Ingår i temat
Digitalt stöd
Läs senare

Här blir sagan interaktiv

DIGITALT STÖDPå Norrboda förskola välkomnas förstärkningen av digital kompetens i läroplanen. De nya verktygen ökar tillgängligheten, betonar specialpedagogen Agneta Lundbeck-Jansson, som i dag är med på en interaktiv sagostund.

30 jan 2019
Allt blir så mycket större när specialpedagogen Agneta Lundbeck-Jansson och Tiffany Lundgren tittar på frön,
kottar och andra saker med hjälp av webbkameran. Foto: Anders G Warne

Barnen sitter tätt intill varandra och tittar på den stora skärmen på väggen. På bilden syns en varg med rutiga byxor och en flicka med röd luva.


Förskolläraren Åsa Persson låter barnen känna på en apelsin och smaka på honung när hon läser sagan om Rödluvan. Bilderna från boken förstoras med en smartboard. Foto: Anders G Warne

Förskolläraren Åsa Persson läser boken Rödluvan som projiceras på tavlan.
”Snälla Rödluvan mormor är sjuk kan du gå bort till henne med lite mat”, läser hon och visar en bild på korgen som mamman har packat.
Hon har bakat lite . . .
– Bröd, svarar flera barn.
– Hon fick med sig …
– Bananer, svarar barnen när Åsa Persson pekar på bilden.
– Och fantastiska, säger Åsa och pekar på en apelsin på tavlan och håller samtidigt upp en riktig apelsin i sin hand.
– Mandarin, säger flera barn.
– Men om den är lite större så är det?
– Apelsin, säger ett av barnen efter en liten stund.

Så får alla nio barn, som är mellan två och tre år, känna på apelsinen.

Sagostunden fortsätter och så småningom får vargen honung på sig.
– Har ni smakat på honung? undrar Åsa och tar fram en liten glasburk.

De flesta barnen väljer att smaka medan andra är mer skeptiska.

Dagens berättelse om Rödluvan ingår i ett projektarbete om sagor på Norrboda förskola i Upplands-Bro kommun. Barnen har tidigare varit på biblioteket i Kungsängen och lånat var sin bok.

Åsa Persson, förskollärare. Foto: Anders G Warne

Ibland läser Åsa Persson böcker på traditionellt vis, ibland använder hon den interaktiva tavlan, Ipad eller appen Ugglo som är talböcker på film.
– Interaktiva tavlan, som vi har i dag, skapar intresse hos alla. Barnen dras in i berättelserna när jag kan lägga på bilder och olika saker som visas på tavlan. Jag är noga med att barnen ska få känna på sagan rent fysiskt.

Med under sagostunden är också Agneta Lundbeck-Jansson, som är specialpedagog.
– Allt handlar om språk, säger hon. Genom att använda den interaktiva tavlan och olika föremål så uppmuntrar vi till kommunikation. En del barn, som kanske är tysta under samlingar, lockas till att prata om sagan när de lever sig in i berättelsen, säger hon.

Förskolläraren Åsa Persson använder olika digitala verktyg i undervisningen. Utöver surfplattor och smartboards har hon bland annat gjort film med tekniken green screen och programmerat Bee-Botar, som är små robotar.

Innan hon och barnen började använda robotarna så fick de ”programmera” varandra. Barnen skulle gå ett antal steg i olika riktningar och fick med begrepp som höger, vänster och olika siffror
– Jag är intresserad av teknik men det viktiga är att vi vet varför vi använder den. Allt ska ha ett pedagogiskt syfte. Med robotar tränar vi logiskt tänkande. Även barn som inte har utvecklat talet eller språket av olika skäl är intresserade av det som händer på skärmen eller med tekniken.

En del barn, som kanske är tysta under samlingar, lockas till att prata om sagan när de lever sig in i berättelsen.

I år införs den nya läroplanen med tydligare skrivningar om digitala verktyg. Utbildningen ska bland annat ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. De ska också utveckla förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.

Agneta Lundbeck-Jansson, som har arbetat i förskolan i 25 år varav de två senaste åren som specialpedagog, välkomnar de nya skrivningarna. Hon tror att förändringen ger stöd till barn med olika svårigheter.
– Jag ser stora fördelar med att man använder det digitala på rätt sätt. De språksvaga barnen får möjligheter att kunna uttrycka sig med stöd av bilder, filmer och andra verktyg.

Barnen lyssnar koncentrerat under sagostunden men när vargen kommer loss får de springa i rummet. Foto: Anders G Warne

Förskolorna i kommundelen har också tagit ställning för att barnen ska mötas av utforskningsbara och tillgängliga lärmiljöer. Här är digitala uttryckssätt en väg.
– Barn lär sig lättare när undervisningen innehåller bilder och film. Verktygen används för att uppmuntra kommunikationen mellan barnen så att de hjälper varandra i språkutvecklingen, säger Agneta Lundbeck-Jansson.

Förskolorna i Upplands-Bro arbetar med Specialpedagogiska skolmyndighetens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Ett led i det arbetet har varit fortbildning och handledning om autismspektrumtillstånd.  Agneta Lundbeck-Jansson betonar att tillgänglighet är i fokus i arbetet med alla barn.
– För barn med adhd kan det ibland vara för många intryck från digitala verktyg. Vi måste titta över våra lärmiljöer för alla barn kontinuerligt och kanske ta bort ett ljud på en film så att det inte blir för rörigt, säger Agneta Lundbeck-Jansson.

Foto: Anders G Warne
Foto: Anders G Warne
Foto: Anders G Warne

I en avdelning här på Norrboda förskola håller Tiffany Lundgren på att ställa in skärpan i ett äggformat mikroskop, ett så kallat webbägg. På ljusbordet finns barr, kottar, kastanjer och annat från skogen i området. Allt förstoras flera gånger när linsen från webbägget via wifi för över bilden till Ipaden framför Tiffany.
– Det ser ut som något annat, säger Tiffany förtjust om den förstorade kotten.

Därefter zoomar hon in sitt röda nagellack.
– Titta nu ser det svart ut, säger hon.

Webbägg används också på en annan avdelning där många barn är tysta eller sena med talet.
– De pekar och visar mycket med kroppen och samspelar när de ser alla enormt förstorade grejer, säger Agneta Lundbeck-Jansson.

Alla artiklar i temat Digitalt stöd (8)

ur Lärarförbundets Magasin