Läs senare

Funktionsnedsatta barn rör sig mindre

SOM-institutets årliga PEP-rapport kring ungdomars hälsa och vardagsrutiner visar på stora hälsoskillnader. Barn med neuropsykiatriska funktionshinder är en extra utsatt grupp.

12 sep 2019
Foto: Pixabay

PEP-rapporten baseras på enkäter utskickade till 11 000 barn, 4–17 år, samt anhöriga, och visar tydligt att barn rör sig för lite och äter för dåligt.

Sex av tio tonåringar sitter minst tre timmar framför datorskärmen. Fyra av tio äter inga grönsaker alls. Och enligt Riksförbundet FUB:s kartläggning av barn med npf, 6–12 år, är det bara 80 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna som regelbundet är fysiskt aktiva.

– Det är bra att skolan fått utökad tid för undervisning i idrott och hälsa, men får man som elev inte rätt förutsättningar att kunna delta minskar motivationen att vilja röra sig, säger Lena Hammar, samordnare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Resultatet av bristande inkludering blir att barn uteblir från idrotten eller är passiva vid sidan av.

– Där och då skickar läraren ut signaler om att barnet inte räcker till. Detta påverkar elevens självbild och tilltro till den egna förmågan.

För att skapa större delaktighet måste skolan se till helheten både vad det gäller miljö och social anpassning.

– Genom att man stödjer barnet och konkret förtydligar lekens regler kan eleven lättare förstå förväntningar.

Rörelse, motorik, emotion, kognition, social utveckling och socialt samspel – allt hänger ihop.

– Vi behöver lägga mer fokus på att stimulera elever till aktiv rörelse. Som skola gäller det att i alla led arbeta hälsofrämjande så att elever oavsett funktionsförmåga får bästa tänkbara förutsättningar för att utvecklas och må bra.

ur Lärarförbundets Magasin