Läs senare

Fortsatta brister i särskoleplaceringar

AkutelltEn femtedel av alla underlag till placeringar i särskola som Skolinspektionen tittat på får fortfarande kritik. Det visar statistik som tidningen Specialpedagogik gått igenom.

Helena Olivestam Torold, undervisningsråd på Skolinspektionen.
Foto: Aline Lessner

Drygt 20 procent av alla underlag till placering i grundsärskola och gymnasiesärskola som Skolinspektionen granskat visade sig ha brister. Tidningen Specialpedagogik har sammanställt Skolinspektionens granskningar det första halvåret 2018.

– Det vanligaste felet är att man inte gjort alla fyra delar i sin utredning, säger Helena Olivestam Torold, undervisningsråd på Skolinspektionen om kritiken.

Hon säger att det utifrån hennes erfarenhet som inspektör är traditioner som lever kvar kring hur man utreder och att de inte har förändrats trots att kraven på hur utredning ska gå till har ändrats.

– Psykologutredningen väger oftast tyngre än de andra. Om den visar att eleven har en utvecklingsstörning och föräldrarna inte motsätter sig det så gör man inte de andra delarna i utredningen. Men alla fyra perspektiv ska finnas med även när man tycker att det är uppenbart, säger Helena Olivestam Torold.

Kritik mot en utredning om placering i särskola är inte detsamma som att eleven inte borde gå där. Men det finns många exempel genom åren på elever som felaktigt placerats i särskola och kraven på utredningen är till för att det inte ska hända igen.

– Även om en psykologutredning visar på en utvecklingsstörning så är det bara ett test som gäller just då. Det kan faktiskt också finnas medicinska eller sociala orsaker som avgör utslaget, säger Helena Olivestam Torold.

Finns det sådana exempel?

– Ja, jag vet en skolpsykolog som gjorde tester med en elev som visade på en tydlig utvecklingsstörning som man trodde att eleven alltid skulle ha. Men fem år senare hade elevens sociala situation förändrats så pass mycket att testet inte längre gav samma resultat.

Vid sidan av Skolinspektionens egna granskningar får myndigheten in anmälningar om fel kring beslut om särskola. Första halvåret 2018 anmäldes 15 fall av mottagande varav hälften av ärendena hade brister enligt Skolinspektionen. Ett vanligt fel är att kommunen inte inhämtar föräldrarnas samtycke.

– Ett annat problem är att huvudmannen ibland inte utreder elevens behov igen inför gymnasieantagningen.

Många år av kritik mot utredningar

För att en elev ska mottagas i särskola krävs en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Utredningen ska visa att eleven har en utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada med intelligenskvot under 70 och att hen inte bedöms klara av skolans kunskapskrav.

2017 fick Skurups kommun i uppdrag av Skolinspektionen att göra om kommunens alla beslut om särskoleplacering, 120 stycken.

ur Lärarförbundets Magasin