Läs senare

Ge de utsatta god utbildning

03 okt 2012

Anna har varit hos oss på ”bup-skolan” en dryg vecka och ska snart tillbaka till sin hemskola. Det har varit dagar fyllda av utmaningar, men bilden av hennes möjligheter och behov har klarnat. Hur kan man bäst bemöta henne för att skapa en fungerande skolsituation och undvika nya utbrott trots de tydliga svårigheter i samspelet med andra som utredningen visat?

Vi sitter tillsammans, BUP, föräldrar och personal från hemskolan. Idéerna flödar, både föräldrar och skola verkar se nya möjligheter inför återgången på måndag till den ordinarie klassen. Glad över den hoppfulla stämningen lämnar jag mötet och tankarna far iväg. Vad roligt det är att jobba när man ser att de pedagogiska erfarenheterna bär, att handledning betyder något och kan medverka till förändring.

Dagen efter träffas vår nämnd i Lärarnas hus. En av punkterna på agendan är information kring en statlig utredning om bland annat sjukhusundervisning. Efter att ha lyssnat en stund på utredningens sekreterare blir jag alldeles förstummad, inser plötsligt att jag under halva min tid som lärare arbetat i en verksamhet som inte tillhör det svenska skolsystemet och inte heller omfattas av kravet på lärarlegitimation! Behövs ingen pedagogisk utbildning? Är detta verkligen möjligt?

Jo, enligt Skolverket är sjukhusundervisning ”en särskild undervisningsform som inte ingår i skolväsendet så som det definieras i skollagen. Lärarlegitimationskravet gäller endast det svenska skolväsendet”. Samma regler gäller även för undervisning vid SIS-institution och HVB-hem! Det innebär att de elever som med fog kan sägas tillhöra de mest utsatta i vårt samhälle, inte omfattas av några som helst garantier för en fullgod utbildning. Med det som bakgrund välkomnar vi att regeringen i höstas tillsatte en utredning (Utredningen om utbildning för barn och ungdomar i samhällsvård samt distansundervisning. Dir 2011:85) för att se över regleringen kring dessa former av undervisning.

Alla elever i Sverige omfattas av skolplikt men då bör väl samhället också erbjuda en likvärdig utbildning till alla som en självklar rättighet. Många av ungdomarna, i olika former av samhällsvård, befinner sig i en mycket sårbar position. Vem ger röst åt dem?

Det finns många goda exempel inom detta område på väl fungerande skolor, med välutbildad personal, men också på motsatsen. Därför är det viktigt att förtydliga regelverket, så att alla får samma lagstadgade rätt till en likvärdig utbildning.

Utredningen har även fått direktiv om att utreda reglerna kring distansundervisning. Det rättsliga läget där är oklart. Vem talar för dem som saknar röst? Utredningen ska överlämna sitt förslag till regeringen 15 november 2012. Tyck till, lämna dina synpunkter till utredningen, vår nämnd eller försök påverka via andra kanaler. Att förverkliga ”en skola för alla”, är allas vårt ansvar.

ur Lärarförbundets Magasin