företag söker kunder via särskolor

Assistansbolag begär ut klasslistor från särskolor i jakt på nya kunder. Olustigt och oetiskt, tycker föräldrar och branschorgan.

31 mar 2015

En förälder i Uppsala har flera gånger blivit uppringd av assistansbolag som undrar om familjen är i behov av assistans till sonen som går i särskola, rapporterar Uppsala Nya Tidning. Föräldern har frågat varifrån bolaget har fått uppgifterna.

Endast ett av företagen har svarat på frågan, enligt pappan, och då sagt att kommunen lämnar ut klasslistor.

Uppsalas kommunjurist Torkel Winbladh säger till Specialpedagogik att klasslistor från särskolor inte slentrianmässigt bör lämnas ut till företag. Klasslistor ska visserligen betraktas som en allmän handling, och det finns ingen sekretessbestämmelse som specifikt rör särskoleelever.

Dock säger offentlighets- och sekretesslagen att man måste bedöma om klasslistan kan komma att användas i strid med PUL, Personuppgiftslagen, det vill säga om känsliga uppgifter kommer att behandlas utan att berörda personer har gett sitt samtycke.

– Elever som går i särskola ska ha en konstaterad utvecklingsstörning och det kan betraktas som en känslig personuppgift om hälsa, säger Torkel Winbladh.

Kommunjuristen säger att han inte vet huruvida några klass-listor från särskolor har getts ut till assistansbolag.

– Vi jurister har alltid gett rekommendationen att inte lämna ut, men jag kan inte svara på om någon enskild rektor har gjort en annan bedömning.

Det finns alltid en risk för den ”mänskliga faktorn”, att den person som får förfrågan inte gör samma sekretessbedömning, framhåller Torkel Winbladh.

 

Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, tycker att assistansbolagen har blivit mer aggressiva i sin marknadsföring.

– Det är min bestämda uppfattning. De lockar till events, bjuder på middag och underhållning. Jag ser det som ett stort problem. Assistanspengar ska inte gå till middagar eller andra roligheter utan till bra assistans, säger RBU:s ordförande Agnetha Vikenger.

Organisationens generalsekreterare Henrik Petrén tillägger att RBU inte kan belägga med siffror att marknadsföringen via särskolor har ökat, men säger att förbundet blivit kontaktat flera gånger av oroliga föräldrar.

– De tycker att det känns olustigt att inte veta varifrån bolagen har fått uppgifterna, och man har spekulerat i att det är från skolan.

 

Under 1990-talet var det främst kommuner som erbjöd personlig assistans, men på senare år har andelen privata aktörer ökat. Helena Sjölander, ordförande för Bransch Personlig assistans inom Vårdföretagarna, bekräftar att vissa assistansföretag ägnar sig åt aggressiv marknadsföring. Hon har hört talas om att bolag begär ut klasslistor från särskolor.

– Vi tar starkt avstånd från det. Det är inte heller etiskt riktigt att exempelvis bjuda på en resa för att värva en kund. Vi jobbar med skattemedel och ska inte lägga dem på indirekta mutor, säger hon.

Bransch Personlig assistans skriver i sina etiska riktlinjer att företag inte ska ”utnyttja uppgifter från myndigheter eller organisationer som på ett felaktigt eller oaktsamt sätt lämnat ut dessa”.

Offentlighet och sekretess

Allmän handling: Handling som förvaras hos myndighet och är antingen upprättad eller inkommen dit.

Offentlighetsprincipen: Säger bland annat att allmänna handlingar är offentliga, så länge de inte är sekretessbelagda enligt lag. Sekretess gäller till exempel uppgifter som rör en enskild persons hälsa.

Personuppgiftslagen, PUL: Innan en allmän handling lämnas ut ska myndigheten bedöma om uppgifterna kan användas i strid med PUL, det vill säga om den personliga integriteten hotas. Känsliga uppgifter är bland annat uppgifter om hälsa, etniskt ursprung och politiska åsikter.

 

Källa: Nationalencyklopedin, Datainspektionen

ur Lärarförbundets Magasin