Läs senare

Ifrågasätter värdet av minnesträning

ForskningTräning av arbetsminnet gör inte eleverna bättre på att läsa, skriva och räkna, enligt psykologen Petri Partanens studie.

Foto: Sandra Lee Pettersson

Borde skolorna lägga ner insatsen?– Jag kan inte avfärda arbetsminnesträning rakt av eftersom forskningen pekar åt olika håll. Men träningskonceptet behöver utvecklas innan vi kan rekommen-dera det som ett sätt att förbättra elevers läsning, skrivning och räkning, säger Petri Partanen.

Forskningen spretar, säger du, men finns det någon dominerande linje?

– För några år sedan kom en stor norsk metastudie som pekade på att effekterna av arbetsminnesträning var begränsade till just arbetsminnet. Andra förmågor som räkning, ordavkodning och uppmärksamhet påverkades inte. Dessutom klingade effekterna på arbetsminnet av efter en tid. Men den studien har sporrat till ny forskning som är på väg in.

Så vad säger du till speciallärare och specialpedagoger som tränar elevers arbetsminne?

– Att de måste väga den forskning som finns mot egen beprövad erfarenhet. Vi ska inte vara för snabba att vare sig förkasta eller anamma nya metoder. Om de upplever att arbetsminnesträning ger effekt så ska de kanske fortsätta med det. Men de bör då reflektera över hur träningen kan optimeras.

Och vad säger din studie om det?

– Resultatet pekar på att effekten av arbetsminnesträning ökar om den kombineras med metakognitiv träning, alltså träning som går ut på att förbättra elevens förmåga att reflektera över sitt tänkande och lärande.

Hur såg ni det i studien?

– Den grupp av elever som fick en kombination av arbetsminnesträning och metakognitiv träning förbättrade sitt arbetsminne. Det gjorde inte den grupp som enbart fick klassisk arbetsminnesträning.

Vad drar du för slutsats av det?

– Att det är dags att börja skruva på programmen för arbetsminnesträning. De har varit oförändrade under lång tid.

Samtidigt vill du flytta fokus från arbetsminnet till den metakognitiva förmågan. Varför?

– En tidigare studie som jag gjorde visade att brister i den metakognitiva förmågan är en starkare riskfaktor när det gäller att förutse matematiksvårigheter än vad brister i arbetsminnet är.

Du menar också att det främst är metakognitiva förmågor som efterfrågas i skolan?

– Ja, jag har analyserat kursplanerna för grundskolan och många av målen som formuleras där är kopplade till elevernas metakognition.

Kan du ge något exempel?

– Om man till exempel tittar på matematik så handlar det mycket om att eleven ska välja strategier och metoder för att sedan värdera och dra slutsatser av dessa. Då blir metakognitionen en mycket utslagsgivande förmåga.

Hur ska skolpersonal då göra för att träna upp den förmågan hos eleverna?

– Det handlar om att ge återkoppling på ett strukturerat sätt och använda en samtalspedagogik där man ställer frågor för att aktivera elevernas egen reflektionsförmåga.

Yrke: Petri Partanen, legitimerad psykolog och doktor i pedagogisk psykologi vid Mittuniversitetet.

ur Lärarförbundets Magasin