Läs senare

Här får avhoppare en andra chans

Små klasser, fokus på specialpedagogik och tydlig struktur. På Beda Hallberg i Kungsbacka får tidigare avhoppare en chans att börja om igen.

05 sep 2016
Här får avhoppare en andra chans
Nystartade. Carl Byvald fick tillbaka studiemotivationen på Beda Hallberg och är nu på väg att ta studenten. Foto: Emelie Asplund

Foto: Emelie Asplund

Skoldagen börjar alltid med frukost klockan halv tio. Den här tisdagsförmiddagen bjuds det dessutom på en föreläsning av en seglare och idrottscoach som berättar om sina äventyr på världshaven och svarar på elevernas frågor om hälsa, kost och livsstil. Ett tjugotal elever är på plats för att lyssna.Allteftersom klockan närmar sig tio, då dagens första lektion börjar, droppar det in fler. De slår sig ned i det kombinerade lunch- och uppehållsrummets soffgrupper och tycks överens om tre saker: den sena skolstarten är superbra, den familjära stämningen passar dem och på den här skolan får de den hjälp de behöver.

Det var hösten 2012 som specialpedagogen Cecilia Tengelin-Danielsson fick i uppdrag att lägga grunden för en helt ny gymnasieskola tillsammans med Frida Fogelmark, som skulle bli rektor. Cecilia Tengelin-Danielsson hade vid den tiden det kommunala aktivitetsansvaret i Kungsbacka, det vill säga skyldigheten att söka upp alla ungdomar som varken studerar eller arbetar.

– Vi hade ungdomar som ville studera men som inte klarade av att gå i de stora kommunala gymnasieskolorna. Då var de hänvisade till de mindre fristående skolorna. Vi såg att ett litet kommunalt alternativ vore bra för att komplettera kommunens utbildningspalett, säger hon.

Den nya skolan döptes till Beda Hallberg efter organisationen Majblommans grundare. Skolan skulle bygga på den senaste forskningen och anpassas efter ungdomars behov. Det innebär en mindre skolenhet, små klasser, fokus på specialpedagogik, sen skolstart, frukost varje dag, gratis gymkort, läxfritt, öppet på skolloven och en enkel och tydlig struktur.Foto: Emelie AsplundSmygstarten skedde våren 2013 med en grupp avhoppare från gymnasiet. Men det var först till hösten, när de också tog in elever direkt från grundskolan, som det hände något, menar Cecilia Tengelin-Danielsson:

– Flera av de första eleverna förlorade motivationen efter någon månad. Men när vi tog in nya elever på hösten blev det en helt annan energi, plötsligt fanns drivet och energin av sig självt på skolan.

Tre år senare har skolan blivit populär. För att bevara det småskaliga har man satt ett tak på max 150 elever.

Klockan tio är dagens föreläsning avslutad och eleverna går till sina respektive lektioner. Men det ordet används inte på Beda Hallberg – här kallas det i stället för lärpass. För att undvika associationer till tidigare misslyckanden har man nämligen konsekvent bytt ut klassiska skolord mot nya och mindre laddade.

Strukturen är tydlig och alla klasser har samma schema: mellan klockan tio och tolv är det ett ämnesövergripande lärpass, där-efter en timmes lunch före eftermiddagens pass från ett till tre. För dem som behöver extrahjälp finns det sedan ett frivilligt pass ytterligare en timme.

De flesta elever går i vanliga klasser, men det finns också en möjlighet att lägga upp ett individuellt schema. För dem finns det två lärstudior. En med tydligt avgränsade studieplatser och en där eleverna sitter mer tillsammans.

– Många av våra elever vill arbeta i egen takt. Då är det här individuella arbetssättet bättre. Vi sätter igång eleverna i början av lärpasset, sedan är vi här som stöd, säger Maria Fritzon-Ölander, lärare i samhällskunskap.Foto: Emelie AsplundEn av dessa flexelever är Carl Byvald. Han hade haft bra betyg i grundskolan, men halkade genast efter när han började teknikprogrammet på gymnasiet.

– Glappet mellan grundskolan och gymnasiet var alldeles för stort. Jag kunde inte nå de mål jag hade satt upp för mig själv. Jag gör också alltid saker i sista sekunden, jag har lätt för att skjuta upp saker och ting, och blev efter i fler och fler ämnen. Det var som en snöboll som växte till en lavin.

Till slut hoppade han av och blev sittande hemma. Nästa år upprepades samma mönster. Han hade passiviserats och behövde psykologhjälp för att återfå motivationen. För tre år sedan började Carl Byvald på Beda Hallberg, och när vi ses i slutet av vårterminen är han snart på väg att ta studenten.

– Den här skolan passar mig mycket bättre. De är införstådda i det här tänket, hur man hjälper elever. Vi hade också gett en bättre bild av hur det hade varit för mig – det gjorde att lärarna var mycket snabbare på att plocka upp problem som uppstod och lägga upp en plan för hur vi skulle klara det, säger Carl Byvald.

Han säger att det är flera saker som hjälpt honom här: de små klasserna, att det är lättare att få hjälp, att det är läxfritt och längre lärpass i stället för korta lektioner. Det var också viktigt att få en nystart.

– Jag har alltid varit något av klassens clown. Om jag hade börjat på min gamla skola igen hade det varit lätt hamna i samma spår igen. Här behövde jag aldrig gå in i den rollen.

Madelene Persson valde Beda Hallberg direkt efter nian. Hon har dyslexi och har tidigare gått om ett år i grundskolan. Innan hon bestämde sig för Beda Hallberg var hon runt på alla gymnasieskolor i kommunen.

– Jag hinner till exempel inte alltid anteckna när läraren pratar eftersom jag behöver mer tid på mig. Men ingen av de andra skolorna ville ge mig något särskilt stöd. På en av dem sa de att jag borde gå i särskolan, säger Madelene Persson.

Hon går tredje året på Beda Hallberg och sitter vid ett av borden i uppehållsrummet. Det ligger mitt i skolan och är den naturliga samlingspunkten. Egentligen pågår hennes lärpass, men eftersom det inte finns någon inlagd rast i tvåtimmarspasset får eleverna själva välja när de ska gå iväg en stund.

Foto: Emelie Asplund

Det Madelene Persson gillar med skolan är att det är små klasser, att det är lätt att få hjälp och att det finns elevinflytande.

– Lärarna frågar oss hur vi vill lägga upp undervisningen, och de ger oss valmöjligheter om vad vi ska läsa eller fördjupa oss i. Om det behövs mer tid för någon uppgift är det också möjligt att få det.

Dessutom utnyttjar hon det faktum att skolan har öppet på loven.

– Vi kallar sportlovet för spurtlovet. Det är då vi kan komma ikapp. Jag var här alla dagar. En dag satt jag med min handledare i flera timmar och då kunde hon så klart hjälpa mig mycket.

I de små lokalerna, inrymda två trappor upp från en livsmedelsaffär, ligger personalrum och rektorsexpedition mitt bland elevernas lärstudior. Det finns det en poäng med, säger Ulrika Björk, som är arbetslagledare och ger specialpedagogiskt strukturstöd till eleverna.

– Vi äter och delar utrymmen med eleverna. Det är rätt unikt. Det innebär att det rör sig mer vuxna omkring dem under hela dagen. Vi jobbar också mycket i ämnesövergripande projekt, vilket gör att det är fler lärare inne i klasserna samtidigt.

Skolans mentorer har ett utökat ansvar, ett så kallat bedaskap. I det ingår bland annat att ringa och eftersöka elever som inte kommer till skolan och att stötta dem på olika sätt.

– Våra elever kan ha förlorat all tillit till skolan, och även till sig själva. Vi måste arbeta mycket med relationer, säger Ulrika Björk.

Alla lärare på skolan har fått fortbildning och personlig handledning i specialpedagogik.

– Det finns ingen som söker sig hit utan att vilja arbeta med specialpedagogik. För att klara av vår elevgrupp måste du utmana din egen lärarroll. I en klass kan det finnas fem olika inlärningssätt du måste anpassa dig till.

Målsättningen är ett salutogent arbetssätt där man fokuserar på det som är friskt. Cecilia Tengelin-Danielsson använder en liknelse för att beskriva vikten av att hamna i en ny miljö:

– Jag är höjdrädd. Om man ställer mig på Kebnekaise fungerar jag dåligt. Men ställer man mig på marken fungerar jag bra. Det är samma med elever. Börjar en elev som har svårt med stora miljöer med allt vad det innebär i en stor skola får hon studiehinder, men stoppar du in eleven i rätt miljö funkar det bättre.

Hon säger att en stor del av deras elever är ”potentiella avhoppare”. Det är elever som valt Beda Hallberg för att få extra stöd eller som bytt hit efter ett par månader på andra skolor.

– Vad hade hänt med dem om Beda inte hade funnits? Vem är avhoppare egentligen? Det är jättesvårt att säga.

ur Lärarförbundets Magasin