Läs senare

Ingen pratade om våldet

av Gertrud Svensén
30 Jan 2018
30 Jan 2018

”Det är inte rimligt att vara rädd för att bli slagen när man går till jobbet.” Det säger Kristian Hansson på Arbetsmiljöverket i vår artikel på sidorna 32–33, apropå att särskolan toppar listan över de branscher där medarbetare löper störst risk att bli sjuka till följd av hot och våld.

Visst finns det arbetsplatser där våld kan förekomma, menar Kristian Hansson, men det går inte att tänka något annat än nolltolerans ändå.

Jag var bara 18 när jag började jobba i ett boende i anslutning till en särskola. Det hörde mer eller mindre till vardagen att få en dunk i huvudet, ett riv på armen eller en spark på smalbenet. Jag hade varken utbildning eller erfarenhet och ingen vidare aning om hur jag skulle göra för att förebygga eller avleda. Det var heller inget vi pratade särskilt mycket om i personalgruppen. Snarare uppfattade jag det som något man fick stå ut med – det var ju liksom ingens fel.

Det har gått över 25 år sedan dess. Och de flesta som arbetar inom särskolan är inte outbildade 18-åringar. Men uppenbarligen finns det fortfarande mycket kvar att göra. Att personal i särskolan löper större risk att sjukskrivas på grund av hot och våld än vad poliser och väktare gör, är ett faktum som borde få alla chefer och huvudmän att reagera.

En av dem som döljs i statistiken är specialläraren Maarten Koops. Vi åkte till gymnasiesärskolan Riksäpplet i Haninge för att se vad som hänt efter hans anmälan till Arbetsmiljöverket förra året.

ur Lärarförbundets Magasin