Läs senare

Ingen skam vara ”dysse i Djursan”

I Djursholm har diagnosen dyslexi blivit en genväg till bättre betyg. Det menar Mikael Holmqvist som skrivit en bok om den fashionabla Stockholmsförorten.

21 okt 2015

Bild: Ateljé Uggla.– Diagnosen dyslexi är del av skolkulturen i Djursholm och används ibland för att hjälpa allmänt studiesvaga elever till högre betyg. Och höga betyg är viktiga för Djursholms aura och status, säger Mikael Holmqvist.

Hur går det till?

– Elever som har diagnosen får till exempel förlängd provtid och kan göra prov muntligt i stället för skriftligt. Det gynnar Djursholmseleverna som ofta är verbala och kommunikativa.

Du skriver att diagnosen i vissa fall erbjuder en medikalisering av personliga tillkortakommanden som bristande förmåga, intelligens och flit. Hur menar du?

– Det finns alltid en kärna av människor i en befolkning som har verkliga läs- och skrivsvårigheter. Men det finns också något som kallas medikalisering där en diagnos expanderar och personer som inte tillhör den här kärnan får ta del av diagnosen och dess fördelar.

Har du siffror som visar att andelen dyslektiker är ovanligt hög i Djursholm?

– Nej, jag har begärt sådan statistik från Danderyds kommun men inte fått den. Jag bygger mina slutsatser på omfattande intervjuer som jag gjort på skolorna i Djursholm. Bland personalen och bland ungdomarna själva finns en allmän uppfattning om att diagnosen är mycket vanlig.

Men har du bevis för att diagnosen sätts felaktigt?

– Nej, men jag har intervjuat logopeder på en av landstingets största mottagningar. Och de berättar om privata logopeder som ställer diagnosen dyslexi i hundra procent av sina utredningar. Det kan jämföras med landstingets mottagning där diagnosgraden är femtio procent.

Så föräldrarna i Djursholm vänder sig till ”rätt” logopeder?

– Ja, om du har ett barn som sackar efter i skolan och du söker en förklaring och vill ge barnet de fördelar som diagnosen ger. Varför inte gå till en mottagning där du med hundra procents säkerhet får det du är ute efter? Det går uppenbarligen att shoppa runt.

Men är inte en dyslexidiagnos stigmatiserande i ett samhälle där alla förväntas vara högpresterande?

– Det finns ett talesätt bland ungdomar i Djursholm att vara ”dysse i Djursan”. Det är inget stigmatiserande, tvärtom blir man associerad till kungen eller framgångsrika företagsledare som är öppna med sin dyslexi.

Dyslexi ses rent av som en framgångsfaktor, hävdar du.

– Många förknippar diagnosen med entreprenörskap eftersom flera kända företagsledare beskrivit sin dyslexi som en gåva som tvingat dem att tänka i nya banor.

Namn: Mikael Holmqvist.

Yrke: Ledarskapsforskare och professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Aktuell: Med boken Djursholm: Sveriges ledarsamhälle på Atlantis bokförlag.

Bor: I Danderyds kommun, dock inte i Djursholm.

ur Lärarförbundets Magasin