Ingår i temat
Föräldrar
Läs senare

Juristen: Åtgärdsprogram väcker känslor

FÖRÄLDRARVarje år prövar Skolväsendets överklagandenämnd en mängd åtgärdsprogram. Ordförande Niklas Schüllerqvist drar ett par slutsatser: Åtgärdsprogram skapar konflikter och skolorna får ofta bakläxa.

Bild: Joanna Hellgren

Väldigt ofta har det skurit sig på något sätt i kommunikationen mellan skolan och vårdnadshavarna. Det kan vara ett upprört tonläge från föräldrarnas sida. Dessa ärenden genererar känslor, konstaterar Niklas Schüllerqvist.

År 2011 fick vårdnadshavare rätt att överklaga åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Sedan dess har dessa ärenden utgjort ungefär en sjättedel av nämndens beslut. Förra året fick föräldrarna rätt i fyra av fem fall. Statistiken visar att andelen underkända åtgärdsprogram varit hög under alla år (se faktaruta).

Niklas Schüllerqvist. Foto: Skolinspektionen

– Siffran för bifall – att vi ändrar besluten, till förmån för föräldrarna – är väldigt hög, både om man jämför med nämndens övriga ärendetyper och med andra myndigheter eller domstolar som prövar överklaganden, bekräftar Niklas Schüllerqvist.

Han tror att det beror på att åtgärdsprogram är en ”relativt svår uppgift” för skolorna. Överklagandenämnden ställer högra krav på såväl utredningen av elevens behov som de beskrivna åtgärderna.
– På det sättet försöker vi upprätthålla en hög grad av rättssäkerhet för den här gruppen elever.

I många fall skönjer Niklas Schüllerqvist en konflikt mellan skolan och vårdnadshavarna. Föräldrarna anser att skolan inte tar elevens situation på allvar, att utredningen och åtgärderna är bristfälliga eller att skolan snålar på kostsamma insatser. I vissa, mer sällsynta fall, är föräldrarna besvikna på att skolan inte hjälper eleverna att nå högre resultat än godkänt.

Många åtgärdsprogram underkänns

Andel prövade åtgärdsprogram som ger vårdnadshavarna rätt, i procent:
2011: 60 2012: 512013: 60 2014: 732015: 42 2016: 67 2017: 79 2018 (jan–aug): 72
Källa: Skolväsendets överklagandenämnd

När det blev möjligt att överklaga åtgärdsprogram menade kritiker att det främst skulle gynna engagerade och pålästa föräldrar. Så har det inte blivit, bedömer Niklas Schüllerqvist. Han vill inte beskriva föräldrarna som någon homogen grupp med exempelvis vissa socioekonomiska förutsättningar.
– Generellt handlar det om föräldrar som är måna om att just deras barn ska få de bästa förutsättningarna. Det engagemanget har en väldig spridning.

Bild: Joanna Hellgren

Har föräldrarna då rätt i att åtgärdsprogrammen är dåliga? Eller kan skolorna skylla på nämndens trånga nålsöga? Det stämmer att utredningarna som ligger till grund för åtgärdsprogrammen ofta är bristfälliga, bekräftar Niklas Schüllerqvist. I vissa fall bygger de på gamla uppgifter. I andra fall är utredningen aktuell men saknar kartläggning av elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven.
– Och så finns ärenden där utredningen är hyfsad, men åtgärderna inte är adekvata eller tillräckligt kraftfulla.

En vanlig brist är också att insatserna inte är tillräckligt individanpassade. Vad har just denna elev svårt med, och vad skulle hen bli hjälpt av? är frågor som behöver djupare analys.

Generellt handlar det om föräldrar som är måna om att just deras barn ska få de bästa förutsättningarna.

Enligt skollagen ska en utredning om särskilt stöd alltid ske i samråd med elevhälsan. Där står också att elev och vårdnadshavare ska få delta i utarbetandet av åtgärdsprogram. Samverkan blir ibland ”en tvistefråga”, säger Niklas Schüllerqvist.
– Det kan råda delade meningar om vem som egentligen har samrått med vem, och det är ganska vanligt att föräldrar upplever att de inte har fått medverka i tillräckligt hög grad.

När tidningen Specialpedagogik intervjuade Anders Heiborn, dåvarande ordförande för Skolväsendets överklagandenämnd, i samband med att överprövning av åtgärdsprogram var en nyhet, framhöll han att målen måste vara mät- och utvärderingsbara. ”Han ska känna glädje av musiklektionerna” är ett ­– autentiskt – exempel på ett icke mätbart mål.
– Det finns en hel del sådant även i dag, säger nuvarande ordförande Niklas Schüllerqvist.

Uppgifter om vem som ska göra vad, när och hur är formalia som kan saknas även i dagens ärenden. Men, understryker ordföranden, ett åtgärdsprogram blir inte underkänt på grund av några vaga meningar eller formella brister.
– Vissa fel kan man leva med. Vi gör en helhetsbedömning, och avgörande är om det finns ett bra beslutsunderlag och åtgärder som matchar elevens behov.

 

Alla artiklar i temat Föräldrar (7)

ur Lärarförbundets Magasin