Ingår i temat
Den nya särskolan
Läs senare

I Norge går alla i samma grupp

NYA SÄRSKOLANAlla elever följer samma läroplan och går i samma skolform. Vi åkte till Halden i Norge för att se hur inkluderingen av elever med utvecklingsstörning går till i praktiken.

Inkludering. På Tistedal skola sker specialundervisningen i de vanliga klassrummen. Åsmund Jensen förbereder sin klass för eftermiddagspasset med matematik. Foto: Sebastian Lamotte

Eleverna tassar, hoppar och lufsar in i klassrummet efter rasten, rosiga efter lek i snön utanför. Det är dags för eftermiddagspass i klass 3a och 3b i Tistedal skola i Haldens kommun i Norge. Lärarna Åsmund Jensen och Tone Nomell samarbetar och har hjälp av två assistenter, vilket gör det möjligt att dela in eleverna i fyra grupper som sprider ut sig klassrum och grupprum.

I 3b:s klassrum är det enskilt arbete med matematikuppgifter vid datorerna. Var och en arbetar på sin egen nivå och Åsmund Jensen går runt och stöttar och svarar på frågor. Eleverna är också duktiga på att hjälpa varandra, visa och förklara. Allt tycks gå smidigt, ljudnivån är dämpad.
Lika lugnt är det inne hos Tone Nomell, där ett tiotal elever spelar mattespel två och två. Ingvild Hove hjälper Casandra Gruebekken att multiplicera genom att visa med fingrarna.

Tistedal är en så kallad anpassad skola, med lokaler och verksamhet uppbyggda för att fungera för alla elever, även de med olika sorters funktionsnedsättningar. Alla korridorer är breda, klassrummen extra stora, det finns tekniska hjälpmedel som hörslingor i vissa klassrum och färg och material är valda för att fungera som stöd för synsvaga elever. Det finns också en resursavdelning för multifunktionsnedsatta barn, där gruppen just nu består av nio elever. Alla elever, även de på resursavdelningen, läser emellertid efter samma läroplan och alla hör till en vanlig klass.
– Några elever med stora svårigheter är väldigt lite i vanliga klassrum, men det är ändå
viktigt att inkludera dem, för att skapa gemenskap och acceptans, säger rektor Aud Pettersen-Solberg under vår rundtur i skolan.

Tone Nomell, klasslärare
på Tistedal skola. Foto: Sebastian Lamotte

Arbetet för att se till att alla elever får en tillfredsställande undervisning sker i tätt samarbete med Pedagogisk-psykologisk tjeneste, PPT, en institution som alla norska kommuner har. PPT ger sakkunskap, hjälper till att utveckla skolornas kompetens och organisation och utvärderar och följer upp alla de elever som får specialundervisning i någon form. De är också behjälpliga med utredningar som avgör hur läroplanen ska anpassas för de elever som behöver det. En del elever behöver bara egna mål för vissa ämnen, medan det för andra kan handla om att släppa kunskapskraven helt och utgå från värdegrundsdelen när man utformar ett individuellt träningsprogram.

Tistedal skola har satsat på att digitalisera klassrummen, vilket har gjort det lättare att anpassa undervisningen för varje elev, säger Aud Pettersen-Solberg.
– Ingen kan se vilken nivå någon annan är på när alla sitter vid en egen dator. Det är super.

Förra läsåret arbetade Tistedal skola också tillsammans med Solveig Myklestad på kommunens PPT för att ytterligare utveckla sitt specialpedagogiska arbete. Det handlade bland annat om att i större utsträckning leva upp till skollagens skrivningar om inkludering, och genomföra den specialpedagogiska undervisningen helt och hållet inne i klassrummen, i stället för att plocka ut elever. Personalen läste aktuell forskning, diskuterade, resonerade och förändrade tillsammans.
– Ett medvetandegörande var när vi insåg att klassläraren alltid är ansvarig för en elevs lärande, även den tid eleven får specialundervisning. Det har ökat samarbetet på ett gott sätt, säger Aud Pettersen-Solberg.

När det är dags att rotera kommer en ny grupp in i Åsmund Jensens klassrum och slår sig ner vid datorerna. De får lite korta instruktioner och börjar genast arbeta.
– Titta vad som hänt med min skärm!

Problemet blir åtgärdat på ett par sekunder. Också i denna grupp är eleverna mycket hjälpsamma och samarbetsinriktade, vilket ger Åsmund Jensen möjlighet att ge sitt stöd där det verkligen behövs. Jenny Skaug Ødeby får räkna ut 4 x 1 genom att lägga kritor i hans hand.

I klasserna 3a och 3b finns några elever med utvecklingsstörning och några med andra diagnoser, som autism och hörselnedsättning. Ingen plockas ut ur klassrummet för särskilt stöd och assistenterna fungerar som resurser för hela klasserna i stället för att bara stötta enskilda elever.

Rektor Aud Pettersen-Solberg och Solveig Myklestad, samordnare på Haldens enhet för specialundervisning. Foto: Sebastian Lamotte

Just nu arbetar all personal på Tistedal skola med att pröva olika forskningsbaserade metoder i klassrummet för att förbättra inkluderingen, berättar Solveig Myklestad på kommunens PPT. Varje vecka introducerar de en ny metod, eller försöker utveckla den, om den redan används.
– Eleverna får träna på att samarbeta, hjälpa varandra, arbeta problembaserat, höja sin sociala kompetens och arbeta i grupp. Vi försöker få eleverna att förstå hur de lär sig bäst och bli aktiva i sitt eget lärande.

I Norge avskaffades särskolan, som då var statlig, som egen skolform redan i början av 1990-talet. Att alla elever skulle få chans att utvecklas så långt som möjligt var ett av motiven.

Samarbete. Casandra
Gruebakken och Ingvild Hove löser multiplikationsproblem tillsammans. Foto: Sebastian Lamotte

Peder Haug, professor i pedagogik vid högskolan i Volda, forskar inom specialpedagogik och är medförfattare till rapporten Kvalitet i opplæringen for elever med utviklingshemming. Han konstaterar att undervisningen av elever med utvecklingsstörning inte fungerar lika bra överallt i landet som den gör på Tistedal skola.
– Många av de elever som får specialundervisning i Norge presterar lägre än förväntat, utifrån sina svårigheter, de trivs sämre än andra och fungerar dåligt socialt. Min slutsats är att stämpeln det innebär att få specialundervisning gör något med eleven. Omgivningens förväntningar reduceras och då sänks elevens egna förväntningar också. Undervisningen blir banal eller instrumentell.

Han tror att särskolan höll en högre nivå när den fanns och berättar att farhågan att kompetens skulle försvinna och många barn få sämre undervisning tycks ha besannats. Ambitionen att eleverna skulle bli integrerade i den vanliga grundskolan har till stor del också kommit på skam.
– De statliga särskolorna är i stort sett borta men kommunerna har i stället skapat egna särskolor, så många elever är fortfarande inte inkluderade i den vanliga skolan.

På de kommunala särskolorna är det vanligt att de som undervisar som specialpedagoger saknar rätt utbildning och det förekommer att specialundervisningen sköts av assistenter helt utan utbildning. Och antalet kommunala särskolor ökar, berättar Peder Haug.
De kommunala särskolorna finns inte reglerade i vare sig skollag eller styrdokument, vilket gör att det saknas uppföljningsbara krav på dem.

 Vi försöker få eleverna att förstå hur de lär sig bäst och bli aktiva i sitt eget lärande.

Han konstaterar att den rådande ideologin i Norge, som säger att alla elever ska inkluderas, står i dålig förbindelse med praxis, och menar att det behövs attitydförändringar till elever med funktionsnedsättningar, kompetensen kring hur man kan anpassa undervisningen behöver höjas och flexibiliteten i bemötandet öka.
– Alla elever måste få en chans i en vanlig klass. Det är så många risker förknippade med att plocka ut elever ur de vanliga sociala sammanhangen. Det blir ett stigma som
följer dem och de får inte den träning de behöver för att klara att leva i det vanliga samhället. De blir institutionaliserade.

Samtidigt förstår han de föräldrar och elever som vill att deras barn ska få gå i särskola.
– Empirin visar ju att det fungerar dåligt för dessa barn i den vanliga skolan i dag.
Peder Haug vill se ett skifte från ”rätt till undervisning” till ”rätt till lärande” och ett fokus på att hjälpa barn tidigare, med hänvisning till hur det fungerar i Finland, där tidiga insatser gör att behovet av specialundervisning minskar med stigande ålder.

I Norge, liksom i Sverige, är det i stället tvärtom. Men en av förebilderna för hur man vill jobba finns ändå i Sverige.
– I Norge tittar vi mycket på hur man jobbar i Essunga kommun. De har gjort mycket av det vi tror på, som inkludering, kompetenshöjning bland hela personalen och en satsning på elevkollektivet.

Solveig Myklestad berättar att Essunga också är en viktig förebild för arbetet i Haldens kommun, med sina idéer om att få med hela personalgruppen i förändringsarbetet, utgå från forskning och satsa på gemenskap och samarbete bland eleverna.
– Tistedal skola har kommit längst i kommunen och vi försöker få de andra att titta på hur de arbetar här. Visst är de duktiga?

Skoldagen går mot sitt slut i Tistedal skola. Datorerna packas ihop och Åsmund Jensen kör en snabb multiplikationstabellslek med sin grupp innan han och Tone Nomell samlar alla eleverna i en större sal med musikinstrument. Det är dags att träna på julframträdandet. Några barn sjunger solo. Alla de andra svarar med stark och gemensam stämma.

Rätt att välja anpassad skola

Särskolan avskaffades som egen skolform i början av 1990-talet i Norge. Det finns bara en läroplan för alla elever. Har en elev svårigheter att klara den vanliga undervisningen görs en utredning av Pedagogiskpsykologisk tjeneste, PPT, som ska finnas i alla kommuner, för att se vad eleven behöver för anpassningar och stöd. Utifrån vad som kommer fram kan individen undantas från delar av läroplanen, eller få ett helt eget träningsprogram. Elever med anpassad studieplan i vissa ämnen får inte betyg i de ämnena.

Alla elever har rätt att gå på sin närmsta skola, men har också möjlighet att välja en anpassad skola, som har bättre resurser att ta hand om alla elever.

De forskningsbaserade metoder Tistedal skola arbetar med för att öka inkluderingen är hämtade från David Mitchells bok Inkludering i skolan – undervisningsstrategier som fungerar. När specialundervisning bedrivs i klassrummen i Tistedals skola finns alltid en specialpedagog med.

Källor: Toril Bøe och Solveig Myklestad, PPT Halden, professor Peder Haug.

Alla artiklar i temat Den nya särskolan (8)

ur Lärarförbundets Magasin