Läs senare

Här får alla elever blomma

De börjar med blåklint och slutar med brännässla. Engagemanget är på topp när treorna dissekerar faktatexter om blommor. Och lektionen hålls enligt skolans plan för ökad inkludering.

30 jan 2016
Här får alla elever blomma
Fakta i hand. Klassläraren Malin Olsson bygger upp intresset för blåklint, landskapsblomman här i Östergötland. Målet är att eleverna ska lära sig att skriva faktatexter. Foto: Eva Lindblad

Foto: Eva LindbladDet är släckt i klassrummet och knäpptyst i bänkarna. Läraren Malin Olsson läser högt om en pojke som föddes i maj 1707. Hon berättar att pojken hette Carl och att han som liten odlade en trädgård.
När hon läst klart faktatexten ska eleverna i klass 3 A gissa personens efternamn. Många händer viftar i luften och eleverna vet att pojken är Carl von Linné.

Malin Olsson och klassen resonerar sedan om hur Carl von Linné döpte växter och delade in dem i olika familjer.

Vad kallas en bok där olika växter finns beskrivna? undrar hon.

– Flora, svarar Viktor Civicic.

Så är det dags för lektionens huvuduppgift. Eleverna ska läsa en faktatext om en blomma och komma fram till hur texten är uppbyggd. Först läser Malin Olsson texten högt och långsamt. Texten är uppförstorad på tavlan och hon markerar olika avsnitt. Det är rubrik, hemvist, blomningstid, fröer/frukter, användningsområde och annat intressant. Dagens blomma är så klart blåklint. Landskapsblomman här i Östergötland.

– Blåklint är en ört som blir cirka 50 centimeter hög, läser Malin Olsson.

Därefter stannar hon upp för att förklara det första expertordet: ”ört”. På tavlan har hon skrivit ner fler expertord som stjälk, grenig, sädesfält. Expertorden hittar klassen med hjälp av detektiven, som är en av läsfixarna i den läsförståelsestrategi som eleverna är bekanta med.

På katedern har Malin Olsson sin pärm där olika arbetsmetoder finns samlade. Metoden i dag är cirkelmodellen, fas två av fyra. Förra lektionen, fas ett, handlade om att bygga upp kunskap om växter. Då talade klassen om olika begrepp som frö, stjälk och kronblad. I den sista fasen ska eleverna själva få skriva en faktatext.

Elever med läs- och skrivsvårigheter och de som har svenska som andraspråk har en dag tidigare läst faktatexten om blåklint med speciallärare och läraren i svenska som andra­språk. Men nu är alla i klassrummet för att lära sig mer om faktatexter. Mot slutet av lektionen ska de parvis få läsa texten om blåklint. Den som lyssnar ska följa med under raderna med läsfingret.

– Det är för att den som lyssnar inte ska drömma sig bort, förklarar Malin Olsson för mig när jag frågar lite diskret.

Malin Olsson började i Tornhagsskolan här i Linköping för snart två år sedan. Då hade det inkluderingsprogram som skolan deltagit i pågått i ett år. Hon ser en stor fördel med att speciallärarna och läraren i svenska som andraspråk ibland förbereder eleverna så att de har en förförståelse när de kommer in i klassen.Foto: Eva Lindblad– De har fått höra texten och kan vara mer delaktiga i diskussionerna. Vi måste så klart tänka till så att de här eleverna inte missar något viktigt eller roligt som vi gör i klassen under den tid som de får extra träning, säger Malin Olsson.

Hon tycker att metodpärmarna fungerar bra som stöd och att innehållet är konkret och lätt att följa. Enligt riktlinjerna ska klasslärarna från årskurs 1 till 6 använda materialet 80 minuter i veckan.

I treornas pärm finns bland annat rubrikerna skrivning, läsförståelse, teknikträning, hög­läsning och njutningsläsning där tips ges på olika böcker.

– Jag hade god hjälp av pärmen förra året när tvåorna arbetade med argumenterande texter. Men man måste anpassa materialet och bryta ner det på varje elevs nivå, säger Malin Olsson.

Lena Ekermo, lärare i svenska som andraspråk, och Kirsten Sunnerud, specialpedagog, är de som har initierat läs- och skrivsatsningen på Tornhagsskolan. De har också samlat det arbetsmaterial som lärarna använder i inkluderingsprogrammet.

– Det här arbetet är värdefullt för alla elever, inte bara för dem med läs- och skrivsvårigheter. Då behövs det mycket samarbete mellan klasslärare, speciallärare och sva-lärare, säger Kirsten Sunnerud.

Lena Ekermo betonar att förberedelserna i de små grupperna inte får kännas utpekande för eleverna.

– Man får så klart vara observant och känna av elevernas reaktioner. De flesta av mina elever tycker att det är bra att gå till en liten grupp. När man är nybörjare i svenska språket är det skönt att få talutrymme och att kunna fråga om den text man läser.

– Vi gör anpassningar. Elever med dyslexi kanske behöver lyssna mer på en text och får då göra det, säger Kirsten Sunnerud.

Rektorn Rose-Marie Angelöf berättar att skolan hade behov av att arbeta mer med läs- och skrivinlärning, något som bland annat syntes på de nationella proven. Hon menar att det är lite ovanligt att ta fram ett läromedel som alla klasslärare ska använda.

– På ett sätt blir lärarna lite styrda i det här. De vill ju ha sin pedagogiska frihet men vi betonar det vetenskapliga och värdet av att vi använder framgångsrika metoder, säger Rose-Marie Angelöf.

För att förklara den förändring som hon ser framför sig går hon fram till en tavla och ritar en triangel. I den största delen längst ner skriver hon tillgänglig lärmiljö, i mitten av triangeln finns extra anpassningar och högst upp särskilt stöd. Sen ritar hon en ny triangel.

– Det här är en inkluderingstriangel där den nedre basen växt. De som behöver extra anpassningar har blivit färre och toppen med särskilt stöd är liten.Foto: Eva LindbladHur skolans satsningar på läsning och skrivning avspeglar sig i de nationella proven är för tidigt att säga, betonar Rose-Marie Angelöf.

– Många lärare säger att barnen skriver längre texter med bättre innehåll och struktur. De är också mer engagerade i samtal om texter.

Intresset i klass 3 A är också stort när eleverna lär sig mer om sin landskapsblomma. Två och två sitter de nu och läser. Ett av paren är Elsa Sadiku Haziri och Måns Triches. Hon berättar för mig att det är roligt med läsning och att hon gillar boken Vattenhäxan.

Efter en stund har alla hunnit läsa texten om blåklinten. Och först nu får de äntligen se ett foto på blomman. Allt för att de först skulle få chansen att skapa sig en blid av en blåklint enbart med hjälp av faktatexten.

Malin Olsson släcker i taket så att kronbladens blå färg ska synas tydligare från projektorns ljus. Kanske hade en del elever väntat sig något mer praktfullt för nu börjar några att prata om brännässlor.

– Man kan göra te av brännässlor, säger Måns Triches.

– Ja, brännässlor vore intressant att skriva faktatexter om. Vi fortsätter med det här arbetet på fredag, säger Malin Olsson.

Så är det dags för matematik. Eleverna slår upp böckerna och några vill ha sina tal rättade.

Och vid ett par bord pratas det fortfarande om brännässlor.

Lärmiljöer som inkluderar

Läs- och skrivsatsningen är en del av Tornhagsskolans arbete som ingick i Ifous program Inkluderande lärmiljöer. Programmet startade hösten 2012 och avslutades hösten 2015. Totalt deltog tolv kommuner i programmet och arbetet följdes bland annat av forskare vid Malmö högskola. Ifous – innovation, forskning och utveckling i skola och förskola – är ett oberoende forskningsinstitut.
Centralt för metoderna på Tornhagsskolan är att eleverna ska få lära sig strategier för läsförståelse, olika texttyper och genrepedagogik. Elever med svenska som andraspråk och elever i behov av särskilt stöd ska också ges bättre förutsättningar att utveckla läs- och skrivförmågor tillsammans med övriga elever.
Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud beskriver läs- och skrivsatsningen i utvecklingsartikeln Läsa och skriva i en inkluderande lärmiljö, som finns att läsa på Skolportens hemsida.

ur Lärarförbundets Magasin