Läs senare

Forskarens recept: Mer mat, mindre bullbak i särskolan

FORSKNINGFör mycket bakning och för stort fokus på recept. Efter att studerat undervisningen i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan är forskaren Albina Granberg mycket kritisk.

04 Dec 2018
Bild: Tzenko Stoyanov
Albina Granberg, forskare Foto: Marcus Granberg

I grundsärskolan har eleverna rätt till 525 timmar hem- och konsumentkunskap. Det är mer än fyra gånger så mycket som de 118 timmar som gäller i grundskolan. Men används tiden på bästa möjliga vis? Det anser inte Albina Granberg. Hon har i sin avhandling intervjuat 22 legitimerade hem- och konsumentkunskapslärare och observerat 16 lektioner. Resultatet visar att det bakas betydligt mer sötsaker i grundsärskolan än det lagas enkla maträtter trots att eleverna senare i livet förmodligen kommer ha mycket större nytta av att kunna laga mat än att baka bullar. Flera av lärarna som Albina Granberg intervjuade sa att de vill att eleverna ska få en trevlig fikastund under hem- och konsumentkunskapslektionerna eftersom de har en funktionsnedsättning.
– Det tycker jag är mycket anmärkningsvärt. Lärarna har ett kunskapsuppdrag. Det är klart att de ska visa omsorg om eleverna men inte till den grad att de tycker synd om dem och låter bli att lära dem saker, säger Albina Granberg.

Ytterligare ett skäl till att lärarna väljer att lägga större fokus på bakning än på matlagning är att det är enklare och billigare att köpa mjöl och socker i storpack från grossisterna än små mängder färskvaror som ett kilo köttfärs.

Under alla de lektioner som Albina Granberg observerade använde eleverna någon form av recept. Problemet var att trots att de var tänkta att vara anpassade för målgruppen upplevde eleverna det svårt att följa dem, oavsett hur de var utformade.
– Det förvånade mig. Jag trodde att ritade, enkla recept skulle fungera men de som jag såg användas hade samma inbyggda svårigheter som mer avancerade recept och krävde samma förförståelse, säger Albina Granberg.

Ett exempel som hon tar upp i avhandlingen är eleven som försökte klippa en oskalad apelsin i bitar eftersom det inte stod i det till synes enkla receptet att man skulle skala apelsinen innan man klippte. Det var en dold förförståelse som togs för given.

Lärarna som Albina Granberg intervjuade tyckte att det är en viktig kunskap för eleverna att lära sig använda recept och lade därför mycket tid på det.

Det är en uppfattning som Albina Granberg ifrågasätter. Hon tycker att man i grundsärskolan borde lära ut matlagning på samma sätt som man lär sig att sticka. Det vill säga genom att först lära sig tekniken innan man ger sig på mönster.
– Jag har ingenting emot recept men jag tycker att man inledningsvis ska skippa dem när de så uppenbart blir till ett hinder eftersom eleverna inte har förförståelsen. Jag tycker att man kan börja med att laga enkla maträtter tillsammans och börja använda recept som komplement först när eleven har en kunskapsgrund att stå på.

Jag tror att man skulle ge eleverna bättre möjligheter att bli självständiga vuxna om man
fokuserade på enklare matlagning.

En annan sak som framkom i avhandlingen var att de intervjuade lärarna ansåg att man inte alls ska använda hel- eller halv­fabrikat i matlagningen. De såg som sin uppgift att lära eleverna att laga mat från grunden, trots att det för många i grundsärskolan innebär stora motoriska svårigheter att rulla köttbullar eller skala potatis.
– Många högfungerande vuxna väljer att köpa färdiga köttbullar. Kanske är det då rimligare att lära eleverna i grundsärskolan att tillaga frysta köttbullar, pulvermos och färdig vaniljsås än att jobba med recept och öva på att göra vaniljsås från grunden, säger Albina Granberg och fortsätter:
– Jag tror att man skulle ge eleverna bättre möjligheter att bli självständiga vuxna om man fokuserade på enklare matlagning.

Ett av skälen till att lärarna är emot hel- och halvfabrikat är att det ibland är onyttigare än det som man lagar själv från grunden.
– Fast att lära eleverna att baka sötsaker är ju knappast nyttigare, påpekar Albina Granberg.

En del av de intervjuade lärarna hade vidareutbildning inom specialpedagogik men i svaren märktes ingen skillnad i hur mycket lärare med eller utan vidareutbildning hade anpassat sin syn på ämnet till den elevgrupp de undervisade. Trots det tror Albina Granberg att det skulle gynna undervisningen om hem- och konsumentkunskapsläraren satte sig ner tillsammans med en kollega som arbetar som specialpedagog och diskuterade utifrån utgångspunkten: Jag har den här elevgruppen, hur skulle jag kunna anpassa min undervisning så att eleverna lär sig så mycket som möjligt.
– Jag tror att det skulle vara bra, särskilt som hem- och ­konsumentkunskapslärare­ ofta är ensam lärare i ämnet på sin skola. Det gör det svårare att diskutera med ämneskollegor och på det sättet utveckla undervisningen.

Utifrån underlaget i den kvalitativa studien går det inte att dra slutsatsen att all undervisning i grundsärskolan går till på det här sättet, påpekar Albina Granberg. Men hon tror inte att de resultat hon har fått fram är unika.
– Dels tog det inte många intervjuer innan jag märkte att intervjupersonerna sa samma sak fast med andra ord, vilket brukar vara ett tecken på att man som forskare är något allmängiltigt på spåret. Dels har jag fått väldigt mycket respons från andra lärare som tycker att de känner igen sig i mina resultat.

Albina Granberg tar nu med sig de kunskaper hon fått till sitt nya jobb på SPSM där hon ska utveckla läromedel för hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan.

Albina Granbergs avhandling har titeln Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan.

ur Lärarförbundets Magasin